Energieffektivisering på företagens villkor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I Energiöverenskommelsen som slöts mellan fem riksdagspartier i juni beslutades att ett nationellt mål för energieffektivisering för perioden 2020-2030 ska tas fram. Energieffektivisering är bra och kan ha många positiva effekter. Inte minst kan konkurrenskraften i näringslivet öka om energieffektivisering tillåts ske på rätt sätt, det vill säga på företagsekonomiska grunder. Men ett energieffektiviseringsmål kan också leda till oönskade effekter.

Det står klart att det finns en politisk vilja att slå fast ett nationellt energieffektiviseringsmål till 2030. Men vad syftet med ett särskilt mål för energieffektivisering skulle vara är ännu oklart. Svenskt Näringsliv har sedan tidigare ifrågasatt egenvärdet i ett särskilt energieffektiviseringsmål, och menat att energieffektivisering snarare är ett medel för andra mål. Innan diskussioner om målutformning påbörjas i den politiska processen är det nödvändigt att syftet och behovet klargörs. Det är också viktigt att säkerställa att ett svenskt mål fungerar och är konstruktivt i förhållande till det EU-gemensamma mål som antagits till 2030.

Att använda resurser på ett så effektivt sätt som möjligt är en självklar del i ett sunt agerande i en marknadsekonomi, oavsett om det handlar om energi, råvaror eller personal. Att arbeta för ökad energieffektivitet är därför självklart för näringslivet. Samtidigt kan energieffektiviserande åtgärder få andra sidoeffekter i ett företags verksamhet, både positiva och negativa. Vilka åtgärder som genomförs i ett företag måste därför vara upp till varje företag att besluta om själva, så att besluten kan fattas på företagsekonomiska grunder utifrån vad som är bäst för företagets konkurrenskraft.

Kostnadseffektivitet måste vara i centrum, och ett mål bör utgå ifrån den kostnadseffektiva potentialen i samhället. Men att bedöma vad som är kostnadseffektivt fram till 2030 är ingen enkel övning. Av den anledningen bör ett mål inte vara bindande, utan enbart indikativt, för att skapa flexibilitet i det fall utvecklingen går i en annan riktning än förväntat. Av samma skäl bör endast ett samhällsövergripande mål sättas, inga sektormål.

Energieffektivisering handlar inte nödvändigtvis om att använda mindre energi, utan att skapa så stort värde som möjligt av energin. Att sätta ett mål i form av ett tak på hur mycket energi som får användas riskerar att hämma utvecklingen i Sverige, och liknar snarast ett planekonomiskt tankesätt. Ett sådant mål kan begränsa möjligheten till nya etableringar, så som nya industrianläggningar eller datacenter. Målet bör därför utformas som ett intensitetsmål, där energianvändningen jämförs med ekonomins storlek. Det skulle möjliggöra för en växande ekonomi i ett Sverige som utvecklas.

Slutligen är det viktigt att minnas om att det inte är målet i sig som kommer att driva energieffektivisering i samhället, utan de styrmedel som kopplas till det. I dagsläget finns ett antal styrmedel i form av ”piskor”, såsom ecodesign, skatter, krav på byggnader och energikartläggningskrav. Det som saknas är fler positiva styrmedel i form av morötter, som kan överbrygga gapet mellan lönsam potential och förverkligade åtgärder och som kan bidra till att företagen kan avsätta resurser för att långsiktigt arbeta med energieffektivisering. Vi tror att de bästa styrmedlen kombinerar finansiell morot, frivillighet, ansvar och långsiktighet, som både kan bidra till ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Ny vattenlag riskerar Sveriges hållbara textilindustri

GÄSTKRÖNIKA Den svenska textilindustrin har änge arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Men ett nytt lagförslag om vattenanvändning riskerar hela vår hållbara textilproduktion, och hotar samtidigt både tusentals svenska jobb och svensk textilproduktion, vilken riskerar att flyttas till en internationell marknad med betydligt lägre miljökrav. Det skriver Anne Ludvigsson,vd Ludvigson Invest och styrelseordförande TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bra på hållbar utveckling

HET FRÅGA Svenska företag ligger långt fram när det gäller hållbar utveckling. Rättesnöre är FN:s 17 globala mål, resultatet är nya spännande affärer. Det framkom när ett pärlband av företagsrepresentanter talade på temat inför en begeistrad publik i Näringslivets Hus.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.