Skolpengssystemet viktigt för kvalitetskonkurrens

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Lärarförbundets ordförande vill skrota skolpengssystemet. Det är en dålig idé eftersom det skulle urholka drivkraften för skolor att vara attraktiva och hålla hög utbildningskvalitet, anser Anders Morin, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv.

Anders Morin

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, skriver på DN Debatt (29/9) att finansieringssystemet för skolor och förskolor bör göras om. Hon vill skrota skolpengssystemet och i stället se ett ersättningssystem ”utifrån de faktiska kostnaderna”. Hon skriver också att skolpengssystemet möjliggör betydande vinster för friskoleföretag.

Systemet med skolpeng och förskolepeng innebär att den offentliga ersättningen följer eleven/barnet till den skola/förskola som valts. En skola som är attraktiv och får fler elever får därmed också en kommunal ersättning för dessa tillkommande elever, så att det finns förutsättningar att tillhandahålla en utbildning med god kvalitet till dem. Elevpengen differentieras också utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund, vilket är viktigt.

Skolpengssystemet skapar en drivkraft för rektorer och personal på skolorna, friskolor såväl som kommunala, att vara attraktiva och eftersträva en hög utbildningskvalitet i syfte att förmå eleverna och deras föräldrar att välja skolan. Det finns också forskning som stödjer att konkurrens mellan kommunala och fristående skolor främjar kvaliteten. Den mest gedigna studien på området (Böhlmark & Lindahl 2015) visar att skolresultaten i grundskolan förbättras i kommuner med högre friskoleandel, i synnerhet för elever i kommunala skolor men även i friskolor. De positiva effekterna beror inte på betygsinflation, och sker inte till priset av högre kostnader.

Åstrands idé att ersättningen ska ske ”utifrån de faktiska kostnaderna” skulle innebära att det inte finns någon drivkraft att anpassa kostnaderna efter intäkterna, det vill säga efter antalet elever på skolan. Risken för en galopperande kostnadsutveckling i den svenska skolan är då uppenbar, där skolor med för stor kostnadskostym till följd av vikande elevunderlag inte skulle behöva minska sina kostnader. Dessutom, och lika allvarligt, skulle drivkraften att genom en god utbildning attrahera elever till skolan, kraftigt urholkas.  Samma negativa effekter skulle uppstå inom förskolan.

En sådan utveckling vore särskilt olycklig mot bakgrund av den utmaning om välfärdens framtida finansiering som Sverige står inför. Andelen äldre, med stora vård- och omsorgsbehov ökar, och andelen i arbetsför ålder minskar. För att klara finansieringen av denna utmaning, och ett fortsatt ambitiöst välfärdsåtagande, behöver resursutnyttjandet i välfärdssektorn förbättras, inte försämras.

För att långsiktigt förbättra resursutnyttjandet krävs också att det, till exempel i så kallade pengsystem, ställs väl avvägda – och samma - krav på kostnadseffektiviseringar hos såväl privata som offentliga utförare. Samtidigt ska kvaliteten värnas och utvecklas genom att relevanta och mätbara kvalitetsindikatorer följs upp. Svenskt Näringsliv anser dock, till skillnad från Åstrand, att det viktiga är att mäta skolornas faktiskt uppnådda resultat. Genom att mäta resultaten fångas helheten i verksamheten, bland annat ledningens och personalens kompetens och motivation och om skolan har väl fungerande processer.

Till sist, vinsten behövs i friskoleföretagen för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt solida företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas. Friskolorna är också uppskattade av medborgarna. Var fjärde gymnasieelev och var sjunde grundskoleelev går idag i friskola. Det är också visat att konkurrensen bidrar till förbättrade resultat i grundskolan utan att kostnaderna ökar. Att införa vinstbegränsningar skulle leda till färre friskolor, sämre valfrihet och påverka kvalitetskonkurrensen negativt.

Det är dags att sluta diskutera driftsformer och i stället kraftsamla för att förbättra kunskapsresultaten generellt i den svenska skolan.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.