Breddad rekrytering

Bättre integration bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd. Arbetsmarknadens parter har kommit överens om en ny anställningsform för att underlätta för nyanlända men även för långtidsarbetslösa att få jobb, etableringsjobben.

Läs mer

Integrationen av utrikes födda är en fråga som diskuterats länge i Sverige. Experter, politiker och debattörer har alla varit överens om att etableringen på arbetsmarknaden är nyckeln till en vidare integration i samhället. Syftet med alla integrationsinsatser är att få utrikes födda i arbete.

Hur framgångsrik integrationspolitiken är mäts vanligtvis i förvärvsfrekvensen bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda varierar kraftigt. Arbetskraftsinvandrare och medborgare i EU/EES ligger högst, flyktingar och deras anhöriga lägst.

Nyanlända flyktingar tillbringar flera år i olika utbildningar och åtgärder. Förvärvsfrekvensen är därför mycket låg under de första åren efter ankomsten. Det dröjer cirka 10 år innan förvärvsfrekvensen når nivån 60 procent för att därefter plana ut.

Etableringsjobben är ursprungligen ett förslag som togs fram gemensamt av arbetsmarknadens parter för att skapa en ny typ av anställningar, reglerade i kollektivavtal. De är tänkta att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. En principöverenskommelse om etableringsjobb har slutits mellan Svenskt Näringsliv, Unionen och flera LO-förbund. Staten ska, enligt förslaget, stå för en del av lönekostnaderna.

Kontaktpersoner

Senaste artiklarna