Säkerhetshotet mot Sverige är på riktigt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR "Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet." Det skriver Karl Lallersted, säkerhetspolitisk expert.

Poliser
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den organiserade brottslighetens frammarsch illustreras tydligt av ett ökat antal skjutningar, sprängningar och antalet anmälda utpressningsbrott. Utvecklingen i vissa utanförskapsområden indikerar att kriminella aktörer har börjat utmana statens våldsmonopol, och att staten tappat greppet. Läget blir värre i de områden som har problem, och vi kan förvänta oss att fler områden kommer att börja klassas som utsatta områden.

Utpressning av företagare är vanligt i vissa områden. Restaurangnäringen, byggbranschen, och mindre butiker påverkas i större utsträckning än andra företag. Enligt Brottsförebyggande rådet finns det indikationer på att kriminella grupperingar eller nätverk är involverade i nästan hälften av fallen som rapporterats. Mot bakgrunden av flerfaldigandet av antalet rapporterade utpressningsbrott det senaste årtiondet, och dubbleringen årtiondet innan, förefaller det oundvikligt att detta kommer att slå allt hårdare mot fler branscher och större geografiska områden.

Högprofilerade terrordåd i Europa, där personer med anknytning till Sverige deltagit, indikerar att även hotet mot Sverige som nation har tilltagit. Över 300 personer har rest från Sverige för att strida för terrorgrupper i Syrien och Irak (framförallt IS), en av de högsta andelarna per capita i hela Europa.

Utifrån tidigare konflikter har Thomas Hegghammer vid Förvarets forskningsinstitut i Norge beräknat att ungefär en av nio ”foreign fighters” deltar, eller försöker delta, i terrordåd i hemlandet när de väl har återvänt. Det innebär att islamistiskt inspirerade terrordåd med extremt hög sannolikhet kommer att äga rum i Sverige inom de kommande åren.

Sverige har ännu inte sett något som liknar Breiviks terrordåd, men förra årets knivattacker i Trollhättan, och andra dåd som förhindrats, indikerar att nationalistisk terrorism är ett rejält hot. Framtida islamistiska och nationalistiska terrorattacker riskerar att leda till en radikaliseringsspiral som gynnar rekryteringen av framtida terrorister både inom de våldsbejakande islamistiska och nationalistiska miljöerna.

Rysslands invasion och annektering av delar av ett annat land, kärnvapenhot och ökad militär- och underrättelseaktivitet har resulterat i en allvarligt förhöjd spänning gentemot västmakterna. Risken för en framtida konflikt av något slag är nu betydligt högre än vad den varit på årtionden, och Sveriges geografi i kombination med vår solidaritetsdeklaration innebär att vi mycket sannolikt kommer att bli delaktiga i en sådan konflikt, oavsett om vi är med i Nato eller inte. Faktumet att Sverige är en strategiskt relevant aktör i relation till en potentiell konflikt innebär att vi är en självklar måltavla.

Ytterligare ett faktum, att Sverige inte är medlem i Nato och därmed inte åtnjuter någon officiell säkerhetsgaranti, innebär att sondering och testande av cyberkapacitet gentemot svenska mål är relativt riskfritt. Dessutom utgör Sveriges relativt avancerade IT-infrastruktur en lämplig arena för att öva cyberintrångs- och angreppsförmågan.

Dessa tre utmaningar - terrorismen, den organiserade brottsligheten och den tilltagande säkerhetspolitiska spänningen i vårt närområde - påverkar Sverige i allra högsta grad och kräver en svensk motreaktion, men samtidigt hänger dessa utmaningar ihop med globala fenomen som Sverige som enskild aktör har svårt att påverka.

IS som fenomen är globalt, med jihadister från alla världsdelar som deltar. Den organiserade brottsligheten är beroende av globala illegala flöden av narkotika, piratkopierade varor och vapen. Spänningen mellan Ryssland och väst påverkar Sverige, men det är huvudsakligen ryska, amerikanska, och kollektiva handlingar i EU och Nato som kan påverka situationen.

