Säkerhetshotet mot Sverige är på riktigt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR "Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet." Det skriver Karl Lallersted, säkerhetspolitisk expert.

Poliser
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den organiserade brottslighetens frammarsch illustreras tydligt av ett ökat antal skjutningar, sprängningar och antalet anmälda utpressningsbrott. Utvecklingen i vissa utanförskapsområden indikerar att kriminella aktörer har börjat utmana statens våldsmonopol, och att staten tappat greppet. Läget blir värre i de områden som har problem, och vi kan förvänta oss att fler områden kommer att börja klassas som utsatta områden.

Utpressning av företagare är vanligt i vissa områden. Restaurangnäringen, byggbranschen, och mindre butiker påverkas i större utsträckning än andra företag. Enligt Brottsförebyggande rådet finns det indikationer på att kriminella grupperingar eller nätverk är involverade i nästan hälften av fallen som rapporterats. Mot bakgrunden av flerfaldigandet av antalet rapporterade utpressningsbrott det senaste årtiondet, och dubbleringen årtiondet innan, förefaller det oundvikligt att detta kommer att slå allt hårdare mot fler branscher och större geografiska områden.

Högprofilerade terrordåd i Europa, där personer med anknytning till Sverige deltagit, indikerar att även hotet mot Sverige som nation har tilltagit. Över 300 personer har rest från Sverige för att strida för terrorgrupper i Syrien och Irak (framförallt IS), en av de högsta andelarna per capita i hela Europa.

Utifrån tidigare konflikter har Thomas Hegghammer vid Förvarets forskningsinstitut i Norge beräknat att ungefär en av nio ”foreign fighters” deltar, eller försöker delta, i terrordåd i hemlandet när de väl har återvänt. Det innebär att islamistiskt inspirerade terrordåd med extremt hög sannolikhet kommer att äga rum i Sverige inom de kommande åren.

Sverige har ännu inte sett något som liknar Breiviks terrordåd, men förra årets knivattacker i Trollhättan, och andra dåd som förhindrats, indikerar att nationalistisk terrorism är ett rejält hot. Framtida islamistiska och nationalistiska terrorattacker riskerar att leda till en radikaliseringsspiral som gynnar rekryteringen av framtida terrorister både inom de våldsbejakande islamistiska och nationalistiska miljöerna.

Rysslands invasion och annektering av delar av ett annat land, kärnvapenhot och ökad militär- och underrättelseaktivitet har resulterat i en allvarligt förhöjd spänning gentemot västmakterna. Risken för en framtida konflikt av något slag är nu betydligt högre än vad den varit på årtionden, och Sveriges geografi i kombination med vår solidaritetsdeklaration innebär att vi mycket sannolikt kommer att bli delaktiga i en sådan konflikt, oavsett om vi är med i Nato eller inte. Faktumet att Sverige är en strategiskt relevant aktör i relation till en potentiell konflikt innebär att vi är en självklar måltavla.

Ytterligare ett faktum, att Sverige inte är medlem i Nato och därmed inte åtnjuter någon officiell säkerhetsgaranti, innebär att sondering och testande av cyberkapacitet gentemot svenska mål är relativt riskfritt. Dessutom utgör Sveriges relativt avancerade IT-infrastruktur en lämplig arena för att öva cyberintrångs- och angreppsförmågan.

Dessa tre utmaningar - terrorismen, den organiserade brottsligheten och den tilltagande säkerhetspolitiska spänningen i vårt närområde - påverkar Sverige i allra högsta grad och kräver en svensk motreaktion, men samtidigt hänger dessa utmaningar ihop med globala fenomen som Sverige som enskild aktör har svårt att påverka.

IS som fenomen är globalt, med jihadister från alla världsdelar som deltar. Den organiserade brottsligheten är beroende av globala illegala flöden av narkotika, piratkopierade varor och vapen. Spänningen mellan Ryssland och väst påverkar Sverige, men det är huvudsakligen ryska, amerikanska, och kollektiva handlingar i EU och Nato som kan påverka situationen.

Som en liten perifer stat har Sverige en begränsad förmåga att påverka de globala makrotrenderna, men vi är däremot kapabla att vidta åtgärder för att bemöta dess konsekvenser. Dessutom hänger dessa hot ihop, och vissa åtgärder kan därmed ge skydd mot fler.

Samma vapen som används av kriminella kan köpas av terrorister på den svarta marknaden. Inkomster från smuggelgods eller utpressning kan gynna terrorister likväl som kriminella. En statsmakt kan använda kriminella aktörer som redskap, för att utföra handlingar man inte vill förknippas med officiellt.

