"Stoppa nya arvsskatten"

NYHET Publicerad

DEBATT Efter att ha avskaffat arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna, återfick Sverige status som stabil hemvist för företagande och ägande. Nu föreslår Skatteverket och Finansdepartementet en ”exitskatt”. Den innebär i praktiken en ny arvsskatt i samband med utlandsflytt. Diskussionen är djupt olycklig och förslaget rimmar illa med EU:s fria rörlighet. Vi behöver en växande ekonomi som skapar nya jobb för fler och resurser för välfärden.

Carola Lemne och Johan Fall

Carola Lemne och Johan Fall

Det privata ägande som utgör grunden för vårt välstånd kräver goda och stabila villkor. Sverige hade en enormt framgångsrik ekonomisk utveckling från näringsfrihetens införande 1864 fram till 1970-talet då konfiskatoriska skatter och löntagarfonder hotade det privata företagsägandet.

Sedan arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna avskaffats har Sverige återfått status som stabil hemvist för företagande och ägande. För att inte denna positiva utveckling ska gå förlorad måste dessa skadliga skatter bort från dagordningen.

Det förslag från Skatteverket till ”exitskatt” som Finansdepartementet nyligen skickat på remiss innebär i praktiken en ny arvsskatt i samband med utlandsflytt. Förslaget rimmar illa med EUs fria rörlighet och kan ses som ett steg mot att bygga murar för att kunna återinföra konfiskatoriska ägarskatter.

Det har på senare tid från olika håll föreslagits både återinförd arvsskatt och förmögenhetsskatt. Det verkar som om många har glömt varför dessa skatter togs bort.

En enhällig riksdag avskaffade arvs- och gåvoskatten 2004. Beslutet föregicks av flera års omfattande utredning. I propositionen ”Slopad arvsskatt och gåvoskatt” utvecklade regeringen Persson motiven.

Det var problem med olika värdering av tillgångar, att skatten var relativt kostsam att administrera samt kritik mot uttaget av arvs- och gåvoskatt i samband med generationsövergångar i småföretag.

Regeringen konstaterade också att ”Arvs- och gåvoskatten upplevs inte som rättvis”. Detta var anledningen till att hela riksdagen – från Vänsterpartiet till Moderaterna –  ställde sig bakom förslaget att ta bort arvs- och gåvoskatten.

Skatten utgjorde ett stort hinder för långsiktigt privat svenskt ägande av företag. Det var en beskattning av redan beskattat kapital. En trippelbeskattning där först inkomst beskattades, sedan sparandet och till slut även arvet.

Skatten bidrog med mindre än två promille av de totala skatteintäkterna men var ytterst komplicerad att hantera – både för skattebetalare och myndigheter. Tillsammans med förmögenhetsskatten, som avskaffades 2007, fick den framgångsrika entreprenörer och kapital att lämna Sverige – med minskade skatteintäkter och förlorade jobb som resultat.

Alla försök att undanta företagare och arbetande kapital från dessa skatter på ägande skapade ytterligare gränsdragningsproblem. Dessutom kunde den som hade tillräckligt med resurser och framförhållning undvika skatten genom planering eller utflyttning.

De som nu leker med tanken på nya konfiskatoriska ägarskatter bör lära av vår historia. Inför vi en skatt, om än på en låg nivå, kan den lätt höjas så att fler berörs. Långsiktigt visar historien att dessa skatter gör Sverige fattigare. 

Det är också viktigt att påminna om att det fanns ett enormt engagemang i frågan från landets företagare och ett starkt stöd från allmänheten. I årsrapporten för 2005 skriver SOM-institutet att arvs- och gåvoskatterna tillhörde de minst populära samt konstaterade att ”Det tycks alltså ha funnits ett medborgerligt stöd för beslutet att avskaffa dessa skatter.”

Sverige var bland de sista i EU som avskaffade förmögenhetsskatten. Idag har bara Spanien och Frankrike kvar skatten och i Frankrike avskaffas den nu. När det gäller arvsskatten var Sverige tidig men flera länder har följt vårt exempel, bland andra Österrike och Norge. Den internationella trenden är att arvsskatten minskar i omfattning och nivåer.

