NYHET14 maj 2018

Så bekämpar vi betygsinflation

För att komma till rätta med betygsinflationen i skolan krävs ett större grepp med flera åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Dagens debatt om betygsinflation har dock ofta fel utgångspunkt då fokus hamnar på skolformer, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Detta skriver Anders Morin och Johan Olsson.

Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Den senaste tiden har debatten om såväl betygsinflation som de nationella provens roll blossat upp på nytt. Det är en diskussion som förtjänar att tas på allvar. Betygsinflation är ett problem som finns i många olika skolsystem, däribland det svenska. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har sedan millennieskiftet ökat från 202 till 216 läsåret 2016/17 (beräknat på 16 ämnen). Samtidigt har resultaten i internationella prov sjunkit under samma period totalt sett.

Inom politiken har man dock inte gjort speciellt mycket för att ta tag i inflationsproblemet på allvar. De nationella proven är avsedda som ett stöd för betygssättningen. Samtidigt har varken Skolverket eller regeringen vidtagit effektiva åtgärder för att stävja det omfattande fusk som förekommer genom att proven, eller provsvaren, läcks till elever i förväg. De senaste exemplen är de nyligen genomförda nationella proven i engelska och matematik för grundskolans årskurs 9.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever och till att ansträngning att lära sig inte premieras tillräckligt. Att betygen är träffsäkra är också viktigt för Sverige. Om inte de mest lämpade antas till den högre utbildningen eller anställs försämras utbildningskvaliteten liksom kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor.

Det finns flera tänkbara orsaker till betygsinflation. En är att skolor som konkurrensmedel kan sätta för höga betyg. En annan är att föräldrar och elever utövar påtryckning på skolans rektor och lärare att sätta glädjebetyg. En tredje är att kursplanernas betygskriterier är oklara och luddiga, vilket ger utrymme för alltför generösa bedömningar. En fjärde är fusk i de prov som ligger till grund för betygsbedömningarna.

Det finns samtidigt vetenskaplig evidens för att rättvisande betygsättning gagnar både individ och samhälle. Forskning visar exempelvis att centrala examensprov höjer elevernas studieresultat och även deras löner när de kommer ut på arbetsmarknaden. Detta beror på att lärande blir mer värdefullt både för eleverna – som arbetar hårdare med skolarbetet – och för arbetsgivarna, som lägger större vikt vid examensbetygen när de är jämförbara (Woessmann). Det är därför inte förvånande att forskning också tyder på att centrala examensprov har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt (Hanushek och Woessmann).

Man behöver emellertid inte gå så långt som till centrala examensprov. Det är dock nödvändigt med ett större grepp som inkluderar en rad åtgärder:

- Nationella prov bör rättas centralt och inte av skolorna själva. Riksdagen har nyligen beslutat om digitalisering av nationella prov, vilket är bra. När det gäller de uppgifter som inte kan rättas digitalt ska inte den egna skolan rätta dem.

- Avvikelse mellan skolans resultat på nationella proven och betygen måste begränsas. Ett högsta spann för denna avvikelse behöver tas fram. Om inte godtagbara skäl för stora avvikelser mellan betyg och provresultat på skolnivå kan redovisas ska korrigeringar krävas.

- Överväg att införa ämnesbetyg. Det finns flera skäl att se över betygssystemet i gymnasieskolan och regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att se över frågan. Det är bra. Ett nationellt prov i slutet av ämnesstudierna skulle kunna bli effektivt normerande för det slutgiltiga ämnesbetyget. Därför bör utredningen också få i uppdrag att belysa hur betygsinflation bäst kan bekämpas.

- Tydliggör betygskriterierna i skolans kursplaner. Idag är dessa kriterier ofta svårtolkade eller formulerade så att de framstår som omöjliga för eleverna att uppnå. Det är glädjande att Skolverket nu avser att göra en översyn av kursplanerna i riktning mot mer faktakunskaper. Missa då inte att tydliggöra betygskriterierna!

- Effektiva åtgärder som motverkar fusk vid nationella prov. Digitalisering och central rättning minskar i sig risken för fusk. Tills detta är infört måste Skolverkets och Skolinspektionens rutiner skärpas.

Debatten om betygsinflation har till stor del handlat om i vilken skolform som betygsinflationen är mest utbredd, i friskolorna eller i de kommunala skolorna. Detta är fel utgångspunkt, särskilt som skillnaderna mellan skolformerna är små.

Den rapport Skolverket gav ut tidigare i år som lät påskina att friskoleelever presterar sämre på högskolan trots att de får högre betyg på gymnasiet har en för svag metod för att bära upp slutsatserna. Skolverket jämför studenter på olika lärosäten och utbildningar utan att ta hänsyn till att vissa lärosäten och högskoleutbildningar är mer krävande än andra. Eftersom friskolor kan ha fler - eller färre - elever som söker sig till svårare högskoleutbildningar är det nödvändigt att ta hänsyn till vilka kurser studenterna läser innan man drar slutsatser om hur bra de klarar högskolestudierna.

Som elev eller förälder ska man kunna lita på att samma kunskaper inte resulterar i olika betyg. Därför måste betygsinflation bekämpas, var den än uppträder!

Anders Morin, ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Johan Olsson, utbildningsexpert, Svenskt Näringsliv

Denna artikel publicerades i Dagens Samhälle 11 maj 2018.

Utbildning
Skriven avJohan Olsson
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist