Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

Sverige växer med i snitt 130 000 nyfödda varje år de kommande tio åren. År 2027 kommer vi att vara elva miljoner svenskar, det visar siffror från Friskolornas Riksförbund.

– Vi måste gå tillbaka till slutet av 1800-talet för att hitta motsvarande nivåer. Över huvud taget har vi under 2000-talet haft en befolkningsökning som saknar motstycke. Idag är vi ett av två-tre länder som har den största befolkningstillväxten i Europa, säger demografiexperten Peter Stein som på Friskolornas uppdrag gjort utredningen.

Det är en utveckling som innebär stora utmaningar för hur samhället ska kunna ta hand om de äldre men framför allt de unga på väg in i skolan. I debatten är fokus ofta på den åldrande befolkningen och det faktum att vi lever allt längre. Men faktum är att de unga åldersklasserna ökar mycket snabbt och har en lika stor tillväxt som de äldre åldrarna.

– Redan de närmaste tre åren saknas 80 000 platser i grundskolan och närmare 40 000 platser i förskolan. Det motsvarar behovet av 650 nya förskolor och 350 nya grundskolor, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL när undersökningen ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” presenterades.

Det är alltså skolor som måste stå färdiga redan 2020. I många fall innebär det dessutom att motsvarande antal helt nya skolbyggnader måste uppföras eftersom just skollokaler, liksom utbildade pedagoger, är en allvarlig bristvara.

– Här får friskolorna en viktig roll. Allt fler barn i såväl förskola som grundskola och gymnasium väljer att gå i friskola. Samtidigt finns skarpa förslag på nya regelverk som, ifall de införs, kommer att göra det omöjligt för många friskolor att överleva, skriver Friskolornas Riksförbund i en kommentar.

Det spetsar ytterligare till de kommande årens ansträngning att ge alla barn plats i förskola och skola, om det samtidigt faller bort ett antal fristående skolor. Enligt den senaste statistiken från 2016, gick 20 procent av förskolebarnen i en fristående förskola. De fristående grundskolorna hade 14,5 procent av eleverna och 25,5 av gymnasieeleverna gick i ett fristående gymnasium. Sammantaget går 340 000 barn och ungdomar i fristående skolor.

– Vad händer om dessa friskolor försvinner? frågar Friskolornas vd Ulla Hamilton.

Om den procentuella fördelningen fortsätter att gälla år 2025 så behövs det 68 019 helt nya friskoleplatser i Sverige för att klara den nu pågående babyboomen. De fördelar sig på 13 526 förskoleplatser, 23 501 platser i grundskolan och 30 000 i gymnasieskolan. Men tillväxten på friskoleområdet är just nu, i skenet av den aviserade vinstbegränsningen, svår att bedöma.

– Små skolor runt om i landet kanske inte behöver lägga ner, men de kan definitivt inte expandera, sa Jörgen Stenquist på fristående Engelska skolan i Stockholm och fick medhåll av Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson hos Moderaterna:

– 340 nya skolor på tre år är inte en utmaning, det är ett problem, slog han fast.

Friskolornas målsättning med att presentera den tydliga statistiken är att peka på de långsiktiga utmaningar som skolan står inför. Med den kortsiktiga debatt, inte sällan i ett uppskruvat tonläge, som råder idag finns risken att privata aktörer, som kan och vill vara med att lösa utmaningarna, avstår från att bidra. På den punkten fick Friskolornas riksförbund medhåll av Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet:

– Vi kommer att behöva friskolorna för att klara de framtida utmaningarna på skolans område, sade han.

Ladda ner rapporten från Friskolornas Riksförbund