Idag dyker dessa skatter upp i debatten om ekonomisk ojämlikhet. Marknadsekonomi, frihandel och globalisering lyfter miljarder ur fattigdom vilket lett till ökande ekonomisk jämlikhet mellan länder. Samtidigt påstås att skillnaderna inom länder ökar.

Det finns anledning att ifrågasätta om det stämmer. Klart är att Sverige är ett av de länder i världen med jämnast fördelad inkomst efter skatter och transfereringar. Sveriges ekonomiska jämlikhetsutmaning är att alltför många står utanför arbetsmarknaden. När IMF och OECD talar om inkluderande tillväxt handlar det i svensk kontext om att få fler i arbete.

Vi behöver en växande ekonomi som skapar nya jobb för fler och resurser för välfärden. Att straffa framgång genom konfiskatoriska ägarskatter skapar inga nya resurser. Därför är det djupt olyckligt att det överhuvudtaget förekommer en sådan diskussion.

Villkoren för ägande är ytterst en förtroendefråga. Sverige, med sin historia av löntagarfonder och konfiskatoriska skatter, måste vara extra försiktigt. Rent statistiskt skulle Sverige bli ett ekonomiskt jämlikare land om exempelvis Ingvar Kamprad flyttade tillbaka till Schweiz. I verkligheten skulle landet bli fattigare, och inte bara ekonomiskt.

Sverige behöver reformer som stärker konkurrenskraften. Det är enda möjligheten att hållbart utveckla välståndet. Viktigast är att se till hur välstånd skapas. Centrala delar är regelverk som ger goda incitament till arbete, sparande och investeringar. En politik som reser hinder, låser in och motverkar rörlighet skulle leda i motsatt riktning.

Magdalena Andersson var statssekreterare då arvs- och gåvoskatten avskaffades. Hon minns säkerligen skälen. Tidigare har finansministern tack och lov avvisat propåer från Vänsterpartiet. Nu måste hon tydligt föra bort frågan från agendan och visa att hon förstår vad som är bra för företagen och Sverige.

Debattartikeln publicerades på DI Debatt 4/1 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nöjda miner bland turismföretagare efter momsbesked

SKATT Regeringen och samverkanspartierna drar tillbaka förslaget om höjd moms för naturguider. Norrländska turismföretagare pustar ut.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten bör avskaffas

KOMMENTAR Skatten på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och leder bland annat till dubbelbeskattning av begagnade produkter. Kemikalieskatten är en fiskal skatt i gröna kläder, som aldrig borde ha införts, skriver skattejuristen Robert Lönn.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv utlyser stipendium för bästa examensuppsats om skatter

TÄVLING Svenskt Näringsliv tar nu emot nomineringar till sin uppsatstävling för kandidat-, master- och magisteruppsatser skrivna om skatter.
NYHET Publicerad:

"Rättssäkerheten i skattelagstiftningen måste stärkas"

DEBATT Rättssäkerheten vid beskattning behöver stärkas omgående. Ofullständigt utredda lagförslag, bristfälliga konsekvensutredningar, orimliga remisstider och nonchalans mot Lagrådets kritik avskräcker, skriver skattechef Johan Fall och skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson.
NYHET Publicerad:

Stark kritik mot utvidgad kemikalieskatt

SKATT Kemikalieskatten har fått stark kritik från elektronikbranschen. Men i överenskommelsen mellan C,L, S och MP ska skatten inte avskaffas – tvärtom. Nu drabbas ännu en bransch.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv hyllar Amandas skatteuppsats

STIPENDIUM Amanda Östlund Tjernström. Lägg namnet på minnet. Hon är den första studenten som tilldelas Svenskt Näringslivs stipendium för bästa uppsats om skatter. Priset är på 15 000 kronor och delades ut på torsdagen.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Norrlandsföretagare i uppror mot momshöjning

SKATT Från 6 till 25 procent. Höjd moms slår hårt mot Norrlandsföretagare som sysslar med naturturism. ”För vår bransch är det inget annat än en ren katastrof", säger Göran Widén, vd för Brändö Konferens & Fritidsby utanför Luleå.
NYHET Publicerad:

