Omvärlden i fokus för nya universitetskanslern

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN Harriet Wallberg, Sveriges nya universitetskansler, vill se mer internationellt fokus inom högre utbildning och forskning. Det är viktigt för att hänga med i omvärldens snabba förändringar på det området. ”Vi kan inte luta oss tillbaka”, säger hon.

Harriet Wallberg
Foto: Bertil Ericson / TT

Harriet Wallberg, hur vill du att högskolan i Sverige ska utvecklas?
– Universiteten och högskolorna i Sverige har hitills lyckats hålla en bra internationell nivå, med tanke på att vi trots allt är ett litet land. Men högskolan i Sverige måste bli mer dynamisk, mer internationell och fungera som en del av samhället. Våra lärosäten arbetar i den riktningen redan idag, men vår omvärld förändras väldigt snabbt, och då gäller det att forskning och högre utbildning hänger med i det snabba tempot.

Vad blir din roll i den processen?

– Min roll som universitetskansler blir att fungera som en samanhållande länk i högskolesystemet. Att vara den som har överblicken och snabbt kan påtala om åtgärder behöver vidtas när någon del i systemet haltar.

Vilka är de absolut viktigaste åtgärderna för att stärka svensk forskning?

– För att stärka svensk akademisk forskning behövs modet att prioritera, internationalisera och välja bort. Vi har fått rejäl förstärkning ekonomiskt genom de senaste två forskningspropositionerna, så det stora problemet är inte pengar, även om det fortsättningsvis är nödvändigt att satsningarna på forskning fortsätter.

Vilken påverkan kan det ha för näringslivet?

– Inom akademin måste nya samverkansformer till, inte minst med näringslivet, men också mellan lärosätena. Från näringslivets sida kommer det att vara viktigt att ta initiativ till nya samverkansformer med unversiteten och högskolorna.  

Hur kan högskoleutbildningar bli bättre på att säkra företagens kompetensförsörjning?

– För att behålla Sverige som kunskapsnation måste lärosätena driva kvalitetsarbete när det gäller utbildningarna och arbeta med en kontinuerlig anpassning av utbildningarna till samhällets och näringslivets behov. Här måste helt enkelt lärosätena samverka mer med näringslivet och övriga avnämare. Samtidigt måste vi skapa en samordning för detta i vårt land, så att vi i landet täcker de behov som finns. I det sammanhanget kommer UKÄ att kunna spela en viktig roll.

– Samtidigt måste lärosäten ges en rimlig chans att klara av detta. Idag har de svårt att klara detta på grund av att utbildningsanslagen till våra lärosäten har urholkats rejält, medan stora satningar har gjorts på forskning. Nu är det dags för staten att satsa på en uppgradering av utbildningssidan. Om vi inte gör det, kommer inte lärosätena att ha resurser till kvalitets- och förnyelsearbete eller till att anpassa utbildningarna till de behov som finns.

Hur bör Sverige hålla sig konkurrenskraftigt i den ökande marknaden för högre utbildning internationellt?

– Utvecklingen går ganska snabbt på den internationella arenan. Detta har länge funnits i forskningen men inte i lika hög grad inom utbildningen. Det kommer från och med nu att bli ännu viktigare att jobba mer internationellt med utbildningsfrågor, ta in erfarenheter och knyta kontakter. Och det gäller inte bara studentsidan utan också på lärarsidan, där det finns en global marknad.

– Mot bakgrund av MOOCs, rörliga studenter och global konkurrens så kan vi inte luta oss tillbaka. Mycket av arbetet för att säkra kvaliteten och Sveriges konkurrenskraft inom utbildningsområdet vilar självklart på lärosätena, men UKÄ har en roll att se till att utvecklingen går åt rätt håll, att svensk högre utbildning är med i de internationella forum som är viktiga.
 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.