"Stoppa nya arvsskatten"

NYHET Publicerad

DEBATT Efter att ha avskaffat arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna, återfick Sverige status som stabil hemvist för företagande och ägande. Nu föreslår Skatteverket och Finansdepartementet en ”exitskatt”. Den innebär i praktiken en ny arvsskatt i samband med utlandsflytt. Diskussionen är djupt olycklig och förslaget rimmar illa med EU:s fria rörlighet. Vi behöver en växande ekonomi som skapar nya jobb för fler och resurser för välfärden.

Carola Lemne och Johan Fall

Carola Lemne och Johan Fall

Det privata ägande som utgör grunden för vårt välstånd kräver goda och stabila villkor. Sverige hade en enormt framgångsrik ekonomisk utveckling från näringsfrihetens införande 1864 fram till 1970-talet då konfiskatoriska skatter och löntagarfonder hotade det privata företagsägandet.

Sedan arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna avskaffats har Sverige återfått status som stabil hemvist för företagande och ägande. För att inte denna positiva utveckling ska gå förlorad måste dessa skadliga skatter bort från dagordningen.

Det förslag från Skatteverket till ”exitskatt” som Finansdepartementet nyligen skickat på remiss innebär i praktiken en ny arvsskatt i samband med utlandsflytt. Förslaget rimmar illa med EUs fria rörlighet och kan ses som ett steg mot att bygga murar för att kunna återinföra konfiskatoriska ägarskatter.

Det har på senare tid från olika håll föreslagits både återinförd arvsskatt och förmögenhetsskatt. Det verkar som om många har glömt varför dessa skatter togs bort.

En enhällig riksdag avskaffade arvs- och gåvoskatten 2004. Beslutet föregicks av flera års omfattande utredning. I propositionen ”Slopad arvsskatt och gåvoskatt” utvecklade regeringen Persson motiven.

Det var problem med olika värdering av tillgångar, att skatten var relativt kostsam att administrera samt kritik mot uttaget av arvs- och gåvoskatt i samband med generationsövergångar i småföretag.

Regeringen konstaterade också att ”Arvs- och gåvoskatten upplevs inte som rättvis”. Detta var anledningen till att hela riksdagen – från Vänsterpartiet till Moderaterna –  ställde sig bakom förslaget att ta bort arvs- och gåvoskatten.

Skatten utgjorde ett stort hinder för långsiktigt privat svenskt ägande av företag. Det var en beskattning av redan beskattat kapital. En trippelbeskattning där först inkomst beskattades, sedan sparandet och till slut även arvet.

Skatten bidrog med mindre än två promille av de totala skatteintäkterna men var ytterst komplicerad att hantera – både för skattebetalare och myndigheter. Tillsammans med förmögenhetsskatten, som avskaffades 2007, fick den framgångsrika entreprenörer och kapital att lämna Sverige – med minskade skatteintäkter och förlorade jobb som resultat.

Alla försök att undanta företagare och arbetande kapital från dessa skatter på ägande skapade ytterligare gränsdragningsproblem. Dessutom kunde den som hade tillräckligt med resurser och framförhållning undvika skatten genom planering eller utflyttning.

De som nu leker med tanken på nya konfiskatoriska ägarskatter bör lära av vår historia. Inför vi en skatt, om än på en låg nivå, kan den lätt höjas så att fler berörs. Långsiktigt visar historien att dessa skatter gör Sverige fattigare. 

Det är också viktigt att påminna om att det fanns ett enormt engagemang i frågan från landets företagare och ett starkt stöd från allmänheten. I årsrapporten för 2005 skriver SOM-institutet att arvs- och gåvoskatterna tillhörde de minst populära samt konstaterade att ”Det tycks alltså ha funnits ett medborgerligt stöd för beslutet att avskaffa dessa skatter.”

Sverige var bland de sista i EU som avskaffade förmögenhetsskatten. Idag har bara Spanien och Frankrike kvar skatten och i Frankrike avskaffas den nu. När det gäller arvsskatten var Sverige tidig men flera länder har följt vårt exempel, bland andra Österrike och Norge. Den internationella trenden är att arvsskatten minskar i omfattning och nivåer.

