Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

NYHET Publicerad

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola och ledamot i beredningen, flankerad av Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
Foto: Stina Dahlén

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola och ledamot i beredningen, flankerad av Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

I veckan var det dags att diskutera ”Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges Akademiska Ledarskap” under ett seminarium i Stockholm. Rapporten ger flera förslag på hur styrning och ledning av de högre lärosätena kan förbättras. Näringslivets forskningsberednings slutsatser presenterades redan för en månad sedan i en debattartikel i Dagens Nyheter. Artikeln liksom rapporten har väckt uppseende eftersom den tolkats som att beredningen förordar linjestyre på bekostnad av kollegialt styre.

Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola och ledamot i Näringslivets forskningsberedning, är oförstående inför detta.

– Det handlar inte om att välja det ena eller andra utan om en kombination som fungerar bäst för lärosätet, betonade hon.

– Målet är att var och en ska hitta sin roll i kollegiet. Om universitetet har ett tydligt gemensamt mål, kan det bli så starkt och öppet som vi vill ha det.

Apropå detta tillade Håkan Mogren:

– Det måste finnas någon som tar ansvar i en verksamhet. Därvidlag är det inte så stor skillnad mellan universitet och näringsliv. Detta innebär inte att forskarna fråntas sin vetenskapliga frihet.

Sten Heckscher, som tidigare varit både rikspolischef och näringsminister, har utrett Karolinska Institutets ansvar i Macchiarini-affären. Han underströk att styrelser redan idag har möjligheter att agera mycket mer än de gör.

– Problemet är att de faktiskt inte tar den roll de har. Styrelserna är någon slags dekoration, som ska spegla universitetets förträfflighet. Svagheter i beslutsfattandet gör att det blir otydlig, sade han och tillade:

– Men det är inget fel på regelverket, det finns en massa saker som man kan göra som inte görs.

Kåre Bremer, ordförande för Stockholms konstnärliga högskola och ansvarig för Ledningsutredningen 2014-15, menade att förslagen i beredningens rapport till stor del sammanfaller med de förslag han lämnat i Ledningsutredningen.

– Det är av principiell vikt att styrelserna har stort mandat att ta beslut i stora frågor. Och redan nu är det så att styrelsen har störst inflytande när det gäller vem som ska tillsättas och eventuellt sluta. Det måste inte vara en hörande församling, då tappar man kandidater. Jag är av samma uppfattning som beredningen om detta.

Han fortsatte:

– Ett problem är att styrelser kan se sig som advokater för delar av samhället eller kollegiet. De fattar inte att de har ansvar för hela universitet inför regeringen. Därför behövs utbildning av nya styrelseledamöter.

Läs kommentar av Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, ang Näringslivets forskningsberednings senaste rapport.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.