Skolan förbereder inte elever för yrkeslivet

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög jämfört med många andra Europeiska länder. Ungefär 500 000 ungdomar står utan jobb. Samtidigt uppger hälften av de svenska företagen att de har svårt att hitta rätt kompetens och att vart femte rekryteringsförsök misslyckas.

– Det här är naturligtvis ett stort samhällsproblem. Det hindrar företagen från att expandera och ofta får de även tacka nej till orders eller till och med dra ned på produktion, sa Johan Olsson, utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv, på seminariet ”Redo för jobb” som gick av stapeln i Almedalen.

På seminariet presenterades en ny rapport som handlar om företagens syn på skolan. Den visar att endast 12 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag tycker att skolan gör ett bra jobb med att förbereda eleverna för sitt framtida yrkesliv. 45 procent tycker inte att eleverna för den förberedelse som behövs.

Av undersökningen framgår att företagen värderar social kompetens högt. Det handlar bland annat om förmågan att ge ett respektfullt bemötande till kollegor och kunder, uthållighet i arbetet, att vara ordningsam och passa tider. Men tyvärr anser två av fem företag att skolan inte alls eller väldigt lite lyckas rusta eleverna med dessa kompetenser. För att komma till rätta med problemen föreslår Svenskt Näringsliv ett antal åtgärder:

• Förbättra arbetsron i skolan.
• Högre lön för de mest yrkesskickliga lärarna.
• Mer samverkan med näringslivet.
• Elever måste kunna jämföra sina utbildningar.
• Valfrihet är inte problemet.

I den efterföljande debatten konstaterade både politiker och företrädare för arbetsgivarna att det är viktigt att utbildningssystemet bättre matchar företagens behov. Diskussionen kom mycket att handla om yrkesutbildning, både på gymnasial och eftergymnasial nivå.

– Ett stort problem är att antalet sökande till yrkesutbildningar sjunker. Det beror bland annat på att regeringen beskrivit yrkesprogrammen som utbildningar för elever som är skoltrötta. Det är en dålig attityd. Jag tycker tvärtom att vi ska ställa höga krav på yrkeseleverna så att vi verkligen får de allra bästa sökande, sa Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Bylan.

Han fick genast mothugg av Bertil Östberg (fp), statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– Att söktrycket till yrkesprogrammen sjunker är ett problem men det har mer med konjunkturen att göra än något annat, sa han.

Karin Thapper, chef för utbildning och kompetensförsörjning på Livsmedelföretagen, efterlyste mer yrekesutbildning på komvux.

– Att en 15-åring inte vet att han eller hon vill bli exempelvis bagare är väl inte så konstigt. Därför väljer många 15-åringar ofta men bredare utbildning som ekonomi- eller samhällsprogrammet. Men när samma 15-åring blivit 19, 20 eller 21 år, mognat, och insett att han eller hon faktiskt vill bli bagare så finns inte utbildning för dem. Det måste finnas yrkesvux även för ungdomar som vill hitta en väg in i ett yrke och inte bara för dem som misslyckats i skolan, sa hon.

Enligt Bertil Östberg har regeringen redan tillsatt en utredning om yrkesvux och han framhöll att satsningar är på gång. Han underströk och att han gärna ser att näringslivet och olika branscher är med och utformar utbildningen.

Peter Jeppsson, vd för arbetsgivarorganisationen Transportgruppen, höjde dock ett varande finger för att allt mer utbildningsinsatser skjuts över på företagen.

– Det har hänt att utbildningar som är dyra har lagts med även fast branschen efterfrågar kompetensen. Så får det inte vara. Kommuner och andra utbildningsanornare för inte lägga ned efterfrågade utbildningar på grund av att de är dyra, sa han.