Idag dyker dessa skatter upp i debatten om ekonomisk ojämlikhet. Marknadsekonomi, frihandel och globalisering lyfter miljarder ur fattigdom vilket lett till ökande ekonomisk jämlikhet mellan länder. Samtidigt påstås att skillnaderna inom länder ökar.

Det finns anledning att ifrågasätta om det stämmer. Klart är att Sverige är ett av de länder i världen med jämnast fördelad inkomst efter skatter och transfereringar. Sveriges ekonomiska jämlikhetsutmaning är att alltför många står utanför arbetsmarknaden. När IMF och OECD talar om inkluderande tillväxt handlar det i svensk kontext om att få fler i arbete.

Vi behöver en växande ekonomi som skapar nya jobb för fler och resurser för välfärden. Att straffa framgång genom konfiskatoriska ägarskatter skapar inga nya resurser. Därför är det djupt olyckligt att det överhuvudtaget förekommer en sådan diskussion.

Villkoren för ägande är ytterst en förtroendefråga. Sverige, med sin historia av löntagarfonder och konfiskatoriska skatter, måste vara extra försiktigt. Rent statistiskt skulle Sverige bli ett ekonomiskt jämlikare land om exempelvis Ingvar Kamprad flyttade tillbaka till Schweiz. I verkligheten skulle landet bli fattigare, och inte bara ekonomiskt.

Sverige behöver reformer som stärker konkurrenskraften. Det är enda möjligheten att hållbart utveckla välståndet. Viktigast är att se till hur välstånd skapas. Centrala delar är regelverk som ger goda incitament till arbete, sparande och investeringar. En politik som reser hinder, låser in och motverkar rörlighet skulle leda i motsatt riktning.

Magdalena Andersson var statssekreterare då arvs- och gåvoskatten avskaffades. Hon minns säkerligen skälen. Tidigare har finansministern tack och lov avvisat propåer från Vänsterpartiet. Nu måste hon tydligt föra bort frågan från agendan och visa att hon förstår vad som är bra för företagen och Sverige.

Debattartikeln publicerades på DI Debatt 4/1 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kapitalskatter hämmar entreprenörskap

SKATT Sänk kapitalskatterna med 100 miljarder. Det är ett förslag från Timbros chefsekonom Jacob Lundberg. ”Skatterna på bolagsvinster, kapitalinkomster och fastigheter gör investeringar, sparande och entreprenörskap mindre lönsamt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagarna: Ny moms slår mot kompetensförsörjning i vården

SKATT Ett besked om att inhyrd vårdpersonal ska beläggas med 25 procent moms får stark kritik från landets privata vårdgivare. ”Det är ett hot mot hela vårdsektorns kompetensförsörjning”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Sänkta skatter gör Sverige attraktivt

DEBATT Sverige måste ha konkurrenskraftiga villkor för företagande. Därför behövs lägre ägarbeskattning, sänkta marginalskatter och ett konkurrenskraftigt system för bolagsskatt. Det skriver Staffan Bohman, ordförande i Näringslivets Skattedelegation, och Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
NYHET Publicerad:

”En ovärdig debatt om flyget”

FLYGSKATT Opinionen är kraftigt mot flygresandet. Den 1 april införs dessutom flygskatten i Sverige trots ett stort motstånd från flygbranschen. "Den kommer inte att minska flygandet och utsläppen. Då är branschens egna initiativ bättre men de får inte genomslag. I dagsläget pågår en ovärdig debatt om flyget", menar vd:n för Svenska Flygbranschen.
NYHET Publicerad:

Miljardnota med återinförd revisionsplikt

SKATT Motståndet mot förslaget att återinföra revisionsplikten för mindre företag är massivt. Svenskt Näringsliv, HUI och Småföretagarna är mycket kritiska. ”Vi vill istället att fler företag undantas från revisionsplikten”, säger redovisningsexperten Claes Norberg vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

"Utmärkt att regeringen drar tillbaka exitskatt"

