Skolpengssystemet viktigt för kvalitetskonkurrens

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Lärarförbundets ordförande vill skrota skolpengssystemet. Det är en dålig idé eftersom det skulle urholka drivkraften för skolor att vara attraktiva och hålla hög utbildningskvalitet, anser Anders Morin, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv.

Anders Morin

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, skriver på DN Debatt (29/9) att finansieringssystemet för skolor och förskolor bör göras om. Hon vill skrota skolpengssystemet och i stället se ett ersättningssystem ”utifrån de faktiska kostnaderna”. Hon skriver också att skolpengssystemet möjliggör betydande vinster för friskoleföretag.

Systemet med skolpeng och förskolepeng innebär att den offentliga ersättningen följer eleven/barnet till den skola/förskola som valts. En skola som är attraktiv och får fler elever får därmed också en kommunal ersättning för dessa tillkommande elever, så att det finns förutsättningar att tillhandahålla en utbildning med god kvalitet till dem. Elevpengen differentieras också utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund, vilket är viktigt.

Skolpengssystemet skapar en drivkraft för rektorer och personal på skolorna, friskolor såväl som kommunala, att vara attraktiva och eftersträva en hög utbildningskvalitet i syfte att förmå eleverna och deras föräldrar att välja skolan. Det finns också forskning som stödjer att konkurrens mellan kommunala och fristående skolor främjar kvaliteten. Den mest gedigna studien på området (Böhlmark & Lindahl 2015) visar att skolresultaten i grundskolan förbättras i kommuner med högre friskoleandel, i synnerhet för elever i kommunala skolor men även i friskolor. De positiva effekterna beror inte på betygsinflation, och sker inte till priset av högre kostnader.

Åstrands idé att ersättningen ska ske ”utifrån de faktiska kostnaderna” skulle innebära att det inte finns någon drivkraft att anpassa kostnaderna efter intäkterna, det vill säga efter antalet elever på skolan. Risken för en galopperande kostnadsutveckling i den svenska skolan är då uppenbar, där skolor med för stor kostnadskostym till följd av vikande elevunderlag inte skulle behöva minska sina kostnader. Dessutom, och lika allvarligt, skulle drivkraften att genom en god utbildning attrahera elever till skolan, kraftigt urholkas.  Samma negativa effekter skulle uppstå inom förskolan.

En sådan utveckling vore särskilt olycklig mot bakgrund av den utmaning om välfärdens framtida finansiering som Sverige står inför. Andelen äldre, med stora vård- och omsorgsbehov ökar, och andelen i arbetsför ålder minskar. För att klara finansieringen av denna utmaning, och ett fortsatt ambitiöst välfärdsåtagande, behöver resursutnyttjandet i välfärdssektorn förbättras, inte försämras.

För att långsiktigt förbättra resursutnyttjandet krävs också att det, till exempel i så kallade pengsystem, ställs väl avvägda – och samma - krav på kostnadseffektiviseringar hos såväl privata som offentliga utförare. Samtidigt ska kvaliteten värnas och utvecklas genom att relevanta och mätbara kvalitetsindikatorer följs upp. Svenskt Näringsliv anser dock, till skillnad från Åstrand, att det viktiga är att mäta skolornas faktiskt uppnådda resultat. Genom att mäta resultaten fångas helheten i verksamheten, bland annat ledningens och personalens kompetens och motivation och om skolan har väl fungerande processer.

Till sist, vinsten behövs i friskoleföretagen för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt solida företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas. Friskolorna är också uppskattade av medborgarna. Var fjärde gymnasieelev och var sjunde grundskoleelev går idag i friskola. Det är också visat att konkurrensen bidrar till förbättrade resultat i grundskolan utan att kostnaderna ökar. Att införa vinstbegränsningar skulle leda till färre friskolor, sämre valfrihet och påverka kvalitetskonkurrensen negativt.

Det är dags att sluta diskutera driftsformer och i stället kraftsamla för att förbättra kunskapsresultaten generellt i den svenska skolan.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.