Eftersatt administration pressar offentlig vård

– Nyckeltalen är nyckeln. Det är omöjligt att styra en verksamhet utan tydliga mål. Grunden är att sätta upp och följa upp relevanta nyckeltal, säger Henric Carlsson, vd på it-företaget Conscriptor.

När företaget nyligen lät intervjua 100 verksamhetschefer på offentliga vårdcentraler och sjukhus uppgav de att situationen kring vårdadministration har förvärrats de senaste åren. De ser tidsbrist, personalbrist, organisationsfrågor och it-system som främsta orsaker till problemen.

– Sjukvårdens utmaning framöver är att leverera mer vård som kostar mindre och går fortare. Men i nuläget finns inte resurserna och i det här pressade läget är det många som inte hinner vara strategiska. I stället blir de extremt operativa och taktiska i alla sina aktiviteter.

Conscriptor utvecklar system och levererar administration av dokumentation som en tjänst till landsting runt om i landet. Det ger företaget en ganska tydlig bild av hur mycket resurser olika landsting lägger på dokumentation och journalsystem. Så att de vårdcheferna också uppger att de saknar verktyg för verksamhetsutveckling kommer inte som någon överraskning för Henric Carlsson.

– Vi har länge sett att nyckeltal för administration i offentlig vård saknas helt vilket är förvånande med tanke på hur många nyckeltal det finns inom det medicinska området.

Få offentliga verksamheter kan idag svara på till exempel hur många journaler som produceras i ett landsting, hur många det blir nästa år, hur långa journalerna är i snitt och om de innehåller rätt saker.

– Utan styrinstrument finns det inga beslutsunderlag. Och då är det svårt att planera framåt.

Sverige är ett av de läkartätaste länderna inom OECD men med en vårdproduktion som är bland de lägsta. Men att Sverige får ut så lite av sina läkare beror inte på att de inte vill producera vård utan på att de gör så mycket annat.

– Det finns tillräckligt med personal i vården. Vi har aldrig haft så många läkare som vi har i Sverige idag, och vi har aldrig producerat så lite vård. Men en läkare lägger idag 30 procent av sin tid på administration. Det måste bli slut med det.

Trots att den offentliga vården vill banta administrationen har den tvärtom växt och det blir en ond cirkel där konsekvensen blir att vårddelen krymper ännu mer.

Henric Carlsson anser att Stefan Löfvén är inne på fel spår när han hävdar att problemen i vården beror på personalbrist och föreslår att lösningen är att anställa fler.

– Hastighet kan aldrig kompensera fel riktning. Om vi går fortare når vi ändå inte målet om vi går åt fel håll. Det blir snarare värre.

Som han ser det måste offentlig vården börja ta fram mål och nyckeltal för administrationen, se över hur ny teknik kan hjälpa till och fundera på om det är rätt saker som görs, anser Henric Carlsson.

– Det jobbas hårt inom vården men det spelar ingen roll hur hårt man jobbar om man gör fel saker. Låt vårdpersonal vara vårdpersonal. De är för värdefulla för att göras till administratörer. Ska den bästa kirurgen också bli den bästa administratören?

Privata vårdaktörer är generellt bättre på att arbeta med nyckeltal, även inom det administrativa, enligt Henric Carlsson.

– De styrs hårdare även på ekonomiskt utfall, inte bara medicinskt utfall. Ledtider och beslutsvägar är kortare vilket gör att privata verksamheter kan agera snabbare och ställa om fortare om det behövs.

Trots att administration är nödvändigt ges den inte särskilt mycket uppmärksamhet i offentlig vård. Även om den inte kostar lika mycket som läkare och sjuksköterskor så är det ganska stora summor offentliga medel det handlar om, konstaterar han.

– Bara medicinska sekreterare kostar sju miljarder per år. Syftet måste vara att få ut så mycket vård det går, med så smart administration som möjligt.