Anders Thorstensson och Göran Grén

Anders Thorstensson och Göran Grén

”Brister i nya lagar slår mot näringslivet”

NYHET Publicerad

DEBATT Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. När även kritik från Lagrådet ibland helt ignoreras är rättssäkerheten på väg att urholkas, skriver chefsjurist Anders Thorstensson och ställföreträdande näringspolitisk chef Göran Grén.

I ett öppet och demokratiskt samhälle måste rättssystemet vila på en trygg och säker grund. Medborgare och företag ska kunna lita på att det finns fri- och rättigheter som staten och det offentliga inte inskränker, oavsett vilka partier som har makten. Tyvärr finns det anledning att känna oro för rättssäkerheten i Sverige.

Det finns många exempel på hur rättssäkerheten håller på att urholkas. Det statliga svenska utredningsväsendet – sedan länge en objektiv och noggrann bas för den politiska viljans väg mot lagstiftning – har eroderat kraftigt under senare år.

Regeringen har tillsatt utredningar, formulerat direktiv och utsett utredare för att allt ska landa i en given slutsats – oavsett vilka fakta eller effekter man upptäcker längs vägen.

Ett exempel är försöket att ta bort producentansvaret för retur och återvinning. Det föregicks av en helt politiskt styrd utredning där resultatet var givet från början. Den senaste i raden av styrda utredningar är den om snabbare bostadsbyggande där det föreslås att mark ska kunna tas i anspråk utan ersättning.

Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. Det gör att beslut som innebär stora ingrepp i människors och företags vardag fattas utan analys av konsekvenserna. Man lagstiftar alltså utan att veta vilka effekterna kan bli.

Ett annat exempel på minskande rättssäkerhet är att Lagrådet, som ska vara en garant för att grundlagen följs och att lagarna håller hög kvalitet, inte längre respekteras – eller helt ignoreras. Två tydliga exempel är lagregleringarna för Attefallshus och vinster i välfärden.

Svenskt Näringsliv har som ett första led i ett större arbete kring grundläggande fri- och rättigheter granskat den del i regelprocessen som handlar om hur både regeringskansliet och riksdagen helt eller delvis bortser från Lagrådets kritik av lagförslag.

Lagrådets granskning är visserligen inte bindande, men hela tanken med Lagrådet är att säkerställa överensstämmelse med grundlagarna, att lagar kan tillämpas som det är tänkt, samt att de grundläggande kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet är uppfyllda.

Svenskt Näringsliv har nu granskat samtliga yttranden från Lagrådet under de senaste två mandatperioderna. Därefter har en analys gjorts av hur rådets kritik har hanterats.

Resultatet är nedslående. Analysen visar att närmare en femtedel av lagförslagen, 193 av 1 044, fick någon form av kritik av Lagrådet. Av dessa var kritiken allvarlig och grundläggande i 68 fall. Andelen av allvarlig kritik har ökat påtagligt de senaste två åren, både i antal och som andel av antalet yttranden.

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som identifierat denna utveckling. Konstitutionsutskottet har landat i motsvarande slutsats i sin granskning av regeringens arbete under hösten 2018.

Svenskt Näringsliv har dessutom tittat närmare på yttranden med allvarlig kritik och som påverkar förutsättningarna för näringslivet. Av dessa 25 fall härrör drygt hälften från de två senaste åren vilket i sig är oroande, men än mer beklämmande är att regeringen i hela 17 av de 25 ärendena valde att gå vidare med sitt förslag till riksdagen utan att ta hänsyn till kritiken eller genom att bara omhänderta delar av den.

Särskilt anmärkningsvärt är att endast två av de 20 lagförslag som nådde riksdagen röstades ned, trots att Lagrådets starka kritik var väl känd.

Det finns åtminstone tre möjliga förklaringar till denna utveckling. En kan vara att lagförslagen håller för låg kvalitet, vilket bland annat beror på för hårt styrda utredningar. Det kan också bero på att förslagen pressas igenom regeringskansliet på grund av ett hårt politiskt tryck. En tredje förklaring kan vara att regeringen helt enkelt har en bristande förståelse och respekt för Lagrådets roll.

