Omvärlden i fokus för nya universitetskanslern

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN Harriet Wallberg, Sveriges nya universitetskansler, vill se mer internationellt fokus inom högre utbildning och forskning. Det är viktigt för att hänga med i omvärldens snabba förändringar på det området. ”Vi kan inte luta oss tillbaka”, säger hon.

Harriet Wallberg
Foto: Bertil Ericson / TT

Harriet Wallberg, hur vill du att högskolan i Sverige ska utvecklas?
– Universiteten och högskolorna i Sverige har hitills lyckats hålla en bra internationell nivå, med tanke på att vi trots allt är ett litet land. Men högskolan i Sverige måste bli mer dynamisk, mer internationell och fungera som en del av samhället. Våra lärosäten arbetar i den riktningen redan idag, men vår omvärld förändras väldigt snabbt, och då gäller det att forskning och högre utbildning hänger med i det snabba tempot.

Vad blir din roll i den processen?

– Min roll som universitetskansler blir att fungera som en samanhållande länk i högskolesystemet. Att vara den som har överblicken och snabbt kan påtala om åtgärder behöver vidtas när någon del i systemet haltar.

Vilka är de absolut viktigaste åtgärderna för att stärka svensk forskning?

– För att stärka svensk akademisk forskning behövs modet att prioritera, internationalisera och välja bort. Vi har fått rejäl förstärkning ekonomiskt genom de senaste två forskningspropositionerna, så det stora problemet är inte pengar, även om det fortsättningsvis är nödvändigt att satsningarna på forskning fortsätter.

Vilken påverkan kan det ha för näringslivet?

– Inom akademin måste nya samverkansformer till, inte minst med näringslivet, men också mellan lärosätena. Från näringslivets sida kommer det att vara viktigt att ta initiativ till nya samverkansformer med unversiteten och högskolorna.  

Hur kan högskoleutbildningar bli bättre på att säkra företagens kompetensförsörjning?

– För att behålla Sverige som kunskapsnation måste lärosätena driva kvalitetsarbete när det gäller utbildningarna och arbeta med en kontinuerlig anpassning av utbildningarna till samhällets och näringslivets behov. Här måste helt enkelt lärosätena samverka mer med näringslivet och övriga avnämare. Samtidigt måste vi skapa en samordning för detta i vårt land, så att vi i landet täcker de behov som finns. I det sammanhanget kommer UKÄ att kunna spela en viktig roll.

– Samtidigt måste lärosäten ges en rimlig chans att klara av detta. Idag har de svårt att klara detta på grund av att utbildningsanslagen till våra lärosäten har urholkats rejält, medan stora satningar har gjorts på forskning. Nu är det dags för staten att satsa på en uppgradering av utbildningssidan. Om vi inte gör det, kommer inte lärosätena att ha resurser till kvalitets- och förnyelsearbete eller till att anpassa utbildningarna till de behov som finns.

Hur bör Sverige hålla sig konkurrenskraftigt i den ökande marknaden för högre utbildning internationellt?

– Utvecklingen går ganska snabbt på den internationella arenan. Detta har länge funnits i forskningen men inte i lika hög grad inom utbildningen. Det kommer från och med nu att bli ännu viktigare att jobba mer internationellt med utbildningsfrågor, ta in erfarenheter och knyta kontakter. Och det gäller inte bara studentsidan utan också på lärarsidan, där det finns en global marknad.

– Mot bakgrund av MOOCs, rörliga studenter och global konkurrens så kan vi inte luta oss tillbaka. Mycket av arbetet för att säkra kvaliteten och Sveriges konkurrenskraft inom utbildningsområdet vilar självklart på lärosätena, men UKÄ har en roll att se till att utvecklingen går åt rätt håll, att svensk högre utbildning är med i de internationella forum som är viktiga.
 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.