Om den organiserade brottsligheten, terrorister och fientliga underrättelseorganisationer alla kan dra nytta av svarta marknader innebär det att samhällsvinsten av att bekämpa den svarta ekonomin är desto större. Åtgärder för att säkra vår kritiska infrastruktur kan också skydda mot terror, statsunderstödda angrepp och ekonomiskt motiverad utpressning.

På försvarsområdet har Sverige mer än halverat sina försvarsutgifter som andel av BNP sedan kalla krigets slut. Den senaste tidens försvarsbudgetökningar är modesta, och Sverige har fortfarande bland de lägsta försvarsutgifterna inom hela EU, trots att vi inte åtnjuter något skydd från Nato som de flesta andra, och att vi har ett av de mer geografiskt utsatta lägena. Anslagen för civilförsvar nästa år är nästan oförändrade trots enorma brister i vår förmåga att bemöta asymmetrisk krigsföring eller storskaliga terrorangrepp.

Denna underinvestering för att garantera rikets säkerhet gäller även brottsbekämpning. Sverige är idag bland de länder inom EU som satsar lägst andel av BNP på brottsprevention jämfört med andra EU stater, och är också bland de länder som har lägst andel poliser per capita. Samtidigt har vi de senaste åren sett en kraftig ökning av anmälda våldsbrott, och vi ligger långt över nivåerna i våra nordiska grannländer.

Den grova organiserade brottsligheten nöjer sig inte med att stanna i utanförskapsområden och vissa utsatta branscher. Denna cancer kommer att ge sig in på allt fler områden och affärssektorer i Sverige. Återvändande jihadister kommer inte att nöja sig med bidrag eller ett vanligt jobb. Främmande makter kommer inte att ta en paus utan fortsätter att sondera och förbereda för angrepp mot Sverige.

På samma sätt som Sverige måste återetablera ett trovärdigt territorialförsvar för att möta en ny säkerhetspolitisk verklighet måste polisens prioriteringar, resurser, och organisation, samt lagstiftning, anpassas för en ny verklighet där den organiserade brottsligheten sprider sig.

Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet.

Som Hemingway lär ha sagt: ”krig orsakas av oförsvarad rikedom”. Lösningarna på våra säkerhetsutmaningar är relativt enkla. Frågan är om den politiska viljan finns?

Texten publicerades den 30/11 som en gästledare i Svenska Dagbladet. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Säkerhetshotet mot Sverige är på riktigt

KOMMENTAR "Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet." Det skriver Karl Lallerstedt, säkerhetspolitisk expert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Helhetsgreppet saknas i regeringens forskningsproposition

KOMMENTAR Regeringen har presenterat sin forskningspolitiska proposition. Det är utmärkt att regeringen har lyssnat på näringslivet när det gäller strategiska satsningar på relevanta samhällsområden och ökade resurser till industriforskningsinstituten. Men helhetsgreppet saknas. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Utredningens förslag slutet för välfärdsbolagen

KOMMENTAR Så har då Välfärdsutredningen avlämnat sitt betänkande i vinstfrågan. I direktiven till utredningen står det att mångfald ska värnas och att verksamhet i olika driftsformer ska kunna bedrivas. Så blir det inte om förslaget genomförs. Då kommer de allra flesta företagen att läggas ned, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik. 
NYHET Publicerad:

Stoppad auktion hindrar bredbandsutbyggnad

INFRASTRUKTUR Mobilt bredband är oerhört viktigt för att hela Sverige ska kunna vara uppkopplat och ha tillgång till digitala tjänster. Därför är det allvarligt att regeringen har ställt in den planerade 700MHz-auktionen.
NYHET Publicerad:

EU-kommissionen tog inte chansen

KOMMENTAR Förslaget till modernisering av EU:s upphovsrättsreglering blev inte det framåtblickande helhetsgrepp man hade kunnat hoppas på. I stället för att gå till grunden med upphovsrättens roll för en välfungerande digital inre marknad har EU-kommissionen presterat ett hopkok av detaljregleringar – i många fall direkt företagsfientliga. Det skriver Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor.
NYHET Publicerad:

Ny skatt slår brett mot näringslivet

KOMMENTAR Ett nytt utredningsförslag om en skatt på finanssektorn kommer, om det genomförs, att drabba hela näringslivet i form av ökade kostnader, men också mer krångel och sämre service. Förslaget är skadligt eftersom det motverkar konkurrenskraften och driver bort jobb, skriver Johan Fall, chef på Skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Gymnasieutredning med förbättringspotential

