Så här kan vi lösa lärarbristen

NYHET Publicerad

DEBATT Det är hög tid att testa nya vägar för att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud

Lärarbristen är inte ett problem som håller på att lösas, utan ett problem som alltjämt ökar i omfattning. Under allt för lång tid har det varit en för ensidig fokus på att stärka den akademiska acceptansen och höja professionens status. Lärarutbildningen är en yrkesutbildning. Det är hög tid att förflytta diskussionen till var vi ska att hitta framtidens lärare och vad som krävs för att dessa ska lyckas i sin yrkesroll. Med den utgångspunkten vill jag lyfta fram tre områden som särskilt viktiga att titta närmare på.

Det första är fler vägar in i läraryrket. Att förlita sig på att lärarutbildningen i huvudsak ska tillgodose behoven av framtida lärare är naivt. Det är långt ifrån tillräckligt. En viktig del av lösningen finns att hämta bland yrkesverksamma inom andra områden. Bland ingenjörer och ekonomer hörs ofta personer som säger sig vilja jobba som lärare. De vill däremot ofta inte göra det på heltid. Inte heller nödvändigtvis för alltid. Genom att skapa kombinationstjänster och göra det möjligt att gå in i och ur yrket skulle de här personerna tillgängliggöras för skolan. Det skulle förutom fler lärare också medföra ett tillskott på kompetenser och erfarenheter från yrkeslivet utanför skolan, något som skulle vara mycket värdefullt för eleverna.

Det andra är en differentierad lönesättning. Statistik från OECD visar att ingångslönerna för lärare i Sverige är konkurrenskraftiga men att yrkesverksamma lärare har mycket små möjligheter att påverka den egna lönen. Den senare nämns ofta som ett skäl till att välja bort läraryrket. Ska vi kunna attrahera duktiga personer som lärare och behålla dem måste det ges möjligheter att kunna påverka sin egen situation. Inför tydligare karriärvägar och ge lön efter prestation. En ökad lönespridning är central för att främja tillgången på duktiga lärare.

Det tredje är lärares status. Det har delvis med lön att göra men är mer komplicerat än så. Det handlar framförallt om synen på yrket. Idag finns en mycket negativ syn på lärarutbildningen som smetar av sig på yrkesrollen. För att ändra den behövs kraven såväl på att komma in på utbildningen som att genomföra den höjas. Att skjuta till fler platser utan att först stärka upp utbildningen riskerar försämra status ytterligare.

Dessutom behövs alternativ till lärarutbildningen. Det har lagts fram ett mycket bra förslag på en fristående elitutbildning på ett och ett halvt år som komplement till en ämnesexamen och som skulle utgöras av kurser i ledarskap, konflikthantering och retorik, sådant som är väsentligt för att bli framgångsrik som lärare. En sådan utbildning skulle även vara tilltalande för yrkesverksamma som vill sadla om eller för personer med ambitionen att ha en kombinationstjänst. 

Kommande generationer är beroende av att vi kan lösa lärarbristen. Trots att fler platser till lärarutbildningen hittills inte visat sig vara något framgångskoncept tillåts lärarutbildningen, så som den ser ut idag, expandera ytterligare. Det är hög tid att testa nya vägar. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera.

Artiken har publicerats på Altinget.se.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.