Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.

Det finns just nu två elefanter i det forskningspolitiska rummet.

Den första elefanten handlar om det akademiska ledarskapets betydelse för svensk högre utbildning och forskning. Istället för viktiga diskussioner om effektivitet och prioriteringar på svenska lärosäten ses ständigt mera skattemedel som lösningen på alla problem.

Den andra elefanten handlar om den märkliga paradoxen i att akademiska företrädare å ena sidan vill ha så lite statlig styrning och inblandning som möjligt, samtidigt som man, å andra sidan, kräver att politikerna ska gå in och lösa många av de utmaningar som rimligen är av intern karaktär.  

Leif Lewin lyfter i sin, på flera sätt förtjänstfulla, artikel på DN Debatt 8/2 fram flera av dessa utmaningar. Vikten av vettiga karriärvägar och forskningsfinansieringens betydelse är exempel. Men istället för att ropa på politikerna, varför kan inte akademin ta ett eget ansvar?

Givet de anslag våra lärosäten har måste de rätta mun efter matsäcken. Eftersträvas en högre andel basfinansiering måste lärosätena anpassa sin storlek efter detta. Om externa medel ses som negativt, tacka nej till pengarna.

Lärosätenas forskningsanslag har redan ökat mycket kraftigt. Denna historiska satsning genomfördes i huvudsak under alliansregeringarna 2006-2014.

Det var viktigt och har haft flera positiva effekter. Men med facit i hand måste ändå sägas att de högt ställda målen inte uppfylldes till fullo. Högt ställda förhoppningar om spetsforskning och fokusering mot styrkeområden har fått stå tillbaka på bekostnad av en generellt ökad forskningsvolym och fortsatt beroende av extern finansiering. Kvantitet snarare än kvalitet. Här har såväl OECD som Vetenskapsrådet varit tydliga i sina analyser.

Nu krävs i debatten återigen ökade basanslag med samma argument som för 10 år sedan. Det ses återigen som nödvändigt för att minska den externa andelen av lärosätenas forskningsfinansiering och för att öka det strategiska handlingsutrymmet. Cirkeln är sluten.

Det kan nog vara dags att stanna upp och tänka efter innan regering och riksdag beslutar om ännu mer skattemedel till sektorn. Vad gick fel förra gången? Varför uppfylldes inte målen? En viktig förklaring ligger troligen i bristen på ekonomiska incitament. Huruvida lärosätena verkligen uppfyllde de högt ställda politiska ambitionerna spelade nämligen i slutändan ingen roll. De fick lika mycket pengar ändå. Drivkrafterna till förändring var, och är alltjämt, svaga.

I den forskningspolitiska debatten har seriösa och viktiga frågor alltför länge fått stå tillbaka för plakatpolitik och tomma fraser. Vi kan nog slå fast att ingen vill ha onyttig eller ofri forskning.

Forskningspolitiken är nu i stort behov av en tydligare klangbotten kring statens roll som forskningsfinansiär. Utan en tydlig linje riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Universitet och högskolor omsätter idag 70 miljarder kronor om året och är den största statliga arbetsgivaren med ansvar för 400 000 studenter. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar både en bättre politik och ett vassare ledarskap.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

EU måste prioritera forskningen

KOMMENTAR Gapet mellan tillväxtekonomierna och Västvärlden minskar. Det ställer stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen, skriver Emil Görnerup, policyexpert forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.