Koll på framtiden. Felicia Jonsson och Nik Erlandsson och går i åk 2 på SKF Tekniska Gymnasium.

Väl antagna på de treåriga programmen kan eleverna se fram mot 17 veckors praktik i allmänhet och 9 veckors utlandspraktik

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

NYHET Publicerad

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.

– Helt rätt för framtidens behov och trots att tekniska gymnasier generellt har svårt att få sökande, så har vi nu flera sökande per plats på vår skola.

Det säger Gunilla Nilsson, vd för SKF Sverige AB om företagets eget tekniska gymnasium med anor sedan 1937 och ett av landets äldsta fristående gymnasier, eller yrkesskolor som det hette vid starten. Skolan är idag, liksom 1937, till 100 procent ägd av SKF.

– Faktum är att SKF idag har samma problematik som när skolan startade. Vi måste göra en egen insats för att få den kompetens som vi behöver, säger Camilla Alenäs, rektor för SKF Tekniska Gymnasium, SKF TG.

I Göteborg är skolan en av bara tre med industritekniska program, en lägesbild som återfinns i de flesta kommuner runt om i landet. Minskat antal elever som söker till de industritekniska programmen gör att utbildningarna helt enkelt försvinner på många orter.

– Och har programmet en gång lagts ner är det mycket svårt att starta det igen, om inte annat av ekonomiska orsaker, fortsätter Camilla Alenäs.

Den mörka bilden till trots, det finns ett ökat intresse för industritekniska utbildningar, det visar söktrycket hos SKF TG som i år nådde all time high. Men det bygger också på att skolan gjort mycket fotarbete för att övertyga studievägledare och inte minst föräldrar om de möjligheter och karriärvägar som de två utbildningsvägarna, industritekniska programmet och teknikprogrammet ger. Väl antagna på de treåriga programmen kan eleverna se fram mot 17 veckors praktik i allmänhet och 9 veckors utlandspraktik baserad på det faktum att SKF är ett globalt företag. De teoretiska momenten förankras hela tiden i det praktiska men har också sin egen tydliga plats och eleverna har möjlighet att ytterligare fördjupa sig teoretiskt om andan faller på.

– Ingen människa är antingen eller, man kan vara duktig på många saker och därför ska vi erbjuda friheten att välja. Att kunna bygga på de teoretiska momenten ger också den högskolebehörighet som många vill ha med sig. I sin tur gör det att vi håller den höga kvalitet som företagen frågar efter och eleverna är oerhört anställningsbara när de tar sin examen här.

Det märks i uppföljningarna över var eleverna tar vägen efter SFF TG. En del går vidare för att plugga på Chalmers medan många naturligtvis väljer SKF, andra går vidare till Volvo eller andra teknikföretag i regionen. Oavsett val kan eleverna vara säkra på att få jobb, bland annat tack vare de täta kontakterna mellan skolan och företagen i göteborgsregionen.

– Ibland känner jag mig mer som en arbetsförmedlare än rektor, säger Camilla Alenäs och pekar på ytterligare en betydelsefull del i utbildningen.

– Eleverna vistas dagligen i en arbetsmiljö, umgås med de som redan arbetar här, äter i personalmatsalen, har sommarjobb garanterat och tjänar pengar och får tidigt en egen ekonomi. Det ger en personlig utveckling och ett vuxenblivande som också är värdefull i arbetslivet.

Den svacka i efterfrågan på platserna på skolan som uppstod 2011 när uppdelningen mellan yrkesinriktade och högskoleförberedande utbildningar infördes, har nu till stora delar övervunnits. Det innebär dock inte att det utåtriktade arbetet minskar. Camilla Alenäs menar att vid sidan av grundskoleeleverna finns ytterligare en grupp att vända sig till.

– De som vaknar lite sent, som ägnat sig åt att fundera på vad de vill göra i livet. Dem tror jag att vi kan fånga upp nu när det finns eftergymnasial yrkesutbildning som ger en tydlig karriärväg framåt.

– Över huvud taget ska vi vara inspiratörer för de möjligheter som teknikutbildningarna ger. Vi ska sprida goda exempel och sådana har vi gott om.

www.gymnasiekvalitet.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.