Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
Alla är överens om att skolans studie- och yrkesvägledning behöver stärkas. Alla har också varit överens om det väldigt länge. Men trots det ser vi fortsatta problem och utmaningar för studie- och yrkesvägledningen i skolan. På flera håll fungerar SYV självklart bra, men totalt sett är det inte tillräckligt bra.
Studie- och yrkesvägledning i skolan betyder mycket för att höja elevernas studieresultat och för att vägleda eleverna att göra mer medvetna studie- och yrkesval. Från Svenskt Näringslivs perspektiv behöver SYV präglas av:
Företagens utmaningar med att hitta rätt kompetens är en ständigt aktuell fråga. Ska kompetensförsörjningen fungera bättre måste också vägledningsarbetet i skolan fungera bättre. Oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur är det avgörande för företagens konkurrenskraft att de kan hitta personer med rätt kompetens. Med medarbetare som har rätt kompetens kan företagen växa och utvecklas. Skapa nya produkter och tjänster som leder till fler jobb och ökat välstånd.
Ambitionsnivån när det gäller studie- och yrkesvägledning behöver höjas. Ska det också ge resultat så behövs rätt förutsättningar. Vi tror att det behövs ett inslag i grundskolan med avsatta timmar, kalla det Framtidsval eller Arbetsmarknadskunskap, men det är viktigt att det finns tid avsatt.
Det finns ett stort behov av ökad mätbarhet och uppföljning när det gäller huvudmännens arbete med SYV. Det är också centralt att huvudmannen har en övergripande strategi för SYV. Mer om styrning och ledning finns att läsa i rapporten Styrning och ledning – Avgörande för framgångsrik studie- och yrkesvägledning i skolan.
Men det behövs som sagt också ett ökat fokus på mätbarhet och uppföljning. För att rikta fokus på rätt saker skulle ett SYV-index kunna skapas. Exempelvis uppbyggt av följande parametrar:
Inte för att varje enskild studie-och yrkesvägledare förväntas lösa allt detta på egen hand. Utan för att allt arbete huvudmannen gör kopplat till SYV borde vara inriktat på detta. Hur blir då resultatet om vi rankar Sveriges kommuner utifrån ovan nämnda parametrar? På topp 10 listan skulle följande kommuner hamna: Vaxholm, Kungsbacka, Mullsjö, Vadstena, Varberg, Hammarö, Kungälv, Vallentuna, Bollebygd och Luleå.
Om studie- och yrkesvägledningen ska stärkas på riktigt så krävs att vi fokuserar på rätt saker. Och att vi följer upp och utvärderar det vi gör så att vi ständigt kan bli bättre.
Utbildning