PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

skolklass
Foto: Roald, Berit

Svenskt Näringsliv föreslår bland annat starkare nationell styrning, incitament för skickliga rektorer och lärare att söka sig till skolorna med störst utmaningar. Dessutom behöver Skolinspektionen få mer resurser för att kunna stötta dåliga skolor.

Den positiva trenden i PISA håller i sig. Nu presterar svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet inom alla de tre ämnesområden som PISA undersöker – läsförståelse, matematik och naturkunskap. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat.

Detta är förstås enormt glädjande för alla lärare och elever som målmedvetet kämpat för att höja resultaten. Och inte bara det – resultatet är givetvis positivt för hela Sverige. Sambandet mellan goda resultat på internationella kunskapsmätningar, som PISA, och god tillväxt är väl belagt.

Resultatet är särskilt intressant med tanke på att förbättringen skett samtidigt som skolan mött en rad utmaningar i form av lärarbrist, stora elevkullar och rekordmånga nyanlända i skolan.

Detta var också något som utbildningsminister Anna Ekström lyfte i samband med rapportsläppet, när hon konstaterade att ”trots de tuffa förutsättningarna står den svenska skolan stark.” Det är hög tid att göra sig av med bilden av den svenska skolan som någon slags katastrofområde. I många skolor runt om i landet fungerar verksamheten påfallande väl.

Men självklart borde skolan sikta mot ännu bättre resultat. Om målet är att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en ledande kunskapsnation måste grundskolan ge resultat i toppskiktet.

Och några orosmoln finns kvar. En komplicerande faktor när det gäller det svenska resultatet är att andelen av eleverna som inte medverkade i 2018 års PISA-undersökning var ovanligt stor – hela 11 procent. Elever kan undantas om de exempelvis har en svår funktionsnedsättning eller om de är nyanlända och saknar tillräckliga kunskaper i svenska.

I Sveriges fall rör det sig till stor del om nyanlända elever, en grupp där i dag inte i tillräcklig grad fångas upp av grund – och gymnasieskolan. Även om dessa elever inte räknas med i PISA-resultatet är de förstås en del av skolans vardag och i samhället i stort.  Vikten av att ge dessa elever goda förutsättningar att lyckas får inte glömmas bort.

Ett annat bekymmer är skolan inte i tillräckligt hög grad lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Resursfördelningen har blivit mer kompensatorisk – medan andra aspekter, som lärarnas kompetens, inte följt med. Enligt rapporten riskerar elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning att få sämre undervisning, bland annat eftersom det är svårare att rekrytera lärare till dessa skolor. Sådana skolor har också större problem med stök och skolk.

Det är också bekymmersamt att tiden eleverna lägger på läsande och deras attityder till läsning har försämrats. Här har både skolan och elevernas föräldrar en viktig uppgift i att stimulera läsintresset.

Det finns alltså anledning att glädjas – men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Från Svenskt Näringslivs sida vill vi gärna se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan.

  • Skolan borde arbeta mot konkreta, tydliga mål, med utgångspunkt i Skolkommissionens nationella målsättningar för skolan.
  • Det dubbla huvudmannaskapet gör styrningen otydlig och komplicerad. Vi vill se en starkare nationell styrning, med en nationell skolpeng, i kombination med större befogenheter för landets rektorer.
  • Det behövs tydliga reformer som skapar incitament för skickliga rektorer och lärare att söka sig till skolorna med störst utmaningar – såväl i storstädernas utanförskapsområden som i glesbygden.
  • Skolinspektionen behöver få större muskler för att kunna stötta dåliga skolor och i vissa fall stänga skolor som inte fungerar.
  • Kompetensförsörjningen i skolan måste förbättras. Svenskt Näringsliv vill se fler vägar in i läraryrket och en översyn av hur arbetstiden nyttjas så att personalens kompetens används på bästa möjliga vis.
  • Studieron i skolan måste värnas. Här krävs en rad åtgärder – från tydliga regler och konsekvenser i klassrummen till fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för barn med neuropsykiatriska funktionshinder som i dag har svårt att klara vardagen i skolan.
  • Skolorna behöver bli bättre på att fånga upp elever som är utlandsfödda, i synnerhet nyanlända elever som ska klara av lära sig svenska som skolspråk och läsa ikapp grund- och gymnasieskolan på betydligt kortare tid än svenskfödda elever.

Debatten kring skolan är ofta extremt polariserad och känsloladdad. Det är hög tid att istället samlas kring konkreta reformförslag och lösningar för att successivt förbättra det system vi har.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bra att näringslivets behov av kompetens ska styra

UTBILDNING Arbetsmarknadens behov ska i högre grad styra gymnasieskolans olika program i framtiden, enligt en utredning. Svenskt Näringsliv välkomnar den övergripande inriktningen.
NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik