Skatt, arbete och pension
En ny rapport framtagen av professor emeritus Lennart Flood på Svenskt Näringslivs uppdrag behandlar en rad olika aspekter kring skatter, arbete och pension. Fokus ligger på skattesystemets roll, men rapporten beskriver också utvecklingen i Sverige och andra europeiska länder.
För EU som helhet stiger antalet personer över 64 år i relation till de i åldern 20-64 från mindre än 30 till strax över 50 procent fram till 2060. Ökningen är ännu brantare i länder som Grekland, Portugal, Polen och Tyskland. Sverige har däremot den minsta ökningen av andelen äldre bland samtliga EU-länder.
Rapporten pekar på vikten av ett stabilt pensionssystem men diskuterar även bredare om åldrande i relation till arbetsliv och välfärdsystem. Det handlar om att få rätt förutsättningar för att skapa tillräckliga resurser för att kunna behålla och utveckla vårt välstånd.
Utvecklingen i Sverige under senare år har varit att vi jobbar allt längre upp i åldern. Sedan slutet av 90-talet har den s.k. utträdesåldern ökat från i genomsnitt ca 62 till 64 år, något högre för män och lägre för kvinnor. Pensionssystemet har reformerats och vi har fått förhöjt jobbskatteavdrag och sänkt arbetsgivaravgiften för äldre. År 2007 infördes de båda senare reformerna och sedan dess deltar betydligt fler äldre i arbetskraften. Andelen egenföretagare bland äldre har också ökat väsentligt. Detta har haft stora effekter för såväl människors levnadsstandard som offentliga finanser.
Rapporten analyserar reformernas betydelse och finner att vårt reformerade pensionssystem bidragit till utvecklingen, men en möjligen ännu viktigare faktor är de skattereformer för de äldre avsedda att stimulera såväl utbudet som efterfrågan på arbete. Dessa reformer kan vara orsaken till att Sverige idag ligger på topp i Europa när det gäller ökningen av de äldres sysselsättning.
Vidare undersöks tidigare forskning, där studier från Långtidsutredningen 2011, Finansdepartementet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering pekar i samma riktning som rapportens nya resultat. Reformerna med skattesänkningar för äldre har haft kraftig effekt på sysselsättningen. De växande skattebaser detta fört med sig visar sig innebära att de offentliga finanserna inte försvagats, utan bibehållit balansen eller t.o.m. stärkts av skattelättnaderna.
I rapporten redovisas också resultat av simuleringar av fortsatta skattereformer för att stimulera äldres arbetsutbud. Utgångspunkten är befolkningsprognoserna i årets Långtidsutredning. Sammantaget visar sig sådana reformer kunna förstärka de offentliga finanserna genom att extra år av arbete mot slutet av arbetslivet medför högre skatteintäkter och pensionsinbetalningar. Samtidigt innebär senarelagd pension lägre utgifter för grundtryggheten. Detta är goda exempel på dubbla vinster.
