Energieffektivisering på företagens villkor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I Energiöverenskommelsen som slöts mellan fem riksdagspartier i juni beslutades att ett nationellt mål för energieffektivisering för perioden 2020-2030 ska tas fram. Energieffektivisering är bra och kan ha många positiva effekter. Inte minst kan konkurrenskraften i näringslivet öka om energieffektivisering tillåts ske på rätt sätt, det vill säga på företagsekonomiska grunder. Men ett energieffektiviseringsmål kan också leda till oönskade effekter.

Det står klart att det finns en politisk vilja att slå fast ett nationellt energieffektiviseringsmål till 2030. Men vad syftet med ett särskilt mål för energieffektivisering skulle vara är ännu oklart. Svenskt Näringsliv har sedan tidigare ifrågasatt egenvärdet i ett särskilt energieffektiviseringsmål, och menat att energieffektivisering snarare är ett medel för andra mål. Innan diskussioner om målutformning påbörjas i den politiska processen är det nödvändigt att syftet och behovet klargörs. Det är också viktigt att säkerställa att ett svenskt mål fungerar och är konstruktivt i förhållande till det EU-gemensamma mål som antagits till 2030.

Att använda resurser på ett så effektivt sätt som möjligt är en självklar del i ett sunt agerande i en marknadsekonomi, oavsett om det handlar om energi, råvaror eller personal. Att arbeta för ökad energieffektivitet är därför självklart för näringslivet. Samtidigt kan energieffektiviserande åtgärder få andra sidoeffekter i ett företags verksamhet, både positiva och negativa. Vilka åtgärder som genomförs i ett företag måste därför vara upp till varje företag att besluta om själva, så att besluten kan fattas på företagsekonomiska grunder utifrån vad som är bäst för företagets konkurrenskraft.

Kostnadseffektivitet måste vara i centrum, och ett mål bör utgå ifrån den kostnadseffektiva potentialen i samhället. Men att bedöma vad som är kostnadseffektivt fram till 2030 är ingen enkel övning. Av den anledningen bör ett mål inte vara bindande, utan enbart indikativt, för att skapa flexibilitet i det fall utvecklingen går i en annan riktning än förväntat. Av samma skäl bör endast ett samhällsövergripande mål sättas, inga sektormål.

Energieffektivisering handlar inte nödvändigtvis om att använda mindre energi, utan att skapa så stort värde som möjligt av energin. Att sätta ett mål i form av ett tak på hur mycket energi som får användas riskerar att hämma utvecklingen i Sverige, och liknar snarast ett planekonomiskt tankesätt. Ett sådant mål kan begränsa möjligheten till nya etableringar, så som nya industrianläggningar eller datacenter. Målet bör därför utformas som ett intensitetsmål, där energianvändningen jämförs med ekonomins storlek. Det skulle möjliggöra för en växande ekonomi i ett Sverige som utvecklas.

Slutligen är det viktigt att minnas om att det inte är målet i sig som kommer att driva energieffektivisering i samhället, utan de styrmedel som kopplas till det. I dagsläget finns ett antal styrmedel i form av ”piskor”, såsom ecodesign, skatter, krav på byggnader och energikartläggningskrav. Det som saknas är fler positiva styrmedel i form av morötter, som kan överbrygga gapet mellan lönsam potential och förverkligade åtgärder och som kan bidra till att företagen kan avsätta resurser för att långsiktigt arbeta med energieffektivisering. Vi tror att de bästa styrmedlen kombinerar finansiell morot, frivillighet, ansvar och långsiktighet, som både kan bidra till ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.