Sveriges inkomstfördelning är mycket jämn

NYHET Publicerad

EKONOMI Sveriges inkomstfördelning är jämn i internationell jämförelse. Bland 34 länder är det endast 6 länder som har något jämnare inkomstfördelning än Sverige enligt en färsk OECD-studie.

Inkomstfördelningen påverkas av flera faktorer. Skatter och bidrag kan också medföra effekter som jämnar ut fördelningen. Utredningsrapporter från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har visat att den helt övervägande delen – 82 procent – av de skatter en genomsnittlig person betalar går tillbaka till den som betalar skatten, sett över livscykeln.

En särskild beräkning avseende värnskatten, det vill säga de extra fem procent marginalskatt som höginkomsttagare betalar, visar att statiskt sett har denna skatt ytterst begränsad betydelse för inkomstfördelningen. I tabellen nedan framgår hur Sveriges position skulle förändras i den internationella rankingen över inkomstfördelningen. Som också framgår av tabellen är det tätt mellan länderna kring Sveriges plats i rankingen. Det räcker alltså med mycket små förändringar av Gini-koefficienten för att det ska ske positionsförändringar.

Om värnskatten försvann skulle Sveriges position endast påverkas marginellt; vi skulle flytta två placeringar. Om värnskatten å andra sidan dubblades skulle Sverige bara flytta en placering – och i en extrem situation där värnskatten innebar att den totala marginalskatten vore 100 procent skulle positionen endast påverka ytterligare fyra placeringar.

Mer grundläggande insikter om värnskattens betydelse kan hämtas från de många forskningsrapporter och utredningar som visat att skatten, genom sina negativa snedvridande effekter i ekonomin, är en förlustaffär för staten. Om skatten försvann skulle de positiva effekterna i form av att fler skulle vilja arbeta mer, ta större ansvar, utvecklas i arbetslivet etc. totalt sett innebära att statens skatteintäkter ökade.

OECD-undersökningen som ligger till grund för tabellerna nedan mäter fördelningen av disponibel inkomst per hushåll, det vill säga inkomster efter skatter och bidrag. För att mäta hur jämn eller ojämn en inkomstfördelning är beräknas Gini-koefficienten, som kan variera mellan 0 och 1. En Gini-koefficient på noll innebär att alla hushåll har exakt lika stor inkomst och om koefficienten antar värdet 1 har ett hushåll alla inkomster och övriga hushåll ingen inkomst.

Frågor kring inkomstfördelning och skatte- och bidragssystemen kan analyseras på många olika sätt. En grundläggande fråga är att skilja på absoluta och relativa fördelningsmått. Ett land med högt genomsnittligt välstånd, t.ex. Schweiz eller Japan, kan ha en ojämn inkomstfördelning, där den som relativt sett anses som ”fattig” inom landet ändå har högre inkomst än den som kan anses ”rik” inom ett land med längre genomsnittligt välstånd, t.ex. i Östeuropa.

 

Fakta om inkomstfördelningen i Sverige

• Den femtedel av befolkningen som har högst inkomst betalar nästan hälften (47%) av alla skatter.

• Samma femtedel gör bara anspråk på drygt en tiondel (12%) av den offentliga konsumtionen.

• Den femtedel av befolkningen som har lägst inkomst betalar bara en tjugondel av alla skatter.

• Samma femtedel åtnjuter drygt en fjärdedel (27%) av den offentliga konsumtionen.

• Jämförelser mellan personer och hushållsgrupper uppdelade efter inkomst i tjugondelar visar att:

– De personer som tjänar mest betalar cirka nio gånger mer i skatt än de som tjänar minst.

– Detta tas ut på en bruttoinkomst som är cirka sex gånger högre än för dem som tjänar minst.

– Den disponibla inkomsten (efter skatter m.m.) för de hushåll som har de högsta inkomsterna blir knappt tre gånger högre jämfört med de hushåll som har de lägsta inkomsterna.

Läs mer i rapporten: Skatter: vem, var och hur?

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så mycket har Sverige förlorat på värnskatten

KOMMENTAR Värnskatten har funnits i snart 25 år. Under den tiden har Sverige gått miste om 280 miljoner arbetade timmar, skriver skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Slopad värnskatt påverkar inte inkomstskillnaderna

SKATT "Sverige har relativt små inkomstskillnader och kommer fortsatt att ha det även efter att värnskattens avskaffande", säger skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Krokodiltårar när värnskatten avskaffas

DEBATT Värnskatten ska avskaffas vid årsskiftet, enligt januariöverenskommelsen. Det sänker marginalskatterna och ökar drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom och Johan Lidefelt, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Näringslivstoppar sågar svenska skatter: "På väg åt fel håll"

SKATTER Höga skatter på arbete, ägande och entreprenörskap bromsar Sveriges konkurrenskraft, påpekade tunga näringslivsföreträdare och forskare under ett seminarium i samband med att Näringslivets Skattedelegation firade 100 år. ”Världen förändras och vi kan inte bara nöja oss med att hänga med, vi måste ta täten”, sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Högst skatt i världen – nu ger han upp

