Ardalan Shekarabi: Sjukförsäkringen ska vara begriplig och ge trygghet

Han menar att utredningen visat att insatserna för återgång i arbete kommer för sent i rehabiliteringskedjan.

– Utredningen visar att delar av rehabiliteringskedjan inte fungerar som den var tänkt och att insatserna för att få den som är sjuk tillbaka i arbete kommer alldeles för sent. Både Sveriges arbetsgivare och löntagare har ett intresse av en fungerande rehabilitering för den som blir sjuk. Utredaren har flera intressanta förslag på det här området, säger Ardalan Shekarabi (S).

Utredningens förslag innebär att Försäkringskassan måste ange vilken typ av arbete en långtidssjukskriven person förväntas ha arbetsförmåga i vid ett avslagsbeslut för sjukpenning, att mjuka upp tidsgränserna vid 180 och 365 dagar i rehabiliteringskedjan och införa en ny tidsgräns dag 550. Också att personer som fyllt 62 år inte ska få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden, utan bara mot jobb hos den egna arbetsgivaren. Enligt utredningens analys kommer förslagen att kosta drygt 300 miljoner kronor. Hård kritik har riktats mot utredningens förslag.

Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv är kritisk mot förslagen i delbetänkandet, som istället för att leda till tidig återgång i arbete riskerar att förlänga sjukfrånvaron och öka kostnaderna för sjukförsäkringen.

– Förslagen i betänkandet riskerar leda till att sjukskrivna fastnar i onödigt långa sjukskrivningar. Det skulle innebära fler sjukskrivna och längre sjukfrånvaro. Stödet som infördes för att skydda särskilt små företag mot oförutsebara och höga sjuklönekostnader föreslås nu användas för att finansiera ett förslag som riskerar att öka sjukskrivningarna. Det är både orimligt och obegripligt, säger Catharina Bäck.

Maria Malmer Stenegard (M), ordförande i Socialförsäkringsutskottet, är kritisk mot förslaget att mjuka upp tidsgränserna och menar att det är viktigt för tidig återgång i arbete.

– Sjukförsäkringen ska vara utformad för att stödja människors återgång i sysselsättning. Rehabiliteringskedjan måste därför innehålla tydliga tidsgränser där prövning görs av arbetsförmågan mot arbete. Långa sjukfall med få rehabiliteringsinsatser och tidpunkter för avstämning ökar risken att sjukskrivna inte kommer tillbaka i arbete och egen försörjning. Alla berörda parter i försäkringen måste därför ta sitt ansvar för att människor ska komma tillbaka - det gäller arbetsgivaren, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och inte minst den försäkrade själv, säger Maria Malmer Stenegard (M).

Solveig Zander (C), ledamot socialförsäkringsutskottet, är även hon kritisk mot utredarens förslag och menar att tidsgränserna ska vara kvar och att det ska vara läkaren som även framöver gör bedömning av arbetsförmågan, inte Försäkringskassan.

– Det behövs tidiga insatser – innan personen behöver en långvarig sjukskrivning och arbetsgivaren måste vara delaktig från början. Att mjuka upp tidsgränsen 180 dagar är helt fel. Det är inte Försäkringskassan som ska ange vad ”normalt förekommande arbete” innebär. Det ska vara läkaren som gör tydliga arbetsförmågebedömningar. Läkarna ska öka sina kunskaper om vilka arbetsuppgifter som finns på den sjukskrivnes arbetsplats, för återgång i arbete, säger Solveig Zander (C).

Hans Eklind (KD), ledamot socialförsäkringsutskottet, anser också att tidsgränserna har gjort sjukskrivningsprocessen mer aktiv.

– Hela syftet med rehabiliteringskedjan och de fasta tidsgränserna var att den enskilde skulle få tidiga insatser, kontinuerlig kontakt med Försäkringskassan och ett individuellt stöd för att så snabbt som möjligt kunna återgå till arbete. Om det skulle vara så som utredningen visar att rehabilitering påbörjas alldeles för sent eller att avstämningsmöten uteblir så måste det åtgärdas, säger Hans Eklind (KD).