Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.

Företagen har länge efterfrågat ett större praktiskt kunnande hos nyutbildade ingenjörer. Kritiken handlar om att utbildningarnas starkt teoretiska inriktning gör att det tar lång tid innan de lärt sig jobbet och kan vara produktiva.

Högskolan Väst i Trollhättan har länge genomsyrats av arbetsintegrerat lärande och inbyggda praktikperioder men vill nu växla nu upp arbetet med för att se till att nyexaminerade ingenjörer har tillräckligt med praktiska kunskaper när de är klara.

Som ett led i det blev högskolan i november medlem i nätverket CDIO och nu pågår arbetet med att inlemma ingenjörsutbildningarna i modellen.

Bo Månsson, chef på institutionen för ingenjörsvetenskap, ser CDIO som ett kvalitetssystem som gör att utbildningen verkligen lär studenterna att bli ingenjörer.

– Det här är ett sätt att parera den ökade akademiseringen i högskolevärlden Det är inte fel att lära sig teori men ibland saknas praktiken.

CDIO bygger på riktlinjer som nätverket anser att en ingenjörsutbildning ska följa. Utgångspunkten är ett antal standarder kring mål, utformning och genomförande av utbildningarna. Men det handlar också om lärarnas kompetensutveckling, metoder för att utvärdera verksamheten och om att det ska finnas representanter från näringslivet med i de organ som diskuterar utbildningarnas innehåll.

Genom att anamma CDIOs modell får studenterna tidigare i programmen klart för sig vad utbildningen går ut på, och företagen kommer att märka skillnaden när de anställer direkt från högskolan.

– Ingenjörerna som kommer ut är mer självständiga och produktiva från början eftersom de tidigare under utbildningen förstår sin blivande roll.

För högskolan är viktigt att ha fokus på arbetsgivarna som behöver studenterna, konstaterar han.

– Vi utbildar ju inte ingenjörer för vår egen skull. Genom att de får med sig en personlig verktygslåda för olika situationer kan de snabbare komma in i yrket.

Det är inte de specifika kunskaperna som gör ingenjörerna utan förhållningssättet till problem och det som händer där de jobbar. Mycket handlar om att se till att de nybakade ingenjörerna har rätt attityd när de kommer ut. Att de begriper problemlösning och kan ”ingenjöra”, betonar han.

– Hela upplägget går ut på att studenterna ska förstå bättre vad jobbet handlar om så att de är anställningsbara och användningsbara när de kommer ut i arbetslivet.

Att arbeta enligt CDIOs modell gör dessutom att Högskolan Väst uppfyller de krav som staten ställer på att högskolorna ska ha ett kvalitetssystem för att bättre kunna utvärdera utbildningar.

– Vi slår två flugor i en smäll. Samtidigt som vi utvecklar våra utbildningar, och ser till att våra ingenjörer blir kapabla ingenjörer, inför vi ett kvalitetssystem som är i linje med hur vi vill jobba och som vi ändå behöver bygga upp.

Fotnot:

120 medlemmar

Nätverket CDIO (conceive, design, implement, operate) skapades av representanter för KTH, Chalmers och MIT utifrån att många arbetsgivare upplevde att ingenjörer brast i praktiskt kunnande. I dagsläget har nätverket 120 skolor som medlemmar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

EU måste prioritera forskningen

KOMMENTAR Gapet mellan tillväxtekonomierna och Västvärlden minskar. Det ställer stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen, skriver Emil Görnerup, policyexpert forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.