Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar som snabbt ger nyexaminerade ett arbete, som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.

Kvinnlig student.

Svenska studenter är i genomsnitt 24 år när de börjar en högskoleutbildning. Den tar cirka sex år. Senare etablering på arbetsmarknaden innebär lägre livsinkomst för individen och lägre BNP för landet, konstaterar Fredrik Sand.

Vid midnatt den 15 oktober gick tiden ut för att anmäla sig till universitet och högskolor inför vårterminen 2019. Det kom in 217 085 anmälningar till 13 450 kurser och program. På många sett är detta positivt, men det finns också frågor som är värda att diskutera.

Många av dessa studenter har börjat läsa sent. Andelen som gör en direktövergång från gymnasiet till högskolan är låg. Studenterna är i genomsnitt 24 år när de påbörjar en högskoleutbildning. Det gör dem två år äldre än OECD-genomsnittet.

En del kommer att ändra eller hoppa av sin utbildning – Sverige har den högsta andelen avhoppare bland OECD:s 34 länder. De som stannar kvar tar lång tid på sig att gå klart. Den genomsnittliga tiden från att påbörja en utbildning till att ta examen är sex år.

Detta påverkar individen och samhället på många sätt. Senare etablering på arbetsmarknaden innebär både lägre livsinkomst för individen och lägre BNP för landet.

Statistiken om ansökningar är en guldgruva för den högskoleintresserade. De populäraste utbildningarna är juristprogrammet i Stockholm, läkarprogrammet på KI och juristprogrammet i Lund. Fem procent av kurserna hade en sökande, en femtedel hade fem eller färre sökande. (Vilka kurser som ingen sökte framgick inte.) Antalet sökande till vårterminen har minskat tre år i rad. Tidigare har det berott på minskade årskullar, nu kan det vara att fler väljer att arbeta i högkonjunkturen.

Den 11 december får de blivande studenterna antagningsbeskeden. Givetvis finns det redan lärdomar för den statliga utredning – Strut – som ska lämna förslag om ett nytt styr- och resurstilldelningssystem för universitet och högskolor i sådan här statistik från Universitets- och högskolerådet.

Har studenterna rätt förutsättningar att göra rätt val? Med över 13 000 kurser är utbudet stort. Tanken är också att utbildningsutbudet ska spegla studenternas önskemål, men också arbetsmarknadens behov. Kompetensförsörjningen är en av näringslivets viktigaste frågor och matchningsproblemen är stora.

Är utbudet rimligt i ljuset av detta?

Kan mer information och fler utvärderingar göra det lättare för studenterna att välja rätt direkt?

Kanske bör lärosätena belönas i resurstilldelningssystemet om de lyckas väl med att skapa utbildningar som snabbt ger de nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning?

Svenskt Näringsliv har bland annat lämnat förslag på att styrningen ska ta större hänsyn arbetsmarknadsanknytning och om studenterna får arbete efter studierna. Vi lär behöva återkomma. Så här långt får man leta efter tydliga besked från den statliga utredningen på det här området.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.