Student i en aula

Staten ska inte styra över universitetens pengar

NYHET Publicerad

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Ernst Henry Photography
Amelie von Zweigbergk

Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling vid Teknikföretagen.

Foto: Pressbild
Göran Melin, utredare vid Technopolis.

Göran Melin, utredare vid Technopolis.

Foto: Stefan Tell
Lars Haikola, tidigare universitetskansler.

Lars Haikola, tidigare universitetskansler.

Foto: Melker Dahlstrand

Förra året tillsatte regeringen ”Styr- och resursutredningen” (Strut) för att se över systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv vill att systemet görs om i grunden och har dragit igång en skuggutredning för att lägga fram företagens perspektiv i frågan. I skuggutredningen skriver fristående experter rapporter med olika infallsvinklar.

I den femte och sista rapporten har Faugert & Co/Technopolis Group undersökt hur genomförda reformer i Norge, Nederländerna och Österrike slagit ut.

En central fråga är om svenska lärosäten framöver ska få alla pengar i en säck för att själva avgöra hur de ska användas. Idag bestämmer staten exempelvis hur stor del av potten som ska gå till utbildning och hur stor del som ska gå till forskning. Det svenska systemet har genom åren kritiserats för att blanda övergripande styrning med mer detaljerad styrning vilket leder till osäkerhet hos högskolor och universitet.

När rapporten om de tre länderna diskuterades på ett seminarium inledde Tobias Krantz, Svenskt Näringslivs chef för utbildning, forskning och innovation, med att berätta hur viktigt det är för företagen att kompetensförsörjningen fungerar.

– Vart fjärde rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta för att man inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Detta är förstås väldigt allvarligt. Kompetensförsörjningen måste fungera och där spelar högskolorna en viktig roll. Därför vill vi med denna skuggutredning ge våra tankar kring hur resurser ska fördelas till universitet och högskolor, sa Tobias Krantz.

Göran Melin från Technopolis presenterade rapporten och berättade att de tre undersökta länderna gått mot ökad självständighet för sina lärosäten. De fria tyglarna har tagits emot positivt av lärosätena. Samtidigt finns enligt rapporten nackdelar som att finansieringssystemen i de tre länderna kräver stora administrativa resurser för att upprätthållas.

Lars Haikola, tidigare universitetskansler och rektor för Blekinge tekniska högskola, tyckte att det var märkligt att den svenska staten efter alla år inte släppt uppdelningen i anslag mellan utbildning och forskning.

– Det är konstlad gräns som skapats. En samlad pott för utbildning och forskning skulle ge större handlingsutrymme för högskolorna. Som jag uppfattat situationen verkar det från politiskt håll ha funnits en rädsla för att universiteten skulle ta pengar från utbildning och satsa den på forskning istället, sa han.

Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling vid Teknikföretagen, uppgav att industrin har stora svårigheter att få tag i medarbetare med rätt kompetens och särskilt ingenjörer med rätt inriktning. Många studenter väljer exempelvis industriell ekonomi, ett område där det finns få jobb, istället för att studera en inriktning där industrin skriker efter arbetskraft.

– Det verkar finnas ett motsatsförhållande mellan studenternas intressen och vårt behov av att få folk dit där de behövs. Det är därför viktigt för oss att samarbetet mellan utbildning och industri fungerar bättre. I Sverige är vi bra på att hjälpa de stora företagen men inte de mindre, sa hon.

Tobias Krantz berättade att de fem delrapporterna nu ska sammanställas och att Svenskt Näringsliv inte tänkt klart när det gäller hur högskolor och universitet ska styras och finansieras i framtiden.

– Våra åsikter kommer senare under hösten i en slutrapport, sa han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

EU måste prioritera forskningen

KOMMENTAR Gapet mellan tillväxtekonomierna och Västvärlden minskar. Det ställer stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen, skriver Emil Görnerup, policyexpert forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.