Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

NYHET Publicerad

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.

Erik Nilsson

Erik Nilsson, statssekreterare, räknar med friskolorna för att klara utmaningarna på skolans område.

Sverige växer med i snitt 130 000 nyfödda varje år de kommande tio åren. År 2027 kommer vi att vara elva miljoner svenskar, det visar siffror från Friskolornas Riksförbund.

– Vi måste gå tillbaka till slutet av 1800-talet för att hitta motsvarande nivåer. Över huvud taget har vi under 2000-talet haft en befolkningsökning som saknar motstycke. Idag är vi ett av två-tre länder som har den största befolkningstillväxten i Europa, säger demografiexperten Peter Stein som på Friskolornas uppdrag gjort utredningen.

Det är en utveckling som innebär stora utmaningar för hur samhället ska kunna ta hand om de äldre men framför allt de unga på väg in i skolan. I debatten är fokus ofta på den åldrande befolkningen och det faktum att vi lever allt längre. Men faktum är att de unga åldersklasserna ökar mycket snabbt och har en lika stor tillväxt som de äldre åldrarna.

– Redan de närmaste tre åren saknas 80 000 platser i grundskolan och närmare 40 000 platser i förskolan. Det motsvarar behovet av 650 nya förskolor och 350 nya grundskolor, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL när undersökningen ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” presenterades.

Det är alltså skolor som måste stå färdiga redan 2020. I många fall innebär det dessutom att motsvarande antal helt nya skolbyggnader måste uppföras eftersom just skollokaler, liksom utbildade pedagoger, är en allvarlig bristvara.

– Här får friskolorna en viktig roll. Allt fler barn i såväl förskola som grundskola och gymnasium väljer att gå i friskola. Samtidigt finns skarpa förslag på nya regelverk som, ifall de införs, kommer att göra det omöjligt för många friskolor att överleva, skriver Friskolornas Riksförbund i en kommentar.

Det spetsar ytterligare till de kommande årens ansträngning att ge alla barn plats i förskola och skola, om det samtidigt faller bort ett antal fristående skolor. Enligt den senaste statistiken från 2016, gick 20 procent av förskolebarnen i en fristående förskola. De fristående grundskolorna hade 14,5 procent av eleverna och 25,5 av gymnasieeleverna gick i ett fristående gymnasium. Sammantaget går 340 000 barn och ungdomar i fristående skolor.

– Vad händer om dessa friskolor försvinner? frågar Friskolornas vd Ulla Hamilton.

Om den procentuella fördelningen fortsätter att gälla år 2025 så behövs det 68 019 helt nya friskoleplatser i Sverige för att klara den nu pågående babyboomen. De fördelar sig på 13 526 förskoleplatser, 23 501 platser i grundskolan och 30 000 i gymnasieskolan. Men tillväxten på friskoleområdet är just nu, i skenet av den aviserade vinstbegränsningen, svår att bedöma.

– Små skolor runt om i landet kanske inte behöver lägga ner, men de kan definitivt inte expandera, sa Jörgen Stenquist på fristående Engelska skolan i Stockholm och fick medhåll av Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson hos Moderaterna:

– 340 nya skolor på tre år är inte en utmaning, det är ett problem, slog han fast.

Friskolornas målsättning med att presentera den tydliga statistiken är att peka på de långsiktiga utmaningar som skolan står inför. Med den kortsiktiga debatt, inte sällan i ett uppskruvat tonläge, som råder idag finns risken att privata aktörer, som kan och vill vara med att lösa utmaningarna, avstår från att bidra. På den punkten fick Friskolornas riksförbund medhåll av Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet:

– Vi kommer att behöva friskolorna för att klara de framtida utmaningarna på skolans område, sade han.

Ladda ner rapporten från Friskolornas Riksförbund

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.