Positivt med nationell strategi – viktigt att fortsätta arbetet i dialog med näringslivet

Regeringen presenterade den 9 juli en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Syftet med strategin är enligt regeringen att staka ut riktningen och ambitionen för det kommande arbetet i Sverige mot en cirkulär ekonomi. Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens stora engagemang i cirkulär ekonomi och att regeringen nu vill ta ett samlat grepp i frågan. Strategin är skriven på en övergripande nivå. Det hänvisas till handlingsplaner som ska tydliggöra kommande åtgärder.

Det är centralt för en framgångsrik utveckling av den cirkulära ekonomin att Sveriges arbete för en cirkulär ekonomi görs i en EU-kontext. För att den cirkulära ekonomin ska kunna utvecklas och bli lönsam är skalan på marknaden central, därför är det viktigt att styrmedel och åtgärder i huvudsak sker på EU-nivå. Nationella initiativ riskerar att skada den cirkulära utvecklingen och innan nationella åtgärder införs måste det säkerställas att detta inte sker. Det är positivt att regeringen i strategin belyser betydelsen av EU-samarbetet. I strategin framgår det däremot inte vilka frågor som regeringen avser driva på EU-nivå respektive på nationell nivå. EU-Kommissionen presenterade i mars i år en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. Handlingsplanen är ambitiös och Svenskt Näringsliv välkomnar den. Det är nödvändigt att initiativ i Sverige är synkroniserade med pågående initiativ och arbete på EU-nivå och att största möjliga enhetlighet med policy på EU-nivå säkerställs. Vi uppmanar regeringen att aktivt delta i och påverka arbetet på EU-nivå genom att lyfta fram svenska behov och förutsättningar samt bevaka att arbetet främjar näringslivets omställning och konkurrenskraft.

Det är positivt att strategin lyfter det svenska näringslivets stora engagemang och pågående arbete för att ställa om till en cirkulär ekonomi och att näringslivet pekas ut som en viktig aktör. Nyckeln till en väl fungerande cirkulär ekonomi är framgångsrika cirkulära affärsmodeller i näringslivet. Arbete pågår i alla branscher för att utveckla och tillämpa cirkulära affärsmodeller och näringslivet vill ta en drivande roll. För att näringslivet ska kunna göra detta behövs rätt förutsättningar. Strategin har stort fokus på införandet av nya styrmedel. Hinderröjning och förändringar av nuvarande regelverk och förändrad tillämpning av desamma anser Svenskt Näringsliv som första steg vara viktigare än framtagande av nya styrmedel. Näringslivet har stor kompetens om vilka hinder som finns och var åtgärder behövs för att främja utvecklingen och vi vill vara delaktiga och bidra i regeringens kommande arbete med handlingsplanerna. En bred näringslivssamverkan behövs för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas.

Vi har följande mer specifika kommentarer.

Det är viktigt att kemikalier och ämnen hanteras på ett säkert sätt och inte utgör risker för människors hälsa eller miljö. I strategin nämns på många ställen begreppet ”giftfritt”. Svenskt Näringsliv vill påtala att begreppet giftfritt skapar en stor osäkerhet kring vad det konkret innebär i praktiken och att detta i sig kan utgöra ett hinder för de cirkulära flödena. Vidare anges det i strategin att särskilt farliga ämnen ska förbjudas i varor. Svenskt Näringsliv vill lyfta fram att det under en övergångsperiod kan vara svårt att fasa ut vissa ämnen helt om återvinningen ska kunna fortgå och öka i närtid. Vissa ämnen finns naturligt i olika material och andra ämnen går inte att fasa ut då de bidrar med en viss funktion där alternativ saknas. Ett riskbaserat förhållningssätt behövs där exponeringen och risken för hälsa och miljö med ett kvarvarande ämne i återvunnet material i en viss applikation värderas. Utan riskhänsyn riskerar vi att gå miste om värdefulla material (såsom t.ex. mässings- och kopparskrot som innehåller låga halter av bly). Vi förväntar oss ett klargörande kring begreppet giftfritt och hanteringen av detta i de kommande handlingsplanerna och att detta synkroniseras med arbetet på EU-nivå.

