Skolan förbereder inte elever för yrkeslivet

NYHET Publicerad

ALMEDALEN Svenska företagare tycker inte att skolan lyckas förbereda eleverna för yrkeslivet. Bara 12 procent av företagarna tycker att skolan gör ett bra jobb medan 45 procent tycker att det finns brister. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv som presenterades i Almedalen.

Seminarium kompetensförsörjning
Foto: SÖREN ANDERSSON

Ibrahim Bylan (S), utrikespolitisk talesperson, Bertil Östberg (fp), statssekreterare, Peter Jeppsson, vd för Transportgruppen, Karin Thapper, chef för kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen debatterade i Almedalen.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög jämfört med många andra Europeiska länder. Ungefär 500 000 ungdomar står utan jobb. Samtidigt uppger hälften av de svenska företagen att de har svårt att hitta rätt kompetens och att vart femte rekryteringsförsök misslyckas.

– Det här är naturligtvis ett stort samhällsproblem. Det hindrar företagen från att expandera och ofta får de även tacka nej till orders eller till och med dra ned på produktion, sa Johan Olsson, utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv, på seminariet ”Redo för jobb” som gick av stapeln i Almedalen.

På seminariet presenterades en ny rapport som handlar om företagens syn på skolan. Den visar att endast 12 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag tycker att skolan gör ett bra jobb med att förbereda eleverna för sitt framtida yrkesliv. 45 procent tycker inte att eleverna för den förberedelse som behövs.

Av undersökningen framgår att företagen värderar social kompetens högt. Det handlar bland annat om förmågan att ge ett respektfullt bemötande till kollegor och kunder, uthållighet i arbetet, att vara ordningsam och passa tider. Men tyvärr anser två av fem företag att skolan inte alls eller väldigt lite lyckas rusta eleverna med dessa kompetenser. För att komma till rätta med problemen föreslår Svenskt Näringsliv ett antal åtgärder:

  • Förbättra arbetsron i skolan.
  • Högre lön för de mest yrkesskickliga lärarna.
  • Mer samverkan med näringslivet.
  • Elever måste kunna jämföra sina utbildningar.
  • Valfrihet är inte problemet.

I den efterföljande debatten konstaterade både politiker och företrädare för arbetsgivarna att det är viktigt att utbildningssystemet bättre matchar företagens behov. Diskussionen kom mycket att handla om yrkesutbildning, både på gymnasial och eftergymnasial nivå.

– Ett stort problem är att antalet sökande till yrkesutbildningar sjunker. Det beror bland annat på att regeringen beskrivit yrkesprogrammen som utbildningar för elever som är skoltrötta. Det är en dålig attityd. Jag tycker tvärtom att vi ska ställa höga krav på yrkeseleverna så att vi verkligen får de allra bästa sökande, sa Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Bylan.

Han fick genast mothugg av Bertil Östberg (fp), statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– Att söktrycket till yrkesprogrammen sjunker är ett problem men det har mer med konjunkturen att göra än något annat, sa han.

Karin Thapper, chef för utbildning och kompetensförsörjning på Livsmedelföretagen, efterlyste mer yrekesutbildning på komvux.

– Att en 15-åring inte vet att han eller hon vill bli exempelvis bagare är väl inte så konstigt. Därför väljer många 15-åringar ofta men bredare utbildning som ekonomi- eller samhällsprogrammet. Men när samma 15-åring blivit 19, 20 eller 21 år, mognat, och insett att han eller hon faktiskt vill bli bagare så finns inte utbildning för dem. Det måste finnas yrkesvux även för ungdomar som vill hitta en väg in i ett yrke och inte bara för dem som misslyckats i skolan, sa hon.

Enligt Bertil Östberg har regeringen redan tillsatt en utredning om yrkesvux och han framhöll att satsningar är på gång. Han underströk och att han gärna ser att näringslivet och olika branscher är med och utformar utbildningen.

Peter Jeppsson, vd för arbetsgivarorganisationen Transportgruppen, höjde dock ett varande finger för att allt mer utbildningsinsatser skjuts över på företagen.

– Det har hänt att utbildningar som är dyra har lagts med även fast branschen efterfrågar kompetensen. Så får det inte vara. Kommuner och andra utbildningsanornare för inte lägga ned efterfrågade utbildningar på grund av att de är dyra, sa han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.