Omvärlden i fokus för nya universitetskanslern

Harriet Wallberg, hur vill du att högskolan i Sverige ska utvecklas?
– Universiteten och högskolorna i Sverige har hitills lyckats hålla en bra internationell nivå, med tanke på att vi trots allt är ett litet land. Men högskolan i Sverige måste bli mer dynamisk, mer internationell och fungera som en del av samhället. Våra lärosäten arbetar i den riktningen redan idag, men vår omvärld förändras väldigt snabbt, och då gäller det att forskning och högre utbildning hänger med i det snabba tempot.

Vad blir din roll i den processen?

– Min roll som universitetskansler blir att fungera som en samanhållande länk i högskolesystemet. Att vara den som har överblicken och snabbt kan påtala om åtgärder behöver vidtas när någon del i systemet haltar.

Vilka är de absolut viktigaste åtgärderna för att stärka svensk forskning?

– För att stärka svensk akademisk forskning behövs modet att prioritera, internationalisera och välja bort. Vi har fått rejäl förstärkning ekonomiskt genom de senaste två forskningspropositionerna, så det stora problemet är inte pengar, även om det fortsättningsvis är nödvändigt att satsningarna på forskning fortsätter.

Vilken påverkan kan det ha för näringslivet?

– Inom akademin måste nya samverkansformer till, inte minst med näringslivet, men också mellan lärosätena. Från näringslivets sida kommer det att vara viktigt att ta initiativ till nya samverkansformer med unversiteten och högskolorna.

Hur kan högskoleutbildningar bli bättre på att säkra företagens kompetensförsörjning?

– För att behålla Sverige som kunskapsnation måste lärosätena driva kvalitetsarbete när det gäller utbildningarna och arbeta med en kontinuerlig anpassning av utbildningarna till samhällets och näringslivets behov. Här måste helt enkelt lärosätena samverka mer med näringslivet och övriga avnämare. Samtidigt måste vi skapa en samordning för detta i vårt land, så att vi i landet täcker de behov som finns. I det sammanhanget kommer UKÄ att kunna spela en viktig roll.

– Samtidigt måste lärosäten ges en rimlig chans att klara av detta. Idag har de svårt att klara detta på grund av att utbildningsanslagen till våra lärosäten har urholkats rejält, medan stora satningar har gjorts på forskning. Nu är det dags för staten att satsa på en uppgradering av utbildningssidan. Om vi inte gör det, kommer inte lärosätena att ha resurser till kvalitets- och förnyelsearbete eller till att anpassa utbildningarna till de behov som finns.

Hur bör Sverige hålla sig konkurrenskraftigt i den ökande marknaden för högre utbildning internationellt?

– Utvecklingen går ganska snabbt på den internationella arenan. Detta har länge funnits i forskningen men inte i lika hög grad inom utbildningen. Det kommer från och med nu att bli ännu viktigare att jobba mer internationellt med utbildningsfrågor, ta in erfarenheter och knyta kontakter. Och det gäller inte bara studentsidan utan också på lärarsidan, där det finns en global marknad.

– Mot bakgrund av MOOCs, rörliga studenter och global konkurrens så kan vi inte luta oss tillbaka. Mycket av arbetet för att säkra kvaliteten och Sveriges konkurrenskraft inom utbildningsområdet vilar självklart på lärosätena, men UKÄ har en roll att se till att utvecklingen går åt rätt håll, att svensk högre utbildning är med i de internationella forum som är viktiga.