Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

NYHET Publicerad

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.

Studera
Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Regeringens kompletterande utbildning är ett sätt att anpassa akademiker med utländsk utbildning till svenska förhållanden, och på så sätt göra det lättare att komma in på svensk arbetsmarknad.

Utbildningsdepartementet meddelade här om dagen att viktiga steg nu tas för personer med utländsk utbildning genom att den kompletterande utbildningen ska bli mer lämplig för sitt ändamål. Kompletterande utbildning är ett sätt för akademiker med en avslutad utländsk utbildning att kunna anpassa sin utbildning till svenska förhållanden för att lättare komma in på svensk arbetsmarknad.

De förändringar som föreslås är att den kompletterande utbildningen ska få omfatta ytterligare 30 högskolepoäng i svenska eller engelska, utöver de 120 högskolepoäng som den redan nu får omfatta, om studenten behöver det för att kunna tillgodogöra sig utbildningen och att den utländska utbildningen inte ska behöva ha förberett för det specifika yrket utan att det ska vara tillräckligt att utbildningen är relevant för yrket. Ambitionen är lovvärd men riskerar skjuta bredvid målet.

Enligt statistik från SCB tar det i genomsnitt fem år från folkbokföring för en person som kommer som flykting med en eftergymnasial utbildning att etablera sig. Till det ska läggas tiden före folkbokföring. De som invandrade 2015 hade en genomsnittlig väntetid på 15 månader för att få uppehållstillstånd. Lägg därtill tiden till kommunplacering i de fall det var aktuellt.

Ledtiderna är ohållbara. Om kompetensen inte tillgängliggörs på arbetsmarknaden kan företagen inte tillvarata den. Situationen gör att svenska företag går miste om kompetens. Det drabbar dessutom den enskilde, vars humankapital urholkas och etablering försvåras i takt med tiden borta från arbetsmarknaden. Sveriges förmåga att möta upp med lösningar som snabbar på förutsättningarna att matchas mot arbetsmarknaden avgör möjligheten till självförsörjning.

I rapporten Utbildningsfällan gjorde Svenskt Näringsliv en kartläggning av hur etableringsprocessen för invandrade akademiker ser ut och framförallt då utbildningssystemets del i den processen. Resultatet visade på stora svagheter i hela kedjan där alltför många människor, som ingenting hellre vill än att jobba, tvingas tillbringa längre tid i utbildning än nödvändigt på grund av dålig vägledning, arbetsförmedlares oförmåga att matcha invandrade akademiker mot jobb allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning.

Det är bra att de kompletterande utbildningarna finns men frågan är om ytterligare och utvidgade satsningar på dem är det mest effektiva. En utvärdering från 2016 som Universitetskanslersämbetet gjort av de kompletterande utbildningarna visar att de som läst dem får jobb men att det tar lång tid. Ett år efter avslutad utbildning har bara i genomsnitt 66 procent etablerat sig. Tre år efter avslutad utbildning är 79 procent etablerade. Uppföljningen saknar dock statistik över hur genomströmningen på utbildningarna sett ut varför man inte kan säga hur många som slutfört sin utbildning. Skulle man inkludera de som hoppat av skulle resultaten sannolikt vara sämre.

Trots tveksamma resultat och långa ledtider fortsätter regeringen satsa uteslutande på de kompletterande utbildningarna. Det är aldrig särskilt smart att lägga alla ägg i en korg. Låt istället arbetsgivarna axla en större roll i att hjälpa fler in på arbetsmarknaden i ett tidigare skede genom till exempel provtjänstgöring som är ett annat sätt att nå legitimation. Då måste resurser omfördelas så att arbetsgivarna ges möjlighet att frigöra kompetens för till exempel handledning och så att de kan få ersättning för minskad produktivitet.

Släpp vidare in fler privata aktörer i vägledningen. Arbetsförmedlingens kunskap om arbetsmarknaden och förmåga att klara sitt matchningsuppdrag är otillräcklig. Vidare finns det behov av en ”One-stop-shop” för de människor som invandrar till Sverige. Tiden det tar för att slussas mellan olika myndigheter kan ibland vara lång, utan att det ger det stöd och den vägledning som krävs för att komma vidare i processen.

Mer utbildning och framförallt längre utbildning är inte alltid lösningen. Ändå tenderar vi ändå på något sätt alltid landa där. Det är dags att tänka nytt. Och tänka om. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Persson på S-kongressen: "Viktigt att Sverige bibehåller sin konkurrenskraft"

FÖRETAGSKLIMAT I helgen pågår Socialdemokraternas kongress i Örebro. Svenskt Näringslivs ordförande, Fredrik Persson, är på plats för att lyfta viktiga näringslivsfrågor. Företagens kompetensförsörjning, Sveriges konkurrenskraft och ändrade konfliktregler står högt på agendan.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Företagare: Politikerna måste förstå hur viktiga vi är

VALET 2018 Valrörelsen går in i sitt slutskede och företagare efterlyser politiker som förstår hur viktiga de är för Sverige. "Det har varit ett stort fokus på bland annat bidrag och välfärd men inte var pengarna ska komma ifrån", säger företagaren Emma Dehmer Unevik.
NYHET Publicerad:

Heta valfrågor för småföretagare

VALET 2018 Valrörelsen går in i sitt slutskede. Privat välfärd, integration, fossilfritt bränsle och att skapa jobb för nyanlända är prioriterade frågor för ett par småföretagare.
NYHET Publicerad:

”Extra föräldraledighet en märklig prioritering”

VALET 2018 Socialdemokraterna föreslår en extra veckas ledighet för föräldrar vid skollov. En märklig prioritering, anser chefekonom Bettina Kashefi. ”Partiets förslag riskerar att påverka arbetsutbudet och samhällsekonomin negativt i ett läge då svenska företag har stor brist på arbetskraft.”
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.