Energieffektivisering på företagens villkor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I Energiöverenskommelsen som slöts mellan fem riksdagspartier i juni beslutades att ett nationellt mål för energieffektivisering för perioden 2020-2030 ska tas fram. Energieffektivisering är bra och kan ha många positiva effekter. Inte minst kan konkurrenskraften i näringslivet öka om energieffektivisering tillåts ske på rätt sätt, det vill säga på företagsekonomiska grunder. Men ett energieffektiviseringsmål kan också leda till oönskade effekter.

Det står klart att det finns en politisk vilja att slå fast ett nationellt energieffektiviseringsmål till 2030. Men vad syftet med ett särskilt mål för energieffektivisering skulle vara är ännu oklart. Svenskt Näringsliv har sedan tidigare ifrågasatt egenvärdet i ett särskilt energieffektiviseringsmål, och menat att energieffektivisering snarare är ett medel för andra mål. Innan diskussioner om målutformning påbörjas i den politiska processen är det nödvändigt att syftet och behovet klargörs. Det är också viktigt att säkerställa att ett svenskt mål fungerar och är konstruktivt i förhållande till det EU-gemensamma mål som antagits till 2030.

Att använda resurser på ett så effektivt sätt som möjligt är en självklar del i ett sunt agerande i en marknadsekonomi, oavsett om det handlar om energi, råvaror eller personal. Att arbeta för ökad energieffektivitet är därför självklart för näringslivet. Samtidigt kan energieffektiviserande åtgärder få andra sidoeffekter i ett företags verksamhet, både positiva och negativa. Vilka åtgärder som genomförs i ett företag måste därför vara upp till varje företag att besluta om själva, så att besluten kan fattas på företagsekonomiska grunder utifrån vad som är bäst för företagets konkurrenskraft.

Kostnadseffektivitet måste vara i centrum, och ett mål bör utgå ifrån den kostnadseffektiva potentialen i samhället. Men att bedöma vad som är kostnadseffektivt fram till 2030 är ingen enkel övning. Av den anledningen bör ett mål inte vara bindande, utan enbart indikativt, för att skapa flexibilitet i det fall utvecklingen går i en annan riktning än förväntat. Av samma skäl bör endast ett samhällsövergripande mål sättas, inga sektormål.

Energieffektivisering handlar inte nödvändigtvis om att använda mindre energi, utan att skapa så stort värde som möjligt av energin. Att sätta ett mål i form av ett tak på hur mycket energi som får användas riskerar att hämma utvecklingen i Sverige, och liknar snarast ett planekonomiskt tankesätt. Ett sådant mål kan begränsa möjligheten till nya etableringar, så som nya industrianläggningar eller datacenter. Målet bör därför utformas som ett intensitetsmål, där energianvändningen jämförs med ekonomins storlek. Det skulle möjliggöra för en växande ekonomi i ett Sverige som utvecklas.

Slutligen är det viktigt att minnas om att det inte är målet i sig som kommer att driva energieffektivisering i samhället, utan de styrmedel som kopplas till det. I dagsläget finns ett antal styrmedel i form av ”piskor”, såsom ecodesign, skatter, krav på byggnader och energikartläggningskrav. Det som saknas är fler positiva styrmedel i form av morötter, som kan överbrygga gapet mellan lönsam potential och förverkligade åtgärder och som kan bidra till att företagen kan avsätta resurser för att långsiktigt arbeta med energieffektivisering. Vi tror att de bästa styrmedlen kombinerar finansiell morot, frivillighet, ansvar och långsiktighet, som både kan bidra till ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kraftsamlar kring elförsörjningen

ENERGI Svenskt Näringsliv har dragit igång projektet "Kraftsamling elförsörjning", som syftar till att säkra Sveriges behov av el till 2045.
NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.