Nya förutsättningar för kunskapsbaserade tillgångar

Den 10 december tar Paul M. Romer emot Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Centralt i det som gör att han tilldelats priset är hans forskning om idédriven tillväxt och vilken betydelse patenträtten har från detta perspektiv.

Dagen efter anordnar Svenskt Näringsliv ett seminarium på temat kunskapsbaserade tillgångar i en ny teknisk verklighet. Skälet är att Svenskt Näringsliv anser att vi måste inleda diskussioner om hur lagstiftningen på området bör se ut för att det som Romer visat om betydelsen av idédriven tillväxt ska fortsätta gälla.

Vi lever i en snabbt föränderlig tid. AI, 3D-skrivare, blockkedjor är exempel på att vi dag ser en hög förändringstakt. Det talas om att de förändringar vi idag ser kan komma att förändra såväl samhället i stort som villkoren för företagande.

En viktig faktor i denna utveckling är de olika kunskapsbaserade tillgångarna – såsom big data, patent, upphovsrättigheter, varumärken och know-how. Värden i många företag idag utgörs av dessa tillgångar, samtidigt som lagstiftningen som ligger till grund för dem har sin bakgrund i 1800-talsregleringar. Detta faktum påverkar såväl möjligheterna till innovation som möjligheterna att ta tillvara på de innovationer som skapas.

Paul M. Romer har i sin forskning om tillväxt visat på betydelsen av exkluderbarhet. Exkluderbarhet kan ske på olika sätt, exempelvis genom patentering eller genom att skapa skyddsåtgärder kring företagshemligheter. Hans genombrottsartikel, som varit av betydelse för att han tilldelas priset, visar hur idéers rivalitet och exkluderbarhet är avgörande för ekonomisk tillväxt.

Patentlagstiftningen måste dock nå en balans som dels uppmuntrar till innovation genom att skapa en ensamrätt i form av patentet, dels främjar spridningen av nya idéer genom att i viss utsträckning begränsar dessa rättigheter.

Sätts Romers forskning i ljuset av den ökade förändringstakt vi ser idag väcks nya frågor. Nya tekniska möjligheter kan leda till nya beteenden som inte fanns när lagstiftningen skapades. Ett exempel som vi redan sett är det behov att förändra i upphovsrätten som en ökad användning av it lett till.

Den tekniska utveckling vi ser idag kan ställa ett antal frågor på sin spets. Såväl upphovs- som patenträtt förutsätter exempelvis att det är människor som stått för skapandet. En ökad användning av AI kan så småningom leda till diskussioner. Hur mycket AI kan användas i en innovationsprocess utan att riskera att ensamrätterna inte kan uppkomma?

3D-skrivare kan leda till att många konsumenter istället för att köpa sådant som är skyddat av patent- eller mönsterrätt skriver ut det hemma. Dessa båda ensamrätter omfattar inte sådant som privatpersoner gör, vilket gör att detta då inte är att se som intrång i en rättighet. I praktiken kan detta innebära att rättigheterna inte får den avsedda effekten. Lagstiftningen kan komma att inte ge skydd åt det den egentligen behöver skydda.

För ett innovativt land som Sverige är det viktigt att vi har en lagstiftning som får avsedd effekt. Den nya tekniska verkligheten kan innebära att de tidigare balanspunkterna, vars betydelse Romers forskning visar på, kan behöva komma att omvärderas.

Från Svenskt Näringslivs sida är det också viktigt att framhålla att en ny svensk regering måste på allvar sätta upp en strategi kring de kunskapsbaserade tillgångarna. Vi behöver en modern strategi för kunskapsbaserade tillgångar – inte fortsatta diskussioner om gamla problem. Seminariet den 11 december är ett första steg i att börja diskutera vad en sådan strategi kan och bör innehålla.