SKATT Serieentreprenören Bror Lövbrand fick världens högsta skatt. Nu har han lämnat högskattekommunen Dorotea och tagit jobben med sig. ”Jag orkade inte se ett samhälle raseras”, säger han till Entreprenör.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar skatten på en genomsnittlig lön

SKATTER Vanliga löntagare får i verkligheten inte behålla hälften av lönen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer pengar i statskassan

SKATTER Höjs skatten över en viss nivå motverkar den sitt syfte. Då blir det istället mindre pengar till staten. Om den statliga skatten och värnskatten togs bort skulle det vara en helt självfinansierande reform, säger en nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot regeringens nya vårdskatt

SKATT Regeringen vill förmånsbeskatta privat vård som betalas av arbetsgivaren, något som mötts av stark kritik från företagare. 72 procent av remissinstanserna är negativa till förslaget eller avstyrker det helt. "Förslaget är helt feltänkt och kontraproduktivt", säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Höjd arbetsgivaravgift miljonsmäll för företag

ARBETSGIVARAVGIFT Tre företagare vittnar om hur regeringens beslut att fördubbla arbetsgivaravgifterna för ungdomar slår mot resultatet och verksamheten i stort. Det är nedslående siffror som ger illavarslande besked – det kommer att bli betydligt svårare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden i framtiden.
NYHET Publicerad:

Hög marginalskatt skrämmer bort kvalificerad arbetskraft

ALMEDALEN Höga marginalskatter, på upp till 60 procent, gör det allt svårare att rekrytera unga talanger till svenska företag. Viljan att utvecklas och vidareutbilda sig i yrkeslivet hämmas likaså. Lägre skattenivåer gör Sverige mer konkurrenskraftigt, konstaterade nationalekonom Johan Lindefelt.
NYHET Publicerad:

"Schabbla inte bort guldläget, regeringen"

DEBATT Regeringens företagarfientliga skattepolitik schabblar bort ett guldläge istället för att utnyttja det. Skattehöjningar på 80 miljarder kronor har lagts fram under mandatperioden, bland andra flygskatten och entreprenörsskatten. Det slår hårt mot konkurrenskraften och företagandet. Ansvaret vilar tungt på det politiska systemet, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Jobbmål kräver radikala reformer

ENKLA JOBB Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det förutsätter 340 000 nya jobb. För att de ska skapas krävs genomgripande åtgärder, anser vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer kvalificerad arbetskraft

WEBB-TV Locktoner från svenska företag biter inte på högutbildade. De väljer att jobba i andra länder. För att rekrytera och behålla talanger krävs lägre skatt på arbete, visar den tredje rapporten i framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Höga marginalskatter skadar välståndet

DEBATT Att göra Sverige till ett attraktivt land för högutbildad arbetskraft och talanger är en av våra viktigaste framtidsutmaningar och krävs för att utveckla välståndet. Därför är det nödvändigt att anpassa våra skatter på inkomster, främst marginalskatterna, till internationellt konkurrenskraftiga nivåer, skriver Caroline af Ugglas, Johan Fall och Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

”Det finns ingen gräddfil i vården”

SKATT Regeringen planerar att förmånsbeskatta privata vårdförsäkringar. Det slår i första hand mot småföretagare och människor med lägre inkomster. Det vittnar både sjukvårdsföretagare och försäkringsbolag om. ”Det finns ingen gräddfil i vården, bara ett desperat behov av specialistvård”, säger en läkare.
NYHET Publicerad:

Ny blogg sprider ljus över skattefrågorna

NY BLOGG Engagemang bland företagare, många politiska förslag och en händelserik omvärld gör att skatterna väntas diskuteras flitigt under 2017. Därför startas bloggen "Fokus på skatterna". "Vi ser att skattefrågorna hamnar högt på agendan framöver och bloggen ska fungera som en kanal för att nå ut med information, analyser och kommentarer," säger Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
NYHET Publicerad:

Verkligt skattetapp när skattebasen urholkas

DEBATT Irlands fördelaktiga skattesystem lockar globala storföretag att lägga sin internationella bas där, vilket leder till stora vinster för ekonomin. Sverige halkar däremot efter. "Finansministern verkar inte förstå att de nya internationella skattereglerna i sig är en gigantisk utmaning för ett litet land som Sverige". Det skriver Krister Andersson, chef för skatteavdelningen i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Utländska experter fast i svensk byråkrati

SKATTER Trots liknande expertskatt är Sverige betydligt sämre än Danmark på att attrahera utländsk spetskompetens. Enligt skattejuristen Anders Lilja är förklaringarna flera. ”Inte minst är ansökningsprocesserna i Sverige dyra, långsamma och tungrodda”, sade han under ett seminarium.  
NYHET Publicerad:

De mest skadliga skatterna hotar förvärras ytterligare

KOMMENTAR Regeringen lägger sten på börda om man går vidare med att förvärra de mest skadliga skatterna. Det är skadligt för företagandet och jobben och försvårar ytterligare att uppnå målet om Europas lägsta arbetslöshet, skriver Johan Fall, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dyrare på krogen med höjd arbetsgivaravgift

SKATTER De största prisökningarna på tio år. Sedan arbetsavgifterna höjdes den 1 juni har priserna i restaurangnäringen skjutit i höjden.