PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

skolklass
Foto: Roald, Berit

Svenskt Näringsliv föreslår bland annat starkare nationell styrning, incitament för skickliga rektorer och lärare att söka sig till skolorna med störst utmaningar. Dessutom behöver Skolinspektionen få mer resurser för att kunna stötta dåliga skolor.

Den positiva trenden i PISA håller i sig. Nu presterar svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet inom alla de tre ämnesområden som PISA undersöker – läsförståelse, matematik och naturkunskap. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat.

Detta är förstås enormt glädjande för alla lärare och elever som målmedvetet kämpat för att höja resultaten. Och inte bara det – resultatet är givetvis positivt för hela Sverige. Sambandet mellan goda resultat på internationella kunskapsmätningar, som PISA, och god tillväxt är väl belagt.

Resultatet är särskilt intressant med tanke på att förbättringen skett samtidigt som skolan mött en rad utmaningar i form av lärarbrist, stora elevkullar och rekordmånga nyanlända i skolan.

Detta var också något som utbildningsminister Anna Ekström lyfte i samband med rapportsläppet, när hon konstaterade att ”trots de tuffa förutsättningarna står den svenska skolan stark.” Det är hög tid att göra sig av med bilden av den svenska skolan som någon slags katastrofområde. I många skolor runt om i landet fungerar verksamheten påfallande väl.

Men självklart borde skolan sikta mot ännu bättre resultat. Om målet är att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en ledande kunskapsnation måste grundskolan ge resultat i toppskiktet.

Och några orosmoln finns kvar. En komplicerande faktor när det gäller det svenska resultatet är att andelen av eleverna som inte medverkade i 2018 års PISA-undersökning var ovanligt stor – hela 11 procent. Elever kan undantas om de exempelvis har en svår funktionsnedsättning eller om de är nyanlända och saknar tillräckliga kunskaper i svenska.

I Sveriges fall rör det sig till stor del om nyanlända elever, en grupp där i dag inte i tillräcklig grad fångas upp av grund – och gymnasieskolan. Även om dessa elever inte räknas med i PISA-resultatet är de förstås en del av skolans vardag och i samhället i stort.  Vikten av att ge dessa elever goda förutsättningar att lyckas får inte glömmas bort.

Ett annat bekymmer är skolan inte i tillräckligt hög grad lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Resursfördelningen har blivit mer kompensatorisk – medan andra aspekter, som lärarnas kompetens, inte följt med. Enligt rapporten riskerar elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning att få sämre undervisning, bland annat eftersom det är svårare att rekrytera lärare till dessa skolor. Sådana skolor har också större problem med stök och skolk.

Det är också bekymmersamt att tiden eleverna lägger på läsande och deras attityder till läsning har försämrats. Här har både skolan och elevernas föräldrar en viktig uppgift i att stimulera läsintresset.

Det finns alltså anledning att glädjas – men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Från Svenskt Näringslivs sida vill vi gärna se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan.

  • Skolan borde arbeta mot konkreta, tydliga mål, med utgångspunkt i Skolkommissionens nationella målsättningar för skolan.
  • Det dubbla huvudmannaskapet gör styrningen otydlig och komplicerad. Vi vill se en starkare nationell styrning, med en nationell skolpeng, i kombination med större befogenheter för landets rektorer.
  • Det behövs tydliga reformer som skapar incitament för skickliga rektorer och lärare att söka sig till skolorna med störst utmaningar – såväl i storstädernas utanförskapsområden som i glesbygden.
  • Skolinspektionen behöver få större muskler för att kunna stötta dåliga skolor och i vissa fall stänga skolor som inte fungerar.
  • Kompetensförsörjningen i skolan måste förbättras. Svenskt Näringsliv vill se fler vägar in i läraryrket och en översyn av hur arbetstiden nyttjas så att personalens kompetens används på bästa möjliga vis.
  • Studieron i skolan måste värnas. Här krävs en rad åtgärder – från tydliga regler och konsekvenser i klassrummen till fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för barn med neuropsykiatriska funktionshinder som i dag har svårt att klara vardagen i skolan.
  • Skolorna behöver bli bättre på att fånga upp elever som är utlandsfödda, i synnerhet nyanlända elever som ska klara av lära sig svenska som skolspråk och läsa ikapp grund- och gymnasieskolan på betydligt kortare tid än svenskfödda elever.

Debatten kring skolan är ofta extremt polariserad och känsloladdad. Det är hög tid att istället samlas kring konkreta reformförslag och lösningar för att successivt förbättra det system vi har.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.