Så bekämpar vi betygsinflation

NYHET Publicerad

KOMMENTAR För att komma till rätta med betygsinflationen i skolan krävs ett större grepp med flera åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Dagens debatt om betygsinflation har dock ofta fel utgångspunkt då fokus hamnar på skolformer, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Detta skriver Anders Morin och Johan Olsson.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography
Johan Olsson

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Den senaste tiden har debatten om såväl betygsinflation som de nationella provens roll blossat upp på nytt. Det är en diskussion som förtjänar att tas på allvar. Betygsinflation är ett problem som finns i många olika skolsystem, däribland det svenska. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har sedan millennieskiftet ökat från 202 till 216 läsåret 2016/17 (beräknat på 16 ämnen). Samtidigt har resultaten i internationella prov sjunkit under samma period totalt sett.

Inom politiken har man dock inte gjort speciellt mycket för att ta tag i inflationsproblemet på allvar. De nationella proven är avsedda som ett stöd för betygssättningen. Samtidigt har varken Skolverket eller regeringen vidtagit effektiva åtgärder för att stävja det omfattande fusk som förekommer genom att proven, eller provsvaren, läcks till elever i förväg. De senaste exemplen är de nyligen genomförda nationella proven i engelska och matematik för grundskolans årskurs 9.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever och till att ansträngning att lära sig inte premieras tillräckligt. Att betygen är träffsäkra är också viktigt för Sverige. Om inte de mest lämpade antas till den högre utbildningen eller anställs försämras utbildningskvaliteten liksom kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor.

Det finns flera tänkbara orsaker till betygsinflation. En är att skolor som konkurrensmedel kan sätta för höga betyg. En annan är att föräldrar och elever utövar påtryckning på skolans rektor och lärare att sätta glädjebetyg. En tredje är att kursplanernas betygskriterier är oklara och luddiga, vilket ger utrymme för alltför generösa bedömningar. En fjärde är fusk i de prov som ligger till grund för betygsbedömningarna.

Det finns samtidigt vetenskaplig evidens för att rättvisande betygsättning gagnar både individ och samhälle. Forskning visar exempelvis att centrala examensprov höjer elevernas studieresultat och även deras löner när de kommer ut på arbetsmarknaden. Detta beror på att lärande blir mer värdefullt både för eleverna – som arbetar hårdare med skolarbetet – och för arbetsgivarna, som lägger större vikt vid examensbetygen när de är jämförbara (Woessmann). Det är därför inte förvånande att forskning också tyder på att centrala examensprov har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt (Hanushek och Woessmann).

Man behöver emellertid inte gå så långt som till centrala examensprov. Det är dock nödvändigt med ett större grepp som inkluderar en rad åtgärder:

-        Nationella prov bör rättas centralt och inte av skolorna själva. Riksdagen har nyligen beslutat om digitalisering av nationella prov, vilket är bra. När det gäller de uppgifter som inte kan rättas digitalt ska inte den egna skolan rätta dem.

-        Avvikelse mellan skolans resultat på nationella proven och betygen måste begränsas.  Ett högsta spann för denna avvikelse behöver tas fram. Om inte godtagbara skäl för stora avvikelser mellan betyg och provresultat på skolnivå kan redovisas ska korrigeringar krävas.

-        Överväg att införa ämnesbetyg. Det finns flera skäl att se över betygssystemet i gymnasieskolan och regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att se över frågan. Det är bra. Ett nationellt prov i slutet av ämnesstudierna skulle kunna bli effektivt normerande för det slutgiltiga ämnesbetyget. Därför bör utredningen också få i uppdrag att belysa hur betygsinflation bäst kan bekämpas.

-        Tydliggör betygskriterierna i skolans kursplaner. Idag är dessa kriterier ofta svårtolkade eller formulerade så att de framstår som omöjliga för eleverna att uppnå. Det är glädjande att Skolverket nu avser att göra en översyn av kursplanerna i riktning mot mer faktakunskaper. Missa då inte att tydliggöra betygskriterierna!

-        Effektiva åtgärder som motverkar fusk vid nationella prov. Digitalisering och central rättning minskar i sig risken för fusk. Tills detta är infört måste Skolverkets och Skolinspektionens rutiner skärpas.

Debatten om betygsinflation har till stor del handlat om i vilken skolform som betygsinflationen är mest utbredd, i friskolorna eller i de kommunala skolorna. Detta är fel utgångspunkt, särskilt som skillnaderna mellan skolformerna är små.

Den rapport Skolverket gav ut tidigare i år som lät påskina att friskoleelever presterar sämre på högskolan trots att de får högre betyg på gymnasiet har en för svag metod för att bära upp slutsatserna. Skolverket jämför studenter på olika lärosäten och utbildningar utan att ta hänsyn till att vissa lärosäten och högskoleutbildningar är mer krävande än andra. Eftersom friskolor kan ha fler - eller färre - elever som söker sig till svårare högskoleutbildningar är det nödvändigt att ta hänsyn till vilka kurser studenterna läser innan man drar slutsatser om hur bra de klarar högskolestudierna.

Som elev eller förälder ska man kunna lita på att samma kunskaper inte resulterar i olika betyg. Därför måste betygsinflation bekämpas, var den än uppträder!

Anders Morin, ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Johan Olsson, utbildningsexpert, Svenskt Näringsliv

Denna artikel publicerades i Dagens Samhälle 11 maj 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.