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

"Bästa handelsavtalet EU någonsin förhandlat fram"

KOMMENTAR EU:s handelsavtal med Kanada – CETA – skrevs under i helgen. Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades EU samla sig till beslut, och ett avtal som tagit sju år att förhandla fram, kan nu träda i kraft provisoriskt efter årsskiftet. Om det dock slutligen blir ratificerat återstår att se. Det skriver Olof Erixon, handelsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Ja till strängare krav – men vinstreglering är fel väg 

KOMMENTAR Anders Morin, välfärdsexpert, ger både ris och ros när han recenserar Moderaternas förslag till nya regler för välfärdssektorn. Det är rätt att införa nationella kvalitetsmål och det måste gå fortare att stänga verksamhet som inte har tillräckligt hög kvalitet. Men det blir både skadligt och meningslöst med en sanktion för företag som inte uppfyller kvalitetskrav, anser han.
NYHET Publicerad:

Personansvar för skatteskulder i aktiebolag skadar näringslivet

KOMMENTAR En utredning riktar kritik mot att företrädare för aktiebolag kan göras ansvariga för bolagets skatteskulder. Det är konkursdrivande och står i direkt strid med syftet och balansen bakom ansvarsreglerna i aktiebolagslagen. Det är brådskande att det direkt näringslivsskadliga skatteansvaret slopas, skriver Johanna Hållén i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Djärv debatt behövs om universitetens styrning

KOMMENTAR Näringslivets forskningsberedning har skapat en intensiv diskussion om ledning och styrning av landets universitet och högskolor. Det är bra, men det har dock påståtts att beredningen vill att universitet ska fungera som företag. Det stämmer inte. Trots det kan akademin dra viss lärdom av erfarenheter, exempelvis kring ledarskap, från näringslivet. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Energieffektivisering på företagens villkor

KOMMENTAR En energieffektivisering måste ske på företagsekonomiska grunder annars kan den få oönskade effekter, skriver energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Nytt högkostnadsskydd ger företagen över 800 miljoner

KOMMENTAR I en tid då många företagarfientliga förslag presenteras är det nya högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader en extra välkommen satsning. Företagen har fått tillbaka 810 miljoner kronor för 2015.
NYHET Publicerad:

Tuffare åtgärder krävs mot glädjebetyg

KOMMENTAR Samma kunskap ska ge lika betyg. Så enkelt är det. Svenskt Näringsliv har länge krävt åtgärder mot glädjebetygen: extern rättning av nationella prov och skärpt granskning. Men låt oss slippa en urartad debatt om stoppad valfriheten. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Regeringen förväxlar transportpolitikens mål och medel

KOMMENTAR Regeringen ägnar sig åt symbolprojekt som att bygga nya stambanor för höghastighetståg istället för att leverera en sammanhållen transportpolitik för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det skriver Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktur.
NYHET Publicerad:

Företagen tror inte på regeringens budget

KOMMENTAR Företagen dömer ut regeringens jobbpolitik, visar en undersökning. Nu är det hög tid att regeringen istället satsar på strukturella åtgärder för att minska arbetslösheten, skriver Jonas Frycklund, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Ericssons storvarsel en varningssignal

SAMHÄLLSEKONOMI Om Sverige ska få ett mer attraktivt företagsklimat för kunskapsintensiva företag krävs rejäla reformer. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, efter beskedet att Ericsson varslar 3 000 anställda om uppsägning.
NYHET Publicerad:

Infrastruktursatsning omgärdad av orosmoln

KOMMENTAR Regeringen vill satsa pengar på underhåll av järnvägen. Ansatsen är bra, men skapar oro i näringslivet vad gäller transporter och resor, skriver Mårten Bergman, infrastrukturexpert.
NYHET Publicerad:

Övervinster i välfärdssektorn en myt

KOMMENTAR Att motivera en vinstreglering med övervinster som inte finns är populism. Det leder till sämre resursutnyttjande och välfärd, samtidigt som det skadar företagsklimatet och välfärdssektorn. Debatten borde i stället handla om hur kvaliteten kan säkras och utvecklas, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Välkommen satsning på yrkesvux

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar tillskottet av platser inom yrkesvux i budgeten. Det är ett steg i rätt riktning för en bättre matchning på arbetsmarknaden. Att hitta rätt kompetens i rätt tid är en stor utmaning för flera av våra medlemsföretag. Det skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.