Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar som snabbt ger nyexaminerade ett arbete, som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.

Kvinnlig student.

Svenska studenter är i genomsnitt 24 år när de börjar en högskoleutbildning. Den tar cirka sex år. Senare etablering på arbetsmarknaden innebär lägre livsinkomst för individen och lägre BNP för landet, konstaterar Fredrik Sand.

Vid midnatt den 15 oktober gick tiden ut för att anmäla sig till universitet och högskolor inför vårterminen 2019. Det kom in 217 085 anmälningar till 13 450 kurser och program. På många sett är detta positivt, men det finns också frågor som är värda att diskutera.

Många av dessa studenter har börjat läsa sent. Andelen som gör en direktövergång från gymnasiet till högskolan är låg. Studenterna är i genomsnitt 24 år när de påbörjar en högskoleutbildning. Det gör dem två år äldre än OECD-genomsnittet.

En del kommer att ändra eller hoppa av sin utbildning – Sverige har den högsta andelen avhoppare bland OECD:s 34 länder. De som stannar kvar tar lång tid på sig att gå klart. Den genomsnittliga tiden från att påbörja en utbildning till att ta examen är sex år.

Detta påverkar individen och samhället på många sätt. Senare etablering på arbetsmarknaden innebär både lägre livsinkomst för individen och lägre BNP för landet.

Statistiken om ansökningar är en guldgruva för den högskoleintresserade. De populäraste utbildningarna är juristprogrammet i Stockholm, läkarprogrammet på KI och juristprogrammet i Lund. Fem procent av kurserna hade en sökande, en femtedel hade fem eller färre sökande. (Vilka kurser som ingen sökte framgick inte.) Antalet sökande till vårterminen har minskat tre år i rad. Tidigare har det berott på minskade årskullar, nu kan det vara att fler väljer att arbeta i högkonjunkturen.

Den 11 december får de blivande studenterna antagningsbeskeden. Givetvis finns det redan lärdomar för den statliga utredning – Strut – som ska lämna förslag om ett nytt styr- och resurstilldelningssystem för universitet och högskolor i sådan här statistik från Universitets- och högskolerådet.

Har studenterna rätt förutsättningar att göra rätt val? Med över 13 000 kurser är utbudet stort. Tanken är också att utbildningsutbudet ska spegla studenternas önskemål, men också arbetsmarknadens behov. Kompetensförsörjningen är en av näringslivets viktigaste frågor och matchningsproblemen är stora.

Är utbudet rimligt i ljuset av detta?

Kan mer information och fler utvärderingar göra det lättare för studenterna att välja rätt direkt?

Kanske bör lärosätena belönas i resurstilldelningssystemet om de lyckas väl med att skapa utbildningar som snabbt ger de nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning?

Svenskt Näringsliv har bland annat lämnat förslag på att styrningen ska ta större hänsyn arbetsmarknadsanknytning och om studenterna får arbete efter studierna. Vi lär behöva återkomma. Så här långt får man leta efter tydliga besked från den statliga utredningen på det här området.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.