SKATTER Carola Lemne: "Exitskatten och det tidigare förslaget till förändringar av entreprenörsskatten är två exempel på skadliga förslag. Tack och lov har båda dragits tillbaka."
NYHET Publicerad:

"Skattereform kräver konkurrenskraftiga skatter"

SKATTER Ett oförändrat skattetryck, är ingen bra utgångspunkt för en omfattande skattereform, enligt vd Carola Lemne. Hon vill se skatter som stimulerar till arbete, sparande och investeringar.
NYHET Publicerad:

Höj ambitionen med skattereformer

KOMMENTAR Statsminister Stefan Löfven flaggar för en skatteuppgörelse över blockgränsen efter valet. Det behövs många skattereformer, men framför allt rätt skattereformer på en rad områden som till exempel bolags-, ägar- och marginalskatter. Utgångspunkten bör vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft, skriver Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Exitskatten totalsågad av industrijätten

REMISSVAR Remisstiden för den så kallade exitskatten har gått ut, och den svidande kritiken har inte låtit vänta på sig. Av 85 inkomna remissvar, tillstyrker endast två instanser förslaget i sin helhet. Affärstoppen Carl Bennet menar att förslaget riskerar att hämma svensk företagsutveckling.
NYHET Publicerad:

Kritiken mot exitskatten: ”Ännu en företagsfientlig skatt”

SKATTER Remisstiden för exitskatten har gått ut och kritiken är svidande. För familjeföretagare är den föreslagna skatten ännu en i ledet av företagsfientliga skatter. ”Det känns som att synen som fanns på företagandet på 1970-talet är tillbaka”, säger familjeföretagaren Bertil Wahlström.
NYHET Publicerad:

"Skattereglerna ökar inte kostnaderna i vården"

ENTREPRENÖRSSKATTEN Finansminister Magdalena Andersson hävdar att det numera nedlagda förslaget om ändrad entreprenörsskatt, hade kunnat få bukt med vårdens beroende av hyrpersonal. Nu svarar experter på utspelet, och menar att förslaget inte har något med bemanningssituationen att göra.
NYHET Publicerad:

Exit utflyttningsskatt

REMISS Näringslivets Skattedelegation riktar skarp kritik mot förslaget till exitskatt i ett remissvar. Ett undermåligt utrett förslag som riskerar att slå hårt mot näringslivet, är slutsatsen.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

"Stoppa nya arvsskatten"

DEBATT Slopandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna gav Sverige en tryggare status som stabil hemvist för företagande och ägande. Men nu föreslår Skatteverket och Finansdepartementet en ”exitskatt”, vilket skulle innebära en ny arvsskatt i samband med utlandsflytt. Diskussionen är djupt olycklig och förslaget rimmar illa med EU:s fria rörlighet. Vi behöver en växande ekonomi som skapar nya jobb för fler och resurser för välfärden, skriver Carola Lemne och Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

Flygbransch ser hellre miljövänligt bränsle än flygskatt

SKATT Flygskatten ger inte några tydliga miljöeffekter. Det menar till och med miljöorganisationerna. Ändå tänker regeringen gå vidare med förslaget. Om den ändå införs, varför inte göra som i Norge och använda skatteintäkterna till att öka tillgången på miljövänligt flygbränsle, menar den svenska flygbranschen.
NYHET Publicerad:

Glada miner efter utebliven skattehöjning

SKATTER Beskedet att regeringen backar från skatteförslaget om nya regler för delägare i fåmansbolag får många småföretagare att pusta ut och känna glädje. ”Fantastiskt roligt och skönt", säger företagaren Charlotta Holmquist.
NYHET Publicerad:

Skadliga skatteförslag skrotas

KOMMENTAR För näringslivet behövs åtgärder som stärker konkurrenskraften istället för de skadliga skattehöjningar som regeringen nu har stoppat i malpåse.
NYHET Publicerad:

Flygskatt kan slå ut tiotusentals jobb

SKATT Underlaget är otillräckligt, miljöeffekterna minimala och nästa alla remissinstanser är emot. Trots det går regeringen vidare med förslaget om flygskatt. Men om den införs kommer den att kosta minst 30 000 jobb, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten – ett handelshinder

KOMMENTAR Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.