Energieffektivisering på företagens villkor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I Energiöverenskommelsen som slöts mellan fem riksdagspartier i juni beslutades att ett nationellt mål för energieffektivisering för perioden 2020-2030 ska tas fram. Energieffektivisering är bra och kan ha många positiva effekter. Inte minst kan konkurrenskraften i näringslivet öka om energieffektivisering tillåts ske på rätt sätt, det vill säga på företagsekonomiska grunder. Men ett energieffektiviseringsmål kan också leda till oönskade effekter.

Det står klart att det finns en politisk vilja att slå fast ett nationellt energieffektiviseringsmål till 2030. Men vad syftet med ett särskilt mål för energieffektivisering skulle vara är ännu oklart. Svenskt Näringsliv har sedan tidigare ifrågasatt egenvärdet i ett särskilt energieffektiviseringsmål, och menat att energieffektivisering snarare är ett medel för andra mål. Innan diskussioner om målutformning påbörjas i den politiska processen är det nödvändigt att syftet och behovet klargörs. Det är också viktigt att säkerställa att ett svenskt mål fungerar och är konstruktivt i förhållande till det EU-gemensamma mål som antagits till 2030.

Att använda resurser på ett så effektivt sätt som möjligt är en självklar del i ett sunt agerande i en marknadsekonomi, oavsett om det handlar om energi, råvaror eller personal. Att arbeta för ökad energieffektivitet är därför självklart för näringslivet. Samtidigt kan energieffektiviserande åtgärder få andra sidoeffekter i ett företags verksamhet, både positiva och negativa. Vilka åtgärder som genomförs i ett företag måste därför vara upp till varje företag att besluta om själva, så att besluten kan fattas på företagsekonomiska grunder utifrån vad som är bäst för företagets konkurrenskraft.

Kostnadseffektivitet måste vara i centrum, och ett mål bör utgå ifrån den kostnadseffektiva potentialen i samhället. Men att bedöma vad som är kostnadseffektivt fram till 2030 är ingen enkel övning. Av den anledningen bör ett mål inte vara bindande, utan enbart indikativt, för att skapa flexibilitet i det fall utvecklingen går i en annan riktning än förväntat. Av samma skäl bör endast ett samhällsövergripande mål sättas, inga sektormål.

Energieffektivisering handlar inte nödvändigtvis om att använda mindre energi, utan att skapa så stort värde som möjligt av energin. Att sätta ett mål i form av ett tak på hur mycket energi som får användas riskerar att hämma utvecklingen i Sverige, och liknar snarast ett planekonomiskt tankesätt. Ett sådant mål kan begränsa möjligheten till nya etableringar, så som nya industrianläggningar eller datacenter. Målet bör därför utformas som ett intensitetsmål, där energianvändningen jämförs med ekonomins storlek. Det skulle möjliggöra för en växande ekonomi i ett Sverige som utvecklas.

Slutligen är det viktigt att minnas om att det inte är målet i sig som kommer att driva energieffektivisering i samhället, utan de styrmedel som kopplas till det. I dagsläget finns ett antal styrmedel i form av ”piskor”, såsom ecodesign, skatter, krav på byggnader och energikartläggningskrav. Det som saknas är fler positiva styrmedel i form av morötter, som kan överbrygga gapet mellan lönsam potential och förverkligade åtgärder och som kan bidra till att företagen kan avsätta resurser för att långsiktigt arbeta med energieffektivisering. Vi tror att de bästa styrmedlen kombinerar finansiell morot, frivillighet, ansvar och långsiktighet, som både kan bidra till ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.