Positivt besked om ändrade handelsregler för utsläppsrätter

NYHET Publicerad

EU Europaparlamentet har röstat om hur EUs utsläppshandelssystem ska se ut under perioden 2021-2030. Förslaget gör bland annat att andelen gratis utsläppsrätter till industriföretag kan öka, en seger för den internationellt konkurrensutsatta industrin.

Linda Flink

Linda Flink, energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv. 

Foto: Nicklas Mattsson

Det var ett oenigt parlament som till slut röstade igenom ett förslag om EUs utsläppshandelssystem. Förslaget utgör parlamentets förhandlingsposition när slutförhandlingarna med europeiska rådet och kommissionen börjar under våren.

Utsläppshandelssystemet, EU ETS, är komplext och innehåller många detaljer som alla påverkar varandra. Det har därmed varit en lång och komplicerad process att komma överens mellan partigrupperna.

– Det är positivt att parlamentet nu antagit en position och att det förslag som slutligen fick majoritet är balanserat och så tydligt pekar på behovet av att fortsatt skydda internationellt konkurrensutsatt industri, säger Linda Flink, energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv.        

Ett led i det arbetet är att säkerställa att de utsläppsrätter som tilldelas gratis till internationellt konkurrensutsatt industri är tillräckliga. Enligt Kommissionens förslag, som legat till grund för förhandlingarna, ska en fast andel av utsläppsrätterna auktioneras. De kvarstående utsläppsrätterna tilldelas gratis till industrin. På sätt vill man säkra den internationella konkurrenskraften tills dess att andra länder utanför EU har motsvarande styrmedel på plats.

Industrin har under hela förhandlingarna uttryckt oro för att den föreslagna andelen gratis utsläppsrätter är för liten. Europaparlamentet har därför infört en villkorad flexibilitet, vilket innebär att man kan flytta upp till fem procent av utsläppsrätterna från auktioneringsandelen till den fria tilldelningen om en brist skulle uppstå.
 

– Införandet av en flexibilitet är det kanske enskilt viktigaste beslutet i Europaparlamentets överenskommelse, sett ur ett industriperspektiv. Det ger en stark signal om att skyddet av industrins konkurrenskraft är viktig, säger Linda Flink. 

Överenskommelsen har i stora delar mottagits positivt av industrin, även om önskelistan från början var längre. Trots det finns fortfarande orosmoln.

– Det är mycket oroande att det finns stora grupperingar i Europaparlamentet som anser att klimattullar vore en bra idé. Trots att hotet om en sådan lösning för tillfället är avvärjt, har man ändå valt att hålla dörren öppen för sådana lösningar framöver och det är olyckligt, säger Linda Flink.

En av de stora stridsfrågorna under förhandlingarna har handlat om hur stor utsläppsminskningen i handelssystemet ska vara. Det ursprungliga förslaget, som regeringscheferna i EUs medlemsländer enades om 2014, innebär att utsläppen ska minska med 2,2 procent årligen. Den minskningstakten är inkluderad i det åtagande om att minska utsläppen med 40 procent till 2030 jämfört med 1990 som EU rapporterat in som sitt bidrag i Parisavtalet.

Delar av parlamentet har under förhandlingarna drivit på för att minskningen borde vara högre och därigenom öka EUs klimatambitioner. Linda Flink påpekar att EU ETS är ett av flera styrmedel som ska bidra till att EU klarar sina uppsatta klimatmål.

– Det var bra att Europaparlamentet valde att hålla sig till den utsläppsminskningstakt på 2,2 procent årligen som tidigare beslutats. Inte minst är det en viktig signal om att man även fortsatt ser behovet av ett helhetsgrepp kring EUs energi- och klimatpolitik, säger hon och fortsätter:

– Klimatpolitiken handlar om fler delar än EU ETS, och det är viktigt att hantera dessa sammanhållet. Dessutom har vi ännu inte sett ambitionsökningar från andra länder i Parisavtalet som redan nu skulle motivera att EU skärper sina mål.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Näringslivet kraftsamlar kring elförsörjningen

ENERGI Svenskt Näringsliv har dragit igång projektet "Kraftsamling elförsörjning", som syftar till att säkra Sveriges behov av el till 2045.
NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.