Som en liten perifer stat har Sverige en begränsad förmåga att påverka de globala makrotrenderna, men vi är däremot kapabla att vidta åtgärder för att bemöta dess konsekvenser. Dessutom hänger dessa hot ihop, och vissa åtgärder kan därmed ge skydd mot fler.

Samma vapen som används av kriminella kan köpas av terrorister på den svarta marknaden. Inkomster från smuggelgods eller utpressning kan gynna terrorister likväl som kriminella. En statsmakt kan använda kriminella aktörer som redskap, för att utföra handlingar man inte vill förknippas med officiellt.

Om den organiserade brottsligheten, terrorister och fientliga underrättelseorganisationer alla kan dra nytta av svarta marknader innebär det att samhällsvinsten av att bekämpa den svarta ekonomin är desto större. Åtgärder för att säkra vår kritiska infrastruktur kan också skydda mot terror, statsunderstödda angrepp och ekonomiskt motiverad utpressning.

På försvarsområdet har Sverige mer än halverat sina försvarsutgifter som andel av BNP sedan kalla krigets slut. Den senaste tidens försvarsbudgetökningar är modesta, och Sverige har fortfarande bland de lägsta försvarsutgifterna inom hela EU, trots att vi inte åtnjuter något skydd från Nato som de flesta andra, och att vi har ett av de mer geografiskt utsatta lägena. Anslagen för civilförsvar nästa år är nästan oförändrade trots enorma brister i vår förmåga att bemöta asymmetrisk krigsföring eller storskaliga terrorangrepp.

Denna underinvestering för att garantera rikets säkerhet gäller även brottsbekämpning. Sverige är idag bland de länder inom EU som satsar lägst andel av BNP på brottsprevention jämfört med andra EU stater, och är också bland de länder som har lägst andel poliser per capita. Samtidigt har vi de senaste åren sett en kraftig ökning av anmälda våldsbrott, och vi ligger långt över nivåerna i våra nordiska grannländer.

Den grova organiserade brottsligheten nöjer sig inte med att stanna i utanförskapsområden och vissa utsatta branscher. Denna cancer kommer att ge sig in på allt fler områden och affärssektorer i Sverige. Återvändande jihadister kommer inte att nöja sig med bidrag eller ett vanligt jobb. Främmande makter kommer inte att ta en paus utan fortsätter att sondera och förbereda för angrepp mot Sverige.

På samma sätt som Sverige måste återetablera ett trovärdigt territorialförsvar för att möta en ny säkerhetspolitisk verklighet måste polisens prioriteringar, resurser, och organisation, samt lagstiftning, anpassas för en ny verklighet där den organiserade brottsligheten sprider sig.

Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg att förlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet.

Som Hemingway lär ha sagt: ”krig orsakas av oförsvarad rikedom”. Lösningarna på våra säkerhetsutmaningar är relativt enkla. Frågan är om den politiska viljan finns?

Texten publicerades den 30/11 som en gästledare i Svenska Dagbladet. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ica-handlare stoppar inbrottstjuvar med rökmaskin

SÄKERHET Jenny Stenberg tog över en Ica Nära butik i Norrhult i Småland för sex år sedan. Hon har redan haft fem inbrott och har varit tvungen att installera säkerhetsutrustning för 450 000 kronor. "Jag polisanmäler inte längre. Det tar bara tid och jag tappar fart", säger hon.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

NSD:s säkerhetsstipendium 2018 tilldelas Anne-Marie Eklund Löwinder

Anne-Marie Eklund Löwinder har varit en av Sveriges synligaste profiler när det gäller IT-säkerhet under ett flertal år. För att uppmärksamma ett gott och gediget arbete under många år, på ett område som är av yttersta vikt för näringslivet, utnämner Svenskt Näringsliv Anne-Marie till 2018:s säkerhetsstipendiat.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.