Så här kan vi lösa lärarbristen

NYHET Publicerad

DEBATT Det är hög tid att testa nya vägar för att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud

Lärarbristen är inte ett problem som håller på att lösas, utan ett problem som alltjämt ökar i omfattning. Under allt för lång tid har det varit en för ensidig fokus på att stärka den akademiska acceptansen och höja professionens status. Lärarutbildningen är en yrkesutbildning. Det är hög tid att förflytta diskussionen till var vi ska att hitta framtidens lärare och vad som krävs för att dessa ska lyckas i sin yrkesroll. Med den utgångspunkten vill jag lyfta fram tre områden som särskilt viktiga att titta närmare på.

Det första är fler vägar in i läraryrket. Att förlita sig på att lärarutbildningen i huvudsak ska tillgodose behoven av framtida lärare är naivt. Det är långt ifrån tillräckligt. En viktig del av lösningen finns att hämta bland yrkesverksamma inom andra områden. Bland ingenjörer och ekonomer hörs ofta personer som säger sig vilja jobba som lärare. De vill däremot ofta inte göra det på heltid. Inte heller nödvändigtvis för alltid. Genom att skapa kombinationstjänster och göra det möjligt att gå in i och ur yrket skulle de här personerna tillgängliggöras för skolan. Det skulle förutom fler lärare också medföra ett tillskott på kompetenser och erfarenheter från yrkeslivet utanför skolan, något som skulle vara mycket värdefullt för eleverna.

Det andra är en differentierad lönesättning. Statistik från OECD visar att ingångslönerna för lärare i Sverige är konkurrenskraftiga men att yrkesverksamma lärare har mycket små möjligheter att påverka den egna lönen. Den senare nämns ofta som ett skäl till att välja bort läraryrket. Ska vi kunna attrahera duktiga personer som lärare och behålla dem måste det ges möjligheter att kunna påverka sin egen situation. Inför tydligare karriärvägar och ge lön efter prestation. En ökad lönespridning är central för att främja tillgången på duktiga lärare.

Det tredje är lärares status. Det har delvis med lön att göra men är mer komplicerat än så. Det handlar framförallt om synen på yrket. Idag finns en mycket negativ syn på lärarutbildningen som smetar av sig på yrkesrollen. För att ändra den behövs kraven såväl på att komma in på utbildningen som att genomföra den höjas. Att skjuta till fler platser utan att först stärka upp utbildningen riskerar försämra status ytterligare.

Dessutom behövs alternativ till lärarutbildningen. Det har lagts fram ett mycket bra förslag på en fristående elitutbildning på ett och ett halvt år som komplement till en ämnesexamen och som skulle utgöras av kurser i ledarskap, konflikthantering och retorik, sådant som är väsentligt för att bli framgångsrik som lärare. En sådan utbildning skulle även vara tilltalande för yrkesverksamma som vill sadla om eller för personer med ambitionen att ha en kombinationstjänst. 

Kommande generationer är beroende av att vi kan lösa lärarbristen. Trots att fler platser till lärarutbildningen hittills inte visat sig vara något framgångskoncept tillåts lärarutbildningen, så som den ser ut idag, expandera ytterligare. Det är hög tid att testa nya vägar. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera.

Artiken har publicerats på Altinget.se.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Kunskapsskolan utvecklar Indiens utbildningssystem

UTBILDNING PÅ EXPORT Kunskapsskolan har tecknat ett avtal med det halvstatliga indiska National Skill Development Corporation. "Det finns en otroligt stor efterfrågan på vårt kunnande utomlands", säger Cecilia Carnefeldt, vd för Kunskapsskolan Education.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.