Positivt besked om ändrade handelsregler för utsläppsrätter

Det var ett oenigt parlament som till slut röstade igenom ett förslag om EUs utsläppshandelssystem. Förslaget utgör parlamentets förhandlingsposition när slutförhandlingarna med europeiska rådet och kommissionen börjar under våren.

Utsläppshandelssystemet, EU ETS, är komplext och innehåller många detaljer som alla påverkar varandra. Det har därmed varit en lång och komplicerad process att komma överens mellan partigrupperna.

– Det är positivt att parlamentet nu antagit en position och att det förslag som slutligen fick majoritet är balanserat och så tydligt pekar på behovet av att fortsatt skydda internationellt konkurrensutsatt industri, säger Linda Flink, energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv.

Ett led i det arbetet är att säkerställa att de utsläppsrätter som tilldelas gratis till internationellt konkurrensutsatt industri är tillräckliga. Enligt Kommissionens förslag, som legat till grund för förhandlingarna, ska en fast andel av utsläppsrätterna auktioneras. De kvarstående utsläppsrätterna tilldelas gratis till industrin. På sätt vill man säkra den internationella konkurrenskraften tills dess att andra länder utanför EU har motsvarande styrmedel på plats.
Industrin har under hela förhandlingarna uttryckt oro för att den föreslagna andelen gratis utsläppsrätter är för liten. Europaparlamentet har därför infört en villkorad flexibilitet, vilket innebär att man kan flytta upp till fem procent av utsläppsrätterna från auktioneringsandelen till den fria tilldelningen om en brist skulle uppstå.

– Införandet av en flexibilitet är det kanske enskilt viktigaste beslutet i Europaparlamentets överenskommelse, sett ur ett industriperspektiv. Det ger en stark signal om att skyddet av industrins konkurrenskraft är viktig, säger Linda Flink.

Överenskommelsen har i stora delar mottagits positivt av industrin, även om önskelistan från början var längre. Trots det finns fortfarande orosmoln.

– Det är mycket oroande att det finns stora grupperingar i Europaparlamentet som anser att klimattullar vore en bra idé. Trots att hotet om en sådan lösning för tillfället är avvärjt, har man ändå valt att hålla dörren öppen för sådana lösningar framöver och det är olyckligt, säger Linda Flink.

En av de stora stridsfrågorna under förhandlingarna har handlat om hur stor utsläppsminskningen i handelssystemet ska vara. Det ursprungliga förslaget, som regeringscheferna i EUs medlemsländer enades om 2014, innebär att utsläppen ska minska med 2,2 procent årligen. Den minskningstakten är inkluderad i det åtagande om att minska utsläppen med 40 procent till 2030 jämfört med 1990 som EU rapporterat in som sitt bidrag i Parisavtalet.

Delar av parlamentet har under förhandlingarna drivit på för att minskningen borde vara högre och därigenom öka EUs klimatambitioner. Linda Flink påpekar att EU ETS är ett av flera styrmedel som ska bidra till att EU klarar sina uppsatta klimatmål.

– Det var bra att Europaparlamentet valde att hålla sig till den utsläppsminskningstakt på 2,2 procent årligen som tidigare beslutats. Inte minst är det en viktig signal om att man även fortsatt ser behovet av ett helhetsgrepp kring EUs energi- och klimatpolitik, säger hon och fortsätter:

– Klimatpolitiken handlar om fler delar än EU ETS, och det är viktigt att hantera dessa sammanhållet. Dessutom har vi ännu inte sett ambitionsökningar från andra länder i Parisavtalet som redan nu skulle motivera att EU skärper sina mål.