Utbildningsplikten är feltänkt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten i etableringsprogrammet – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

KarinRebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert

Sedan 1 januari i år ska nyanlända som saknar gymnasieutbildning och som inte bedöms kunna hitta ett jobb under etableringsperioden kunna anvisas till studier.

I dagsläget ingår närmare 70 000 personer i etableringsprogrammet. Hittills i år har knappt 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier, främst inom den kommunala vuxenutbildningen. Prognosen för hela året är att 11 500 personer kommer bedömas omfattas av utbildningsplikten, men av dem väntas bara 2 500 personer påbörja studier i år. Det är svårt att inte se det som ett fiasko.

En anledning till det stora gapet mellan prognos och verklighet är att det tar tid för kommunerna att bygga upp den nödvändiga kapaciteten – att anställa lärare och hitta lokaler med mera. Ytterligare ett skäl är att en del av personerna som omfattas inte är redo att påbörja en utbildning utan behöver olika stödjande insatser.

Regeringens ambition, att höja utbildningsnivån bland de nyanlända, är i grunden rimlig. I Sverige kräver även enkla jobb en viss grundläggande utbildning för att exempelvis kommunicera med kunder, vårdtagare och kollegor och hantera betalningar, maskiner eller kemikalier.

Men om satsningarna på utbildning ska kunna skapa kortare vägar in till arbetsmarknaden krävs det att kvaliteten är hög. I dag är statistiken över komvux på grundläggande nivå så bristfällig att det är svårt att få en klar bild av vilka utbildningar som leder vidare till högre studier eller jobb. Kostnaderna varierar, många elever hoppar av, grupperna är heterogena och undervisningen inte tillräckligt individanpassad.

Att i ett sådant läge införa en utbildningsplikt, där fokus återigen hamnar på kvantitet istället för kvalitet, är feltänkt.

I rapporten ”Den bortglömda porten till det svenska samhället” finns en rad förslag på reformer som Svenskt Näringsliv skulle vilja se inom komvux på grundläggande nivå. Det rör sig exempelvis om mer utförlig statistik och tätare uppföljningar, ökat fokus på svenska språket, ökade individanpassningar och ett större statligt ansvar. Det är i den änden en utbildningsreform av det här slaget borde starta – med genomtänkta kvalitetsförbättringar och en påföljande gradvis utbyggnad, inte med löften om utökad kapacitet som inte kan infrias i verkligheten.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Nyanlända lyfte arbetsmoralen på Bröderna Jansson

INTEGRATION Efter några veckors praktik erbjöd Bröderna Jansson-Nissavarvet två nyanlända svetsare från Syrien anställning. Det är ett lyft för kulturen och arbetsmoralen, enligt vd:n Christin Jansson.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.