Skolinspektionen ska visa musklerna

NYHET Publicerad

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.

Yrkesvägledning

Skolinspektionen har stor påverkan på skolornas måluppfyllelse – just därför är det berättigat att ställa höga krav på verksamheten, skriver utbildningsexperterna Johan Olsson och Karin Rebas.

Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag – att granska för att höja skolornas kvalitet.

Nu har myndigheten verkat i ett drygt decennium.

I rapporten ”Granska för att förbättra – en analys av Statens Skolinspektion” som Patrik Nystedt skrivit på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskas hur väl Skolinspektionen uppfyllt detta mål. Han analyserar också hur verksamheten i Sverige fungerar jämfört med motsvarande system i Norge, Danmark, Finland, Storbritannien och Nederländerna.

En skolgång går inte i repris. Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa, oavsett om skolan drivs i fristående eller kommunal regi. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion, som har muskler att kritisera, ingripa mot och i värsta fall lägga ned skolor som inte lyckas erbjuda en tillräckligt väl fungerande verksamhet.

Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning. Verksamheten har under de senaste åren bland annat stärkts genom införandet av kvalitetsgranskningar och ett tydligare urval av skolor som får tillsyn utifrån en riskanalys. Men det finns fortfarande brister i verksamheten – och metoder att inspireras av i länder med liknande system.

Från Svenskt Näringslivs sida vill vi framför allt lyfta fem reformområden.

  1. Öka likvärdigheten. Flera granskningar visar att det finns stora skillnader mellan hur granskningarna genomförs. Det har sannolikt att göra med myndighetens uppdelning i regionala kontor och att skolans verksamhet till sin natur är mångfacetterad. Vi tror ändå att legitimiteten för inspektionerna skulle öka om likvärdigheten förbättrades genom tydligare interna strukturer och fler gemensamma mallar, manualer och arbetssätt.
  2. Minska den administrativa bördan. Flera berörda aktörer lyfter att inspektionerna innebär ett betungande merarbete för skolorna. Processerna upplevs också som onödigt långdragna. Ett tydligare och mer begränsat urval av dokumentation och kortade processer skulle kunna göra en granskning mer hanterlig för huvudmännen. Utnyttja digitaliseringens möjligheter bättre och se till att det som samlas in av Skolinspektionen i så stor utsträckning det går är sådant som skolan redan dokumenterar och som på så sätt kan hämtas per automatik.
  3. Inför större inslag av interna kvalitetsbedömningar som komplement till externa inspektioner. I exempelvis Storbritannien lämnar skolorna på årsbasis in självvärderingar av verksamheten, som ett viktigt verktyg parallellt med externa granskningar. I Sverige har metoden inte fått fäste. Vi tror att ett sådant system skulle bidra till kvalitetssäkring och hjälpa Skolinspektionen i urvalet av de skolor som ska granskas ytterligare.
  4. Ge Skolverket ett tydligare uppdrag vad gäller att stötta kritiserade skolor. Det finns i dag en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan Skolverket och Skolinspektionen. I dag kan skolor som har fått omfattande kritik av Skolinspektionen uppleva att de lämnas ensamma i förbättringsarbetet. Skolverket borde automatiskt gå in och stötta dessa skolor. Det behöver också bli lättare att stänga ned eller ta över skolor som inte fungerar.
  5. Underlätta jämförelser med öppna och transparenta resultat. I Sverige är det svårt för elever och vårdnadshavare att göra kvalitetsjämförelser mellan olika skolor. I Storbritannien och Nederländerna används modeller där inspektionen sätter betyg eller rangordnar skolorna – dessa resultat publiceras också externt. Ett liknande system skulle inte bara underlätta skolvalet, utan också stärka skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen har stor påverkan på skolornas måluppfyllelse – just därför är det berättigat att ställa höga krav på verksamheten. Vi tror att en en tydligare, vassare, mer transparent verksamhet skulle kunna bidra till en ännu bättre skola.

Artikeln publicerades i Dagens Samhälle 2020-01-28

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.