Mer praktik rustar nya ingenjörer för jobbet

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN Nu ska ingenjörer från Högskolan Väst komma in ännu snabbare i jobbet som nyutexaminerade. Som nybliven medlem i nätverket CDIO som säkras att utbildningarna har tillräckligt mycket praktik och att näringslivet är med i diskussioner om upplägget.

Företagen har länge efterfrågat ett större praktiskt kunnande hos nyutbildade ingenjörer. Kritiken handlar om att utbildningarnas starkt teoretiska inriktning gör att det tar lång tid innan de lärt sig jobbet och kan vara produktiva.

Högskolan Väst i Trollhättan har länge genomsyrats av arbetsintegrerat lärande och inbyggda praktikperioder men vill nu växla nu upp arbetet med för att se till att nyexaminerade ingenjörer har tillräckligt med praktiska kunskaper när de är klara.

Som ett led i det blev högskolan i november medlem i nätverket CDIO och nu pågår arbetet med att inlemma ingenjörsutbildningarna i modellen.

Bo Månsson, chef på institutionen för ingenjörsvetenskap, ser CDIO som ett kvalitetssystem som gör att utbildningen verkligen lär studenterna att bli ingenjörer.

– Det här är ett sätt att parera den ökade akademiseringen i högskolevärlden Det är inte fel att lära sig teori men ibland saknas praktiken.

CDIO bygger på riktlinjer som nätverket anser att en ingenjörsutbildning ska följa. Utgångspunkten är ett antal standarder kring mål, utformning och genomförande av utbildningarna. Men det handlar också om lärarnas kompetensutveckling, metoder för att utvärdera verksamheten och om att det ska finnas representanter från näringslivet med i de organ som diskuterar utbildningarnas innehåll.

Genom att anamma CDIOs modell får studenterna tidigare i programmen klart för sig vad utbildningen går ut på, och företagen kommer att märka skillnaden när de anställer direkt från högskolan.

– Ingenjörerna som kommer ut är mer självständiga och produktiva från början eftersom de tidigare under utbildningen förstår sin blivande roll.

För högskolan är viktigt att ha fokus på arbetsgivarna som behöver studenterna, konstaterar han.

– Vi utbildar ju inte ingenjörer för vår egen skull. Genom att de får med sig en personlig verktygslåda för olika situationer kan de snabbare komma in i yrket.

Det är inte de specifika kunskaperna som gör ingenjörerna utan förhållningssättet till problem och det som händer där de jobbar. Mycket handlar om att se till att de nybakade ingenjörerna har rätt attityd när de kommer ut. Att de begriper problemlösning och kan ”ingenjöra”, betonar han.

– Hela upplägget går ut på att studenterna ska förstå bättre vad jobbet handlar om så att de är anställningsbara och användningsbara när de kommer ut i arbetslivet.

Att arbeta enligt CDIOs modell gör dessutom att Högskolan Väst uppfyller de krav som staten ställer på att högskolorna ska ha ett kvalitetssystem för att bättre kunna utvärdera utbildningar.

– Vi slår två flugor i en smäll. Samtidigt som vi utvecklar våra utbildningar, och ser till att våra ingenjörer blir kapabla ingenjörer, inför vi ett kvalitetssystem som är i linje med hur vi vill jobba och som vi ändå behöver bygga upp.

Fotnot:

120 medlemmar

Nätverket CDIO (conceive, design, implement, operate) skapades av representanter för KTH, Chalmers och MIT utifrån att många arbetsgivare upplevde att ingenjörer brast i praktiskt kunnande. I dagsläget har nätverket 120 skolor som medlemmar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.