Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

NYHET Publicerad

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Karin Rebas

Vår analys visar att politisk styrning och ledarskap spelar en väsentlig roll för resultaten i grundskolan, skriver Karin Rebas.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Nio av tio niondeklassare som är födda i Sverige får behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Bland de nyinvandrade eleverna, de som varit i Sverige i mindre än fyra år, är resultaten betydligt sämre: läsåret 2017/18 var andelen behöriga till gymnasiet endast 29 procent.

I dag lanserar vi rapporten ”Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade grundskoleelevers prestationer” där nyinvandrade niondeklassares studieresultat på kommunnivå undersöks under läsåren 14/15–17/18.

När nyinvandrades skolresultat debatteras hamnar fokus ofta på gymnasiet. Men resultaten i grundskolan förtjänar att få större uppmärksamhet. Andelen nyanlända elever är fortsatt så stor – sju procent av niondeklassarna år 2018, att den har stor påverkan på betygen, skolans organisation och lärarnas arbetssituation.

Resultaten påverkar förstås också näringslivet. Med rätt stöd kan dessa elever bli framtidens medarbetare och arbetsgivare. Utan en fungerande skolgång ökar utanförskapet och den sociala oron, som försämrar förutsättningarna för företagande.

Vår analys visar att politisk styrning och ledarskap spelar en väsentlig roll för resultaten i grundskolan. Trots likartade förutsättningar finns stora skillnader när det gäller de nyinvandrade elevernas skolresultat i olika kommuner.

Goda resultat bygger på en väl fungerande styrkedja och ett tydligt ledarskap genom hela organisationen. Lokala mål, höga förväntningar och fokus på resultat fortplantar sig och får effekt i organisationen. Det tycks däremot inte finnas någon korrelation mellan satsade medel och skolresultat. Utökade resurser är ingen snabb lösning – det avgörande är hur resurserna används.

Svenskt Näringsliv vill se en rad åtgärder som på sikt skulle kunna förbättra resultaten:

  • Förlängd skolplikt till 18 års ålder.
  • Kortare sommarlov.
  • Förbättrad statistik. För de nyanlända eleverna är betygen ett trubbigt verktyg. Skolverkets bedömningsstöd borde kompletteras med verktyg som gör att elevernas kunskaper kan mätas och jämföras på en mer detaljerad nivå.
  • Resultatpremie. Med bättre statistik finns en möjlighet att se förädlingsvärdet, det vill säga vad en skola bidrar med vad gäller elevernas kunskapsutveckling. En resultatpremie som går till kommunerna där de nyanlända har goda resultat skulle kunna stimulera fler kommuner att förbättra kvaliteten och hålal frågan högt på agendan.
  • Utnyttja fritidshemmen bättre. Elever som riskerar att inte få godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk borde erbjudas fritidshem, även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga.
  • Öka kvaliteten i, och omfattningen av, studie- och yrkesvägledningen.
  • Utredning med internationell jämförelse. Sverige är långt ifrån ensamt om utmaningarna  - en utredning med en internationell jämförelse av nyanländas utbildning skulle kunna ge värdefulla insikter.
  • Säkerställ tillgången till digitala stöd och utöka fjärrundervisningen inom modersmålsundervisningen. I november 2018 lade Skolverket fram ett förslag om att fjärrundervisning i fler ämnen än i dag borde tillåtas. Regeringen borde skyndsamt se till att förslaget blir av.
  • Ge Migrationsverket skyldighet att informera kommuner och landsting om asylsökande och nyinvandrade. Bland annat behöver sekretessregler ses över för att säkerställa att information om asylsökande och nyinvandrade kan ges till kommunerna.

De stora skillnaderna över landet kan verka nedslående, men de visar också på en förbättringspotential. Utmaningarna är stora – men det är också politikens möjligheter att påverka.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.