Säkerhetshotet mot Sverige är på riktigt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR "Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet." Det skriver Karl Lallersted, säkerhetspolitisk expert.

Poliser
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den organiserade brottslighetens frammarsch illustreras tydligt av ett ökat antal skjutningar, sprängningar och antalet anmälda utpressningsbrott. Utvecklingen i vissa utanförskapsområden indikerar att kriminella aktörer har börjat utmana statens våldsmonopol, och att staten tappat greppet. Läget blir värre i de områden som har problem, och vi kan förvänta oss att fler områden kommer att börja klassas som utsatta områden.

Utpressning av företagare är vanligt i vissa områden. Restaurangnäringen, byggbranschen, och mindre butiker påverkas i större utsträckning än andra företag. Enligt Brottsförebyggande rådet finns det indikationer på att kriminella grupperingar eller nätverk är involverade i nästan hälften av fallen som rapporterats. Mot bakgrunden av flerfaldigandet av antalet rapporterade utpressningsbrott det senaste årtiondet, och dubbleringen årtiondet innan, förefaller det oundvikligt att detta kommer att slå allt hårdare mot fler branscher och större geografiska områden.

Högprofilerade terrordåd i Europa, där personer med anknytning till Sverige deltagit, indikerar att även hotet mot Sverige som nation har tilltagit. Över 300 personer har rest från Sverige för att strida för terrorgrupper i Syrien och Irak (framförallt IS), en av de högsta andelarna per capita i hela Europa.

Utifrån tidigare konflikter har Thomas Hegghammer vid Förvarets forskningsinstitut i Norge beräknat att ungefär en av nio ”foreign fighters” deltar, eller försöker delta, i terrordåd i hemlandet när de väl har återvänt. Det innebär att islamistiskt inspirerade terrordåd med extremt hög sannolikhet kommer att äga rum i Sverige inom de kommande åren.

Sverige har ännu inte sett något som liknar Breiviks terrordåd, men förra årets knivattacker i Trollhättan, och andra dåd som förhindrats, indikerar att nationalistisk terrorism är ett rejält hot. Framtida islamistiska och nationalistiska terrorattacker riskerar att leda till en radikaliseringsspiral som gynnar rekryteringen av framtida terrorister både inom de våldsbejakande islamistiska och nationalistiska miljöerna.

Rysslands invasion och annektering av delar av ett annat land, kärnvapenhot och ökad militär- och underrättelseaktivitet har resulterat i en allvarligt förhöjd spänning gentemot västmakterna. Risken för en framtida konflikt av något slag är nu betydligt högre än vad den varit på årtionden, och Sveriges geografi i kombination med vår solidaritetsdeklaration innebär att vi mycket sannolikt kommer att bli delaktiga i en sådan konflikt, oavsett om vi är med i Nato eller inte. Faktumet att Sverige är en strategiskt relevant aktör i relation till en potentiell konflikt innebär att vi är en självklar måltavla.

Ytterligare ett faktum, att Sverige inte är medlem i Nato och därmed inte åtnjuter någon officiell säkerhetsgaranti, innebär att sondering och testande av cyberkapacitet gentemot svenska mål är relativt riskfritt. Dessutom utgör Sveriges relativt avancerade IT-infrastruktur en lämplig arena för att öva cyberintrångs- och angreppsförmågan.

Dessa tre utmaningar - terrorismen, den organiserade brottsligheten och den tilltagande säkerhetspolitiska spänningen i vårt närområde - påverkar Sverige i allra högsta grad och kräver en svensk motreaktion, men samtidigt hänger dessa utmaningar ihop med globala fenomen som Sverige som enskild aktör har svårt att påverka.

IS som fenomen är globalt, med jihadister från alla världsdelar som deltar. Den organiserade brottsligheten är beroende av globala illegala flöden av narkotika, piratkopierade varor och vapen. Spänningen mellan Ryssland och väst påverkar Sverige, men det är huvudsakligen ryska, amerikanska, och kollektiva handlingar i EU och Nato som kan påverka situationen.

Som en liten perifer stat har Sverige en begränsad förmåga att påverka de globala makrotrenderna, men vi är däremot kapabla att vidta åtgärder för att bemöta dess konsekvenser. Dessutom hänger dessa hot ihop, och vissa åtgärder kan därmed ge skydd mot fler.

Samma vapen som används av kriminella kan köpas av terrorister på den svarta marknaden. Inkomster från smuggelgods eller utpressning kan gynna terrorister likväl som kriminella. En statsmakt kan använda kriminella aktörer som redskap, för att utföra handlingar man inte vill förknippas med officiellt.

Om den organiserade brottsligheten, terrorister och fientliga underrättelseorganisationer alla kan dra nytta av svarta marknader innebär det att samhällsvinsten av att bekämpa den svarta ekonomin är desto större. Åtgärder för att säkra vår kritiska infrastruktur kan också skydda mot terror, statsunderstödda angrepp och ekonomiskt motiverad utpressning.

På försvarsområdet har Sverige mer än halverat sina försvarsutgifter som andel av BNP sedan kalla krigets slut. Den senaste tidens försvarsbudgetökningar är modesta, och Sverige har fortfarande bland de lägsta försvarsutgifterna inom hela EU, trots att vi inte åtnjuter något skydd från Nato som de flesta andra, och att vi har ett av de mer geografiskt utsatta lägena. Anslagen för civilförsvar nästa år är nästan oförändrade trots enorma brister i vår förmåga att bemöta asymmetrisk krigsföring eller storskaliga terrorangrepp.

Denna underinvestering för att garantera rikets säkerhet gäller även brottsbekämpning. Sverige är idag bland de länder inom EU som satsar lägst andel av BNP på brottsprevention jämfört med andra EU stater, och är också bland de länder som har lägst andel poliser per capita. Samtidigt har vi de senaste åren sett en kraftig ökning av anmälda våldsbrott, och vi ligger långt över nivåerna i våra nordiska grannländer.

Den grova organiserade brottsligheten nöjer sig inte med att stanna i utanförskapsområden och vissa utsatta branscher. Denna cancer kommer att ge sig in på allt fler områden och affärssektorer i Sverige. Återvändande jihadister kommer inte att nöja sig med bidrag eller ett vanligt jobb. Främmande makter kommer inte att ta en paus utan fortsätter att sondera och förbereda för angrepp mot Sverige.

På samma sätt som Sverige måste återetablera ett trovärdigt territorialförsvar för att möta en ny säkerhetspolitisk verklighet måste polisens prioriteringar, resurser, och organisation, samt lagstiftning, anpassas för en ny verklighet där den organiserade brottsligheten sprider sig.

Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet.

Som Hemingway lär ha sagt: ”krig orsakas av oförsvarad rikedom”. Lösningarna på våra säkerhetsutmaningar är relativt enkla. Frågan är om den politiska viljan finns?

Texten publicerades den 30/11 som en gästledare i Svenska Dagbladet. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tuffare policy ska avskräcka från industrispionage

EU Svenskt Näringsliv har, inom ramen för Business Europé, varit med och tagit fram en policy om industrispionage.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.