Dahl hoppas att regeringen ger besked om etableringsjobben

Vägen till överenskommelsen om etableringsjobb var lång, men 2017 kom fack och arbetsgivare till sist överens. Tanken är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska äntra arbetsmarknaden genom att arbetstagaren får en del av lönen från arbetsgivaren och resten som ersättning från staten under max två års tid, därefter ska normala löner gälla för den anställde.

Men om vägen till överenskommelsen var lång, skulle det visa sig att steget till genomförande var ännu längre. Ännu har etableringsjobben inte blivit verklighet. Regeringen ska göra en ändring i en förordning för att avtalet ska börja gälla, men ännu har inget skett.

Svårt att förstå regeringens skäl

Mattias Dahl, vice vd, understryker vikten av att etableringsjobben genomförs skyndsamt.

– Vi har alla i samhället, inte minst de politiska partierna, varit överens om att vi har en stor utmaning med utanförskap. Där har vi tagit till flera bra åtgärder, som utbildning, stöd och valideringar. Men en pusselbit som har saknats hela tiden är att underlätta för företag att anställa människor som är långt ifrån arbetsmarknaden och där de i dagsläget inte har tillräcklig kompetens och kunskap för att gå in på normala löner, säger han.

Han ställer sig frågande till regeringens agerande.

– Vi får väl se vad som händer i budgeten. Vi hoppas och utgår ifrån att regeringen kommer att lägga de här pengarna på bordet och att vi får loss den här frågan. Etableringsjobben har varit en problemfråga sedan 2017 när vi kom överens med facken. Det har funnits naturliga skäl till att det inte har kunnat genomföras direkt, eftersom det har krävts EU-godkännande och förordningar, men man kan lugnt säga att det har tagit minst några år för mycket för att få det här på plats.

Anledningarna har varit olika eftersom regeringarna har varit olika sedan 2017, understryker Mattias Dahl.

– Men i grund och botten har vi och facken haft väldigt svårt att förstå de skäl som har redovisats. Hur lång tid ska det exempelvis ta att inhämta EU-godkännande, undrar han.

Företag vill använda etableringsjobben

I Svenskt Näringslivs Företagarpanel anger företag i flera branscher att de skulle använda sig av etableringsjobben. Inom besöksnäringen anger 33 procent av de svarande företagen att de i ganska stor utsträckning kommer att använda sig av etableringsjobb och 19 procent att de kommer att använda det i mycket stor utsträckning.

– Vi har känt det stödet och trycket under många, många år. Ett stort antal medlemsföretagare har hört av sig och vill bidra och anställa, men har inte kunnat på grund av lönerna. De har efterfrågat att vi tar tag i den frågan, säger Mattias Dahl.

”Få frågor är så uppenbart win-win.”

Närmare 100 000 potentiella arbetstagare befinner i sig gruppen som är aktuell för etableringsjobb. Mattias Dahl förstår att det är en budgetfråga för regeringen.

– Det kostar pengar, om man ser det från ett perspektiv. Vi ser det från ett bredare perspektiv. Ja, staten måste bidra med pengar när människor går in i etableringsanställning, men å andra blir det allmänna av med utgifter eftersom den gruppen människor går på andra bidrag idag. Vi ser det inte som en utgift, utan som en besparing.

Han fortsätter:

– Det är en ren ekonomisk vinstaffär för samhället. Människor går från utanförskap till anställning och blir en del av samhället. För dessa individer är det uppenbart en bra idé och för näringslivet också. Få frågor är så uppenbart win-win. I vissa frågor finns det saker som är bra för vissa, mindre bra för andra. Här finns det inga förlorare. Vem förlorar på att arbetslösa människor långt ifrån arbetsmarknaden kommer in och får ett jobb?