Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

NYHET Publicerad

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.

Erik Nilsson

Erik Nilsson, statssekreterare, räknar med friskolorna för att klara utmaningarna på skolans område.

Sverige växer med i snitt 130 000 nyfödda varje år de kommande tio åren. År 2027 kommer vi att vara elva miljoner svenskar, det visar siffror från Friskolornas Riksförbund.

– Vi måste gå tillbaka till slutet av 1800-talet för att hitta motsvarande nivåer. Över huvud taget har vi under 2000-talet haft en befolkningsökning som saknar motstycke. Idag är vi ett av två-tre länder som har den största befolkningstillväxten i Europa, säger demografiexperten Peter Stein som på Friskolornas uppdrag gjort utredningen.

Det är en utveckling som innebär stora utmaningar för hur samhället ska kunna ta hand om de äldre men framför allt de unga på väg in i skolan. I debatten är fokus ofta på den åldrande befolkningen och det faktum att vi lever allt längre. Men faktum är att de unga åldersklasserna ökar mycket snabbt och har en lika stor tillväxt som de äldre åldrarna.

– Redan de närmaste tre åren saknas 80 000 platser i grundskolan och närmare 40 000 platser i förskolan. Det motsvarar behovet av 650 nya förskolor och 350 nya grundskolor, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL när undersökningen ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” presenterades.

Det är alltså skolor som måste stå färdiga redan 2020. I många fall innebär det dessutom att motsvarande antal helt nya skolbyggnader måste uppföras eftersom just skollokaler, liksom utbildade pedagoger, är en allvarlig bristvara.

– Här får friskolorna en viktig roll. Allt fler barn i såväl förskola som grundskola och gymnasium väljer att gå i friskola. Samtidigt finns skarpa förslag på nya regelverk som, ifall de införs, kommer att göra det omöjligt för många friskolor att överleva, skriver Friskolornas Riksförbund i en kommentar.

Det spetsar ytterligare till de kommande årens ansträngning att ge alla barn plats i förskola och skola, om det samtidigt faller bort ett antal fristående skolor. Enligt den senaste statistiken från 2016, gick 20 procent av förskolebarnen i en fristående förskola. De fristående grundskolorna hade 14,5 procent av eleverna och 25,5 av gymnasieeleverna gick i ett fristående gymnasium. Sammantaget går 340 000 barn och ungdomar i fristående skolor.

– Vad händer om dessa friskolor försvinner? frågar Friskolornas vd Ulla Hamilton.

Om den procentuella fördelningen fortsätter att gälla år 2025 så behövs det 68 019 helt nya friskoleplatser i Sverige för att klara den nu pågående babyboomen. De fördelar sig på 13 526 förskoleplatser, 23 501 platser i grundskolan och 30 000 i gymnasieskolan. Men tillväxten på friskoleområdet är just nu, i skenet av den aviserade vinstbegränsningen, svår att bedöma.

– Små skolor runt om i landet kanske inte behöver lägga ner, men de kan definitivt inte expandera, sa Jörgen Stenquist på fristående Engelska skolan i Stockholm och fick medhåll av Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson hos Moderaterna:

– 340 nya skolor på tre år är inte en utmaning, det är ett problem, slog han fast.

Friskolornas målsättning med att presentera den tydliga statistiken är att peka på de långsiktiga utmaningar som skolan står inför. Med den kortsiktiga debatt, inte sällan i ett uppskruvat tonläge, som råder idag finns risken att privata aktörer, som kan och vill vara med att lösa utmaningarna, avstår från att bidra. På den punkten fick Friskolornas riksförbund medhåll av Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet:

– Vi kommer att behöva friskolorna för att klara de framtida utmaningarna på skolans område, sade han.

Ladda ner rapporten från Friskolornas Riksförbund

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bra att näringslivets behov av kompetens ska styra

UTBILDNING Arbetsmarknadens behov ska i högre grad styra gymnasieskolans olika program i framtiden, enligt en utredning. Svenskt Näringsliv välkomnar den övergripande inriktningen.
NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik