Näringslivet visar vägen till en omställning

Enligt OECD förväntas det globala materielbehovet mer än fördubblas mellan år 2011 och 2060. Samtidigt står materialanvändning redan idag för hälften av koldioxidutsläppen i världen. Att hantera resurser mer effektivt är därmed en förutsättning för att klara klimatmålen. En lösning för att hantera dessa utmaningar är en mer cirkulär ekonomi.

Frågan är också politiskt aktuell. I Januariöverenskommelsen kan vi se flera förslag som lagts i syfte att främja utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, men också förslag som riskerar direkt motverka den utvecklingen. Exempel på detta är höjd kemikalieskatt, införande av skatt på textilier och skor, införande av en avfallsförbränningsskatt och de olika åtgärder som föreslås avseende engångsplast. I samtliga dessa fall saknas ordentliga konsekvensbedömningar och analyser av effekterna.

Svenskt Näringsliv lanserar idag ett antal viktiga principer för att få ett framgångsrikt arbete mot en mer cirkulär ekonom, där vi slår fast att:

• Näringslivet har en viktig och central roll i utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi. Långsiktighet, affärsmässighet och lönsamhet är självklara utgångspunkter för näringslivets engagemang.
• Hållbar utveckling, med fokus på att väga samman miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer, måste vara utgångspunkten vid politiska beslut, framtagande av regelverk och åtgärder.
• Det internationella perspektivet är avgörande, när många material och produktflöden är globala. Frihandel är en grundförutsättning, och regelverk måste anpassas så att frihandeln värnas.
• Förutsättningarna skiljer sig åt mellan näringslivets branscher. Det är viktigt att beakta att olika lösningar och modeller behövs för olika branscher, material och produkter.
• Konsumentfokus är centralt, då konsumenten har en nyckelroll genom sitt agerande – både vad gäller val av produkter och hanteringen av dessa samt återvinning.
• Effektiva och storskaliga flöden behövs, där återvunnet material och biprodukter ges samma förutsättningar som jungfruligt material.
• Styrmedel behöver harmoniseras både på EU-nivå och internationellt för att underlätta handel och företagande kopplat till cirkulär ekonomi. Begreppet avfall måste omdefinieras till att ses som en resurs.
• Digitalisering och artificiell intelligens underlättar en mer cirkulär ekonomi genom nya kunderbjudanden, allt effektivare tillverkningsprocesser och bättre informationsöverföring mellan aktörer.

Det svenska näringslivet har goda förutsättningar att vara ledande i arbetet mot en mer cirkulär ekonomi. Redan idag har många företag satt upp mål och har påbörjat arbetet med förändrade affärsmodeller, och ökad samverkan aktörer emellan. Samtidigt ser vi att styrmedel och regelverk tas fram utan nödvändig dialog med berörda aktörer och utan analys av konsekvenserna. Vår förväntan är att politiken skapar bra förutsättningar för att den cirkulära ekonomin ska kunna växa. Formerna för en konstruktiv dialog kring dessa förutsättningar behöver utvecklas, för att inte onödiga hinder ska skapas.