Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

NYHET Publicerad

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.

Erik Nilsson

Erik Nilsson, statssekreterare, räknar med friskolorna för att klara utmaningarna på skolans område.

Sverige växer med i snitt 130 000 nyfödda varje år de kommande tio åren. År 2027 kommer vi att vara elva miljoner svenskar, det visar siffror från Friskolornas Riksförbund.

– Vi måste gå tillbaka till slutet av 1800-talet för att hitta motsvarande nivåer. Över huvud taget har vi under 2000-talet haft en befolkningsökning som saknar motstycke. Idag är vi ett av två-tre länder som har den största befolkningstillväxten i Europa, säger demografiexperten Peter Stein som på Friskolornas uppdrag gjort utredningen.

Det är en utveckling som innebär stora utmaningar för hur samhället ska kunna ta hand om de äldre men framför allt de unga på väg in i skolan. I debatten är fokus ofta på den åldrande befolkningen och det faktum att vi lever allt längre. Men faktum är att de unga åldersklasserna ökar mycket snabbt och har en lika stor tillväxt som de äldre åldrarna.

– Redan de närmaste tre åren saknas 80 000 platser i grundskolan och närmare 40 000 platser i förskolan. Det motsvarar behovet av 650 nya förskolor och 350 nya grundskolor, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL när undersökningen ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” presenterades.

Det är alltså skolor som måste stå färdiga redan 2020. I många fall innebär det dessutom att motsvarande antal helt nya skolbyggnader måste uppföras eftersom just skollokaler, liksom utbildade pedagoger, är en allvarlig bristvara.

– Här får friskolorna en viktig roll. Allt fler barn i såväl förskola som grundskola och gymnasium väljer att gå i friskola. Samtidigt finns skarpa förslag på nya regelverk som, ifall de införs, kommer att göra det omöjligt för många friskolor att överleva, skriver Friskolornas Riksförbund i en kommentar.

Det spetsar ytterligare till de kommande årens ansträngning att ge alla barn plats i förskola och skola, om det samtidigt faller bort ett antal fristående skolor. Enligt den senaste statistiken från 2016, gick 20 procent av förskolebarnen i en fristående förskola. De fristående grundskolorna hade 14,5 procent av eleverna och 25,5 av gymnasieeleverna gick i ett fristående gymnasium. Sammantaget går 340 000 barn och ungdomar i fristående skolor.

– Vad händer om dessa friskolor försvinner? frågar Friskolornas vd Ulla Hamilton.

Om den procentuella fördelningen fortsätter att gälla år 2025 så behövs det 68 019 helt nya friskoleplatser i Sverige för att klara den nu pågående babyboomen. De fördelar sig på 13 526 förskoleplatser, 23 501 platser i grundskolan och 30 000 i gymnasieskolan. Men tillväxten på friskoleområdet är just nu, i skenet av den aviserade vinstbegränsningen, svår att bedöma.

– Små skolor runt om i landet kanske inte behöver lägga ner, men de kan definitivt inte expandera, sa Jörgen Stenquist på fristående Engelska skolan i Stockholm och fick medhåll av Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson hos Moderaterna:

– 340 nya skolor på tre år är inte en utmaning, det är ett problem, slog han fast.

Friskolornas målsättning med att presentera den tydliga statistiken är att peka på de långsiktiga utmaningar som skolan står inför. Med den kortsiktiga debatt, inte sällan i ett uppskruvat tonläge, som råder idag finns risken att privata aktörer, som kan och vill vara med att lösa utmaningarna, avstår från att bidra. På den punkten fick Friskolornas riksförbund medhåll av Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet:

– Vi kommer att behöva friskolorna för att klara de framtida utmaningarna på skolans område, sade han.

Ladda ner rapporten från Friskolornas Riksförbund

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.