En budget som stimulerar arbete

SAMHÄLLSEKONOMI Moderaternas och Kristdemokraternas budget rymmer flera företagarvänliga reformer, enligt chefekonom Bettina Kashefi. "Det man gör för att förstärka jobbskatteavdraget är nödvändigt eftersom företagen skriker efter kompetens."
NYHET Publicerad:

Studentuppsats uppmärksammas

NYTT PRIS Amanda Östlund Tjernström är först att vinna Svenskt Näringslivs nyinstiftade uppsatstävling om skatter. Priset är på 15 000 kronor. "Stipendiaten skriver på ett initierat sätt om en av de senaste årens mest uppmärksammade skattefrågor för näringslivet", skriver juryns ordförande professor Claes Norberg i motiveringen.
NYHET Publicerad:

Näringslivstoppar sågar svenska skatter: "På väg åt fel håll"

SKATTER Höga skatter på arbete, ägande och entreprenörskap bromsar Sveriges konkurrenskraft, påpekade tunga näringslivsföreträdare och forskare under ett seminarium i samband med att Näringslivets Skattedelegation firade 100 år. ”Världen förändras och vi kan inte bara nöja oss med att hänga med, vi måste ta täten”, sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

NSD mediapris 2018 till Lotta Engzell Larsson

PRIS Näringslivets Skattedelegations (NSD) mediapris 2018 gick till Lotta Engzell Larsson, ledarskribent på Dagens Industri. Mediapriset är ett stipendium på 100 000 kronor till den person som gjort bäst insatser för att öka intresset och förståelsen för skatternas betydelse för företag, individer och samhällsekonomin i stort.
NYHET Publicerad:

Skattereformer som stärker konkurrenskraften

DEBATT Världens högsta marginalskatt måste bort, företagens vinstbeskattning måste vara konkurrenskraftig och rättssäkerheten i skattesystemet måste förbättras är några förändringar som Staffan Bohman, ordförande i Näringslivets Skattedelegation, förespråkar.
NYHET Publicerad:

Välkommet nej till digitalskatt

EU EU-kommissionen har förslagit en ny skatt på vissa digitala tjänster. Skatten skulle ha många negativa konsekvenser för svensk ekonomi. Det är välkommet att Magdalena Andersson står fast vid sitt nej till förslaget, säger Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Företagen behöver fortsatt tempo i skattearbetet

SKATTER Hur skattepolitiken blir de kommande fyra åren är svårt att sia om med tanke på det oklara läget i riksdagen. Samtidigt är det viktigt att inte tappa tempo i skattearbetet, enligt Johan Fall, chef för skatteavdelningen. ”Samtliga partier behöver ta sig i kragen”, säger han.
NYHET Publicerad:

Likgiltiga förvaltningsdomstolar fick advokat att hoppa av

RÄTTSSÄKERHET Ointresse från rätten fick advokaten Olle Flygt att sluta processa i förvaltningsdomstolarna. Numera väljer han att arbeta i allmänna domstolar och inför skiljenämnder, där allt fungerar mycket bättre, skriver nyhetstjänsten fplus.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv startar uppsatstävling om skatter

TÄVLING Svenskt Näringsliv startar en tävling för godkända examensuppsatser skrivna om skatter. Tanken är att det ska höja intresset för skattefrågor, särskilt då skatter har betydelse för företagsamheten.
NYHET Publicerad:

Umeåföretagare: Nya vårdskatten drabbar mina medarbetare

SKATT Den nya skatten på sjukvårdsförsäkringar slår mot lågavlönade – tvärtemot vad regeringen och Vänsterpartiet hävdar. Det riskerar även att stjälpa mindre företag som är beroende av att medarbetarna håller sig friska. Det anser Umeåföretagaren Torvald Östensson som redan har drabbats av vårdskatten, skriver Arbetsmarknadsnytt.
NYHET Publicerad:

Flygskatten slår hårt mot norrlandsort

TRANSPORTER Flygbolaget BRA drar ner verksamheten i Umeå och minskar flygandet till Stockholm med 40 procent. 15 personer blir arbetslösa och miljövänliga flygplan byts mot äldre jetmaskiner. Boven är den omdiskuterade flygskatten.