Det anges i strategin att utvecklingen av den cirkulära ekonomin i Sverige ska göras genom att använda ett urval av indikatorer som redan finns i befintliga uppföljningssystem för den nationella- och internationella miljömålen och de globala målen för Agenda 2030. Svenskt Näringsliv vill lyfta fram att det är viktigt att Sverige främst följer EU:s arbete med mätning av den cirkulära ekonomin, där en uppdatering av EU:s indikatorer ska ske i Circular Economy Action Plan.

Det är positivt att regeringen lyfter fram att avfallslagstiftningen behöver moderniseras fortlöpande. Det är nödvändigt för utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Svenskt Näringsliv vill däremot lyfta fram att mycket kan åstadkommas redan idag genom förändrad tillämpning och en tydligare vägledning av befintlig lagstiftning. Möjligheterna är stora i och med att den nya EU-lagstiftningen, som bl.a. ger möjlighet till nationella end-of-waste kriterier, och som precis har implementerats i Sverige. Idag saknas tydliga processer och en harmoniserad hantering inom landet kring när avfall upphör att vara avfall vilket gör att investeringar uteblir och nya cirkulära flöden hindras. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen bör ges i uppdrag att förtydliga vägledningar och även få ett tydligare uppdrag att arbeta för att främja cirkulära flöden och åtgärda hinder mot utvecklingen, i ett förstärkt samarbete med bl.a. näringslivet.

Regeringen vill främja användningen av återvunnet material, vilket är positivt. För att åstadkomma detta nämns bl.a. kvotplikt av återvunnet material som en möjlig åtgärd. Svenskt Näringsliv vill framhålla att i arbetet med att främja marknaden för återvunnet material behövs olika åtgärder för olika material eftersom marknadsförutsättningarna skiljer sig åt och teknikutvecklingen har kommit olika långt. Mål eller krav på andel återvunnen råvara kan vara stimulerande för vissa material (t ex plast) medan det för andra kan störa en redan fungerande marknad (t ex stål och papper/kartong). Vi förutsätter att detta beaktas i det kommande arbetet med handlingsplanerna och att vi får delta i kommande diskussioner om detta.

Det är positivt att regeringen lyfter fram att man vill främja utvecklingen av standarder. Standarder är viktiga verktyg i att skapa förutsättningar för de cirkulära affärsmodellerna och främja handel kring cirkulär ekonomi. Det är också positivt att regeringen lyfter fram att offentlig upphandling ska bidra till den cirkulära omställningen, att miljötillståndsprövningen ska effektiviseras, att satsningar på forskning och innovation är viktigt och att innovations- och näringslivsklimatet för svenska företag ska stärkas. Vi ser fram emot klargörande i handlingsplanerna hur detta ska göras.

Svenskt Näringsliv hade hoppats på att strategin hade innehållit en beskrivning av och förslag på åtgärder ur ett systemperspektiv. För att få den cirkulära ekonomin att fungera behöver nuvarande strukturer och arbetssätt i samhället utvärderas och anpassas för det cirkulära. Ett förstärkt samarbete och närmare dialog mellan olika aktörer är nödvändigt för att tillsammans hitta lönsamma och effektiva lösningar framåt.

Både Finland och Danmark har nationella strategier och lyfter där fram vikten av kompetensutveckling om cirkulär ekonomi i hela samhället. Kompetensutveckling hos olika aktörer och i utbildningsväsendet är central för att omställningen till en cirkulär ekonomi ska ta fart och för att möjliggöra för hela samhället att vara delaktiga och därmed möjliggöra omställningen. Det är något som saknas i den svenska strategin.