Så bekämpar vi betygsinflation

NYHET Publicerad

KOMMENTAR För att komma till rätta med betygsinflationen i skolan krävs ett större grepp med flera åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Dagens debatt om betygsinflation har dock ofta fel utgångspunkt då fokus hamnar på skolformer, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Detta skriver Anders Morin och Johan Olsson.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography
Johan Olsson

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Den senaste tiden har debatten om såväl betygsinflation som de nationella provens roll blossat upp på nytt. Det är en diskussion som förtjänar att tas på allvar. Betygsinflation är ett problem som finns i många olika skolsystem, däribland det svenska. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har sedan millennieskiftet ökat från 202 till 216 läsåret 2016/17 (beräknat på 16 ämnen). Samtidigt har resultaten i internationella prov sjunkit under samma period totalt sett.

Inom politiken har man dock inte gjort speciellt mycket för att ta tag i inflationsproblemet på allvar. De nationella proven är avsedda som ett stöd för betygssättningen. Samtidigt har varken Skolverket eller regeringen vidtagit effektiva åtgärder för att stävja det omfattande fusk som förekommer genom att proven, eller provsvaren, läcks till elever i förväg. De senaste exemplen är de nyligen genomförda nationella proven i engelska och matematik för grundskolans årskurs 9.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever och till att ansträngning att lära sig inte premieras tillräckligt. Att betygen är träffsäkra är också viktigt för Sverige. Om inte de mest lämpade antas till den högre utbildningen eller anställs försämras utbildningskvaliteten liksom kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor.

Det finns flera tänkbara orsaker till betygsinflation. En är att skolor som konkurrensmedel kan sätta för höga betyg. En annan är att föräldrar och elever utövar påtryckning på skolans rektor och lärare att sätta glädjebetyg. En tredje är att kursplanernas betygskriterier är oklara och luddiga, vilket ger utrymme för alltför generösa bedömningar. En fjärde är fusk i de prov som ligger till grund för betygsbedömningarna.

Det finns samtidigt vetenskaplig evidens för att rättvisande betygsättning gagnar både individ och samhälle. Forskning visar exempelvis att centrala examensprov höjer elevernas studieresultat och även deras löner när de kommer ut på arbetsmarknaden. Detta beror på att lärande blir mer värdefullt både för eleverna – som arbetar hårdare med skolarbetet – och för arbetsgivarna, som lägger större vikt vid examensbetygen när de är jämförbara (Woessmann). Det är därför inte förvånande att forskning också tyder på att centrala examensprov har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt (Hanushek och Woessmann).

Man behöver emellertid inte gå så långt som till centrala examensprov. Det är dock nödvändigt med ett större grepp som inkluderar en rad åtgärder:

-        Nationella prov bör rättas centralt och inte av skolorna själva. Riksdagen har nyligen beslutat om digitalisering av nationella prov, vilket är bra. När det gäller de uppgifter som inte kan rättas digitalt ska inte den egna skolan rätta dem.

-        Avvikelse mellan skolans resultat på nationella proven och betygen måste begränsas.  Ett högsta spann för denna avvikelse behöver tas fram. Om inte godtagbara skäl för stora avvikelser mellan betyg och provresultat på skolnivå kan redovisas ska korrigeringar krävas.

-        Överväg att införa ämnesbetyg. Det finns flera skäl att se över betygssystemet i gymnasieskolan och regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att se över frågan. Det är bra. Ett nationellt prov i slutet av ämnesstudierna skulle kunna bli effektivt normerande för det slutgiltiga ämnesbetyget. Därför bör utredningen också få i uppdrag att belysa hur betygsinflation bäst kan bekämpas.

-        Tydliggör betygskriterierna i skolans kursplaner. Idag är dessa kriterier ofta svårtolkade eller formulerade så att de framstår som omöjliga för eleverna att uppnå. Det är glädjande att Skolverket nu avser att göra en översyn av kursplanerna i riktning mot mer faktakunskaper. Missa då inte att tydliggöra betygskriterierna!

-        Effektiva åtgärder som motverkar fusk vid nationella prov. Digitalisering och central rättning minskar i sig risken för fusk. Tills detta är infört måste Skolverkets och Skolinspektionens rutiner skärpas.

Debatten om betygsinflation har till stor del handlat om i vilken skolform som betygsinflationen är mest utbredd, i friskolorna eller i de kommunala skolorna. Detta är fel utgångspunkt, särskilt som skillnaderna mellan skolformerna är små.

Den rapport Skolverket gav ut tidigare i år som lät påskina att friskoleelever presterar sämre på högskolan trots att de får högre betyg på gymnasiet har en för svag metod för att bära upp slutsatserna. Skolverket jämför studenter på olika lärosäten och utbildningar utan att ta hänsyn till att vissa lärosäten och högskoleutbildningar är mer krävande än andra. Eftersom friskolor kan ha fler - eller färre - elever som söker sig till svårare högskoleutbildningar är det nödvändigt att ta hänsyn till vilka kurser studenterna läser innan man drar slutsatser om hur bra de klarar högskolestudierna.

Som elev eller förälder ska man kunna lita på att samma kunskaper inte resulterar i olika betyg. Därför måste betygsinflation bekämpas, var den än uppträder!

Anders Morin, ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Johan Olsson, utbildningsexpert, Svenskt Näringsliv

Denna artikel publicerades i Dagens Samhälle 11 maj 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.