Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.

Tobias Krantz

Tobias Krantz

Foto: Ernst Henry Photography AB
KarinRebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert

Ett viktigt mål för integrationspolitiken är att nyanlända snabbt ska komma ut i arbete och kunna försörja sig själva. Samtidigt är det ett faktum att vägen till jobben ofta är lång, inte minst för nyanlända med kort utbildning.

Den utbildning som ofta är mest relevant för målgruppen – komvux på grundläggande nivå, som motsvarar grundskolan upp till årskurs nio – dras i dag med en rad problem. Kostnaderna och kvaliteten varierar mellan olika kommuner, många elever hoppar av, statistiken är bristfällig, elevernas skolbakgrund skiljer sig åt betydligt och undervisningen är inte tillräckligt individanpassad.

Det visar vår nya rapport ”Den bortglömda porten till det svenska samhället”. Den innehåller en rad förslag på reformer för att stärka komvux på grundläggande nivå.

Mellan år 2007 och 2016 ökade antalet utlandsfödda med kort utbildning i Sverige från cirka 264 000 personer till närmare 343 000 personer. Det har lett till en kraftig ökning av antalet elever i komvux på grundläggande nivå, från omkring 33 000 till cirka 44 000. Den 9 juli presenterade regeringen en satsning på 50 miljoner kronor för att fler ska rekryteras till komvux. Under det senaste året har regeringen också infört en utbildningsplikt i etableringsprogrammet för nyanlända samt ett studiestartsstöd som riktar sig till arbetslösa med låg utbildning. Detta innebär att tillströmningen kan väntas öka ytterligare.

Men det växande behovet av komvux på grundläggande nivå tycks dessvärre inte ha lett till ökat engagemang för att stärka kvaliteten i utbildningen. Komvux på grundläggande nivå är en skolform som alltför ofta prioriteras ned.

Situationen kan liknas vid ett moment 22. Bristande politiskt intresse för skolformen leder till att utvärderingarna blir halvhjärtade. Utan uppföljningar och statistik saknas underlag och incitament till förbättringar.

Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer av skolformen:

  • Fokusera på de kortutbildade. I dag är det, absurt nog, bara fyra av tio elever på komvux på grundläggande nivå som faktiskt är kortutbildade. Utbildningen borde bli mer tydligt riktad till personer som saknar grundskolekompetens.
  • Stärk kunskaperna i svenska. I dag erbjuder vissa kommuner bara svenska som andraspråk på deltid. Om fler ges möjligheten att inledningsvis läsa svenska som andraspråk på heltid kan genomströmningen öka.
  • Forma solida system för uppföljning. En väl fungerande verksamhet måste bygga på en solid grund av fakta, med utförlig statistik och täta utvärderingar och uppföljningar. Ett sätt att stärka likvärdigheten vore att ersätta Skolverkets bedömningsstöd med externt rättade nationella prov.
  • Koppla ersättningen till resultaten. Skattemedel ska givetvis läggas på utbildningar som har bevisad effekt och god kvalitet. Givet att utvärderingarna förbättras, exempelvis genom införandet av nationella prov, borde ersättningssystemet utformas så att utbildningsanordnarna till viss del ersätts efter resultat.
  • Öka individanpassningen. Rektors ansvar för de individuella studieplanerna bör tydliggöras. De individuella studieplanerna kan vara ett bra verktyg för att öka måluppfyllelsen och kopplingen till arbetsmarknaden. Men då bör de utformas efter ett helhetsperspektiv på studierna och användas aktivt.
  • Staten bör ta ett ökat ansvar. Statliga satsningar på komvux och sfi under senare år, exempelvis yrkesvux, har inte omfattat den grundläggande nivån. Den grundläggande nivån bör prioriteras högre. Dessutom bör statens reglering av vad som ska dokumenteras och följas upp bli tydligare.

Företagen vill gärna bidra till integration, men i en modern ekonomi som den svenska kräver även enklare jobb någon form av yrkesutbildning och grundläggande kunskaper i språk och matematik.

Om komvux på grundläggande nivå fungerar väl kan skolformen vara en port in i det svenska samhället. Om inte, förlängs tiden i utanförskap. Ju längre människor står utanför arbetsmarknaden, desto svårare får de att komma i arbete, försörja sig själva och vara med i samhällsbygget. En sådan utveckling är inte bara kostsam för företagen och för samhället i stort – utan också ett svek mot de tiotusentals elever som sätter sitt hopp till att utbildningen ska ge dem en bättre framtid.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.