För att stärka rättssäkerheten i lagstiftningsprocessen föreslår Svenskt Näringsliv fem reformer:

  • Inför solnedgångsklausuler som innebär att nya lagar och regler måste utvärderas efter viss tid. Om de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet ska de avskaffas.
  • Lagrådet ska kunna inhämta yttranden från Regelrådet, till exempel om det saknas konsekvensanalys i underlaget för lagstiftningen.
  • Om ett lagförslag har fått allvarlig kritik i Lagrådet måste regeringen återremittera det dit efter att nödvändiga justeringar har gjorts.
  • Lagrådet bör utveckla sin kommunikation om granskningsarbetet, exempelvis genom årliga sammanställningar av yttrandena för att synliggöra dess synpunkter och underlätta uppföljning.
  • Inför en författningsdomstol med uppgift att kontrollera om författningar som har införts håller en hög kvalitet och är förenliga med Sveriges grundlagar.

Några av dessa förslag kan genomföras relativt snabbt, andra kommer att kräva mer tid. Oavsett så måste arbetet med att slå vakt om våra grundläggande fri- och rättigheter börja här och nu.

Artikeln är tidigare publicerad:

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Brister i nya lagar slår mot näringslivet”

DEBATT Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. När även kritik från Lagrådet ibland helt ignoreras är rättssäkerheten på väg att urholkas, skriver chefsjurist Anders Thorstensson och ställföreträdande näringspolitisk chef Göran Grén.
NYHET Publicerad:

”Ifrågasättandet är obehagligt”

BYRÅKRATI 30 år som företagare gör ingen skillnad. Regelkrånglet tar kraft och energi. Anita Roll tycker fortfarande att ”det måste gå att göra enklare”. Ett av hennes råd i mötet med myndigheter är att inte känna sig i underläge.
NYHET Publicerad:

Regelnämndens vd: ”Regeringskansliet saknar helhetssyn”

BYRÅKRATI Regelregnet fortsätter plåga företagare. ”Utvecklingen går åt fel håll. Det saknas en helhetssyn från framför allt regeringskansliet”, konstaterar Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd. Samtidigt är han försiktigt optimistisk, då krisinsikten ökar hos politiker.
NYHET Publicerad:

Ballonger hotas av EU:s kamp mot plastnedskräpning

REGELKRÅNGEL Mindre plastskräp i haven. Det är EU:s ambition med den lista över olika plastprodukter som ska förbjudas eller där företagen måste ta ansvar för nedskräpningen. Det drabbar ett svenskt företag trots att ballongerna inte är gjorda av plast och inte tillverkade i Sverige.
NYHET Publicerad:

Sverige ger upp kampen mot regelkrånglet

KRÅNGELSVERIGE Sverige tappar ytterligare mark i en internationell studie om arbetet mot regelkrångel. Politikerna tar inte frågan på allvar, de måste gå från ord till handling, hävdar regelexpert Göran Grén.
NYHET Publicerad:

Handlarna: Regelbörda fortfarande ett rött skynke

BYRÅKRATI Nästan 8 av 10 handelsföretag anser att regelbördan har ökat de senaste fem åren. Värst är det i dagligvaruhandeln och järn-, bygg- och färghandeln, visar en ny rapport från Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Regelkrånglet har ökat under Löfvens styre

SKATTER Regelkrånglet för företagare har ökat under den senaste mandatperioden, visar en ny rapport. ”Skatter, arbetsrätt och branschspecifika regler är områden som företagen lyfter upp som krångliga, trots Löfvens höga svansföring före mandatperioden”, säger Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd.
NYHET Publicerad:

Transportbranschen hyllar nya domen – ”Oerhört glädjande”

DOM Nyligen kom en prejudicerande dom som får transportbranschen att pusta ut – Byberg & Nordin Buss vann mot Transportstyrelsen gällande kör- och vilotider. Men Transportstyrelsen, som förvisso håller med om att domen är prejudicerande, menar att det inte förändrar kommande fall.
NYHET Publicerad:

Kommunens fiskförbud upp i rätten

REGELKRÅNGEL Det har gått tre år sedan Jerk Åkerblad kunde erbjuda sina gäster färsk insjöfisk. Anledningen är att kommunen inte anser att fisken är säker att äta. "Varför får jag förbud i min kommun när samma hantering är ok i resten av Sverige", säger han.
NYHET Publicerad:

