Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.

Tobias Krantz

Tobias Krantz

Foto: Ernst Henry Photography AB
KarinRebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert

Ett viktigt mål för integrationspolitiken är att nyanlända snabbt ska komma ut i arbete och kunna försörja sig själva. Samtidigt är det ett faktum att vägen till jobben ofta är lång, inte minst för nyanlända med kort utbildning.

Den utbildning som ofta är mest relevant för målgruppen – komvux på grundläggande nivå, som motsvarar grundskolan upp till årskurs nio – dras i dag med en rad problem. Kostnaderna och kvaliteten varierar mellan olika kommuner, många elever hoppar av, statistiken är bristfällig, elevernas skolbakgrund skiljer sig åt betydligt och undervisningen är inte tillräckligt individanpassad.

Det visar vår nya rapport ”Den bortglömda porten till det svenska samhället”. Den innehåller en rad förslag på reformer för att stärka komvux på grundläggande nivå.

Mellan år 2007 och 2016 ökade antalet utlandsfödda med kort utbildning i Sverige från cirka 264 000 personer till närmare 343 000 personer. Det har lett till en kraftig ökning av antalet elever i komvux på grundläggande nivå, från omkring 33 000 till cirka 44 000. Den 9 juli presenterade regeringen en satsning på 50 miljoner kronor för att fler ska rekryteras till komvux. Under det senaste året har regeringen också infört en utbildningsplikt i etableringsprogrammet för nyanlända samt ett studiestartsstöd som riktar sig till arbetslösa med låg utbildning. Detta innebär att tillströmningen kan väntas öka ytterligare.

Men det växande behovet av komvux på grundläggande nivå tycks dessvärre inte ha lett till ökat engagemang för att stärka kvaliteten i utbildningen. Komvux på grundläggande nivå är en skolform som alltför ofta prioriteras ned.

Situationen kan liknas vid ett moment 22. Bristande politiskt intresse för skolformen leder till att utvärderingarna blir halvhjärtade. Utan uppföljningar och statistik saknas underlag och incitament till förbättringar.

Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer av skolformen:

  • Fokusera på de kortutbildade. I dag är det, absurt nog, bara fyra av tio elever på komvux på grundläggande nivå som faktiskt är kortutbildade. Utbildningen borde bli mer tydligt riktad till personer som saknar grundskolekompetens.
  • Stärk kunskaperna i svenska. I dag erbjuder vissa kommuner bara svenska som andraspråk på deltid. Om fler ges möjligheten att inledningsvis läsa svenska som andraspråk på heltid kan genomströmningen öka.
  • Forma solida system för uppföljning. En väl fungerande verksamhet måste bygga på en solid grund av fakta, med utförlig statistik och täta utvärderingar och uppföljningar. Ett sätt att stärka likvärdigheten vore att ersätta Skolverkets bedömningsstöd med externt rättade nationella prov.
  • Koppla ersättningen till resultaten. Skattemedel ska givetvis läggas på utbildningar som har bevisad effekt och god kvalitet. Givet att utvärderingarna förbättras, exempelvis genom införandet av nationella prov, borde ersättningssystemet utformas så att utbildningsanordnarna till viss del ersätts efter resultat.
  • Öka individanpassningen. Rektors ansvar för de individuella studieplanerna bör tydliggöras. De individuella studieplanerna kan vara ett bra verktyg för att öka måluppfyllelsen och kopplingen till arbetsmarknaden. Men då bör de utformas efter ett helhetsperspektiv på studierna och användas aktivt.
  • Staten bör ta ett ökat ansvar. Statliga satsningar på komvux och sfi under senare år, exempelvis yrkesvux, har inte omfattat den grundläggande nivån. Den grundläggande nivån bör prioriteras högre. Dessutom bör statens reglering av vad som ska dokumenteras och följas upp bli tydligare.

Företagen vill gärna bidra till integration, men i en modern ekonomi som den svenska kräver även enklare jobb någon form av yrkesutbildning och grundläggande kunskaper i språk och matematik.

Om komvux på grundläggande nivå fungerar väl kan skolformen vara en port in i det svenska samhället. Om inte, förlängs tiden i utanförskap. Ju längre människor står utanför arbetsmarknaden, desto svårare får de att komma i arbete, försörja sig själva och vara med i samhällsbygget. En sådan utveckling är inte bara kostsam för företagen och för samhället i stort – utan också ett svek mot de tiotusentals elever som sätter sitt hopp till att utbildningen ska ge dem en bättre framtid.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.