Student i en aula

Staten ska inte styra över universitetens pengar

NYHET Publicerad

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Ernst Henry Photography
Amelie von Zweigbergk

Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling vid Teknikföretagen.

Foto: Pressbild
Göran Melin, utredare vid Technopolis.

Göran Melin, utredare vid Technopolis.

Foto: Stefan Tell
Lars Haikola, tidigare universitetskansler.

Lars Haikola, tidigare universitetskansler.

Foto: Melker Dahlstrand

Förra året tillsatte regeringen ”Styr- och resursutredningen” (Strut) för att se över systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv vill att systemet görs om i grunden och har dragit igång en skuggutredning för att lägga fram företagens perspektiv i frågan. I skuggutredningen skriver fristående experter rapporter med olika infallsvinklar.

I den femte och sista rapporten har Faugert & Co/Technopolis Group undersökt hur genomförda reformer i Norge, Nederländerna och Österrike slagit ut.

En central fråga är om svenska lärosäten framöver ska få alla pengar i en säck för att själva avgöra hur de ska användas. Idag bestämmer staten exempelvis hur stor del av potten som ska gå till utbildning och hur stor del som ska gå till forskning. Det svenska systemet har genom åren kritiserats för att blanda övergripande styrning med mer detaljerad styrning vilket leder till osäkerhet hos högskolor och universitet.

När rapporten om de tre länderna diskuterades på ett seminarium inledde Tobias Krantz, Svenskt Näringslivs chef för utbildning, forskning och innovation, med att berätta hur viktigt det är för företagen att kompetensförsörjningen fungerar.

– Vart fjärde rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta för att man inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Detta är förstås väldigt allvarligt. Kompetensförsörjningen måste fungera och där spelar högskolorna en viktig roll. Därför vill vi med denna skuggutredning ge våra tankar kring hur resurser ska fördelas till universitet och högskolor, sa Tobias Krantz.

Göran Melin från Technopolis presenterade rapporten och berättade att de tre undersökta länderna gått mot ökad självständighet för sina lärosäten. De fria tyglarna har tagits emot positivt av lärosätena. Samtidigt finns enligt rapporten nackdelar som att finansieringssystemen i de tre länderna kräver stora administrativa resurser för att upprätthållas.

Lars Haikola, tidigare universitetskansler och rektor för Blekinge tekniska högskola, tyckte att det var märkligt att den svenska staten efter alla år inte släppt uppdelningen i anslag mellan utbildning och forskning.

– Det är konstlad gräns som skapats. En samlad pott för utbildning och forskning skulle ge större handlingsutrymme för högskolorna. Som jag uppfattat situationen verkar det från politiskt håll ha funnits en rädsla för att universiteten skulle ta pengar från utbildning och satsa den på forskning istället, sa han.

Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling vid Teknikföretagen, uppgav att industrin har stora svårigheter att få tag i medarbetare med rätt kompetens och särskilt ingenjörer med rätt inriktning. Många studenter väljer exempelvis industriell ekonomi, ett område där det finns få jobb, istället för att studera en inriktning där industrin skriker efter arbetskraft.

– Det verkar finnas ett motsatsförhållande mellan studenternas intressen och vårt behov av att få folk dit där de behövs. Det är därför viktigt för oss att samarbetet mellan utbildning och industri fungerar bättre. I Sverige är vi bra på att hjälpa de stora företagen men inte de mindre, sa hon.

Tobias Krantz berättade att de fem delrapporterna nu ska sammanställas och att Svenskt Näringsliv inte tänkt klart när det gäller hur högskolor och universitet ska styras och finansieras i framtiden.

– Våra åsikter kommer senare under hösten i en slutrapport, sa han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.