72 förslag till regelförenkling

BYRÅKRATI Näringslivets Regelnämnd presenterar 72 förslag på förenkling på 17 regelområden i en ny rapport. Orsaken är att krånglet inte bara fortsätter, utan ökar. Politiker får bakläxa för sitt förenklingsarbete.
NYHET Publicerad:

Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

REGLER En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.
NYHET Publicerad:

Storbolag överens om kortare betaltider

SAMARBETE Några av Sveriges största bolag har enats om en hederskod för att korta betaltiderna till sina underleverantörer. Regeringens hot om lagstiftning är därmed undanröjt. ”Det känns fantastiskt bra”, säger Anna- Lena Bohm, ordförande i Svenskt Näringslivs SME- kommitté.
NYHET Publicerad:

Åkeriföretagen: Glömska straffas hårdare än fusk

REGELKRÅNGEL Det är billigare att fuska än att göra fel. Det är innebörden i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och som upprör åkerinäringen. Minsta fel i hanteringen av färdskrivarna bestraffas obönhörligen med höga böter medan fifflarna kommer undan med mindre belopp. "Det är en käftsmäll mot hela åkerinäringen", säger åkeriföretagen.
NYHET Publicerad:

Riskerar konkurs när Jordbruksverket sviker

REGELKRÅNGEL Jordbruksverkets försenade utbetalningar av EU-bidrag slår hårt mot många lantbrukare. Oskar Jonsson och Anna Brate i Österfärnebo riskerade konkurs vid årsskiftet. Jordbruksverket skyller förseningarna på it-krångel i kombination med otydligt regelverk. "Märklig ursäkt. Ingen myndighet skulle väl godta sena inbetalningar från mig på grund av dataproblem", säger Oskar Jonsson.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel besvärligt för grisbilen

REGELKRÅNGEL Hemleveranser av hantverksproducerad mat till privathushåll och restauranger. Det är affärsidén för Edgården i Västerbotten. Nu kräver myndigheterna utökade kontroller av bland annat temperaturen där maten förvaras. Företagets egna kontroller räcker inte.
NYHET Publicerad:

"Regelkrångel sätter stopp"

REGELKRÅNGEL Migrationsverkets handläggningstider och tveksamma information skapar osäkerhet i rekryteringsprocessen av utländsk arbetskraft. Arbetskraft som är nödvändig för företagen. ”Jag är trött på regelkrångel som sätter stopp” säger Kanjana ägare av Kanjanas Thairestaurang i Visby.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för bättring med snäva lastbilsregler

TRANSPORTER Transportbranschens kör- och vilotider är så hårt hållna att man riskerar att få näringsförbud vid småfel. En missad paus på en minut kostar 500 kronor i böter. ”Det är inte bara lätt att göra fel, det är även svårt att göra rätt”, säger Fredrik Fagerström, vd för transportföretaget Godsservice.
NYHET Publicerad:

Personalliggare ökar belastning

KRÅNGEL Personalliggare i restaurang- och frisörbranscherna har sannolikt inte haft avsedd effekt. Innan man går vidare med fler branscher bör man därför göra en ordentlig konsekvensanalys som tar hänsyn till både eventuellt ökade skatteintäkter och företagens kostnader för berörda branscher. Det menar Johanna Hållén, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

"Sätt mätbara mål för lagar och regler"

REGELKRÅNGEL ”Många lagar och regler som berör företag initieras på EU-nivå. Reglerna bör anpassas efter små företag”. Det sade näringsminister Mikael Damberg, vid ett seminarium arrangerat av Näringslivets Regelnämnd, NNR. Flera länder var representerade.
NYHET Publicerad:

Lång handläggningstid hotar guldsmedsföretag

ARBETSKRAFTSINVANDRING Situationen kring handläggningstider blir bara värre för företag som behöver utländsk arbetskraft. Johan Redhe, vd på Schalins Ringar, vittnar om handläggningstider på minst ett år. "Så lång framförhållning kan inget företag ha. Och sällan en arbetstagare heller", säger Johan Redhe.