Icke godkänt, Stefan Löfven

Attityden mot landets företagare försämrades i slutet av alliansåren. Företagare runt om i landet upplevde sig både missuppfattade och ifrågasatta. När Stefan Löfven blev partiledare för Socialdemokraterna hoppades många därför på en förbättring. I sitt första förstamajtal som partiledare 2012 utlovade Löfven också en nystart för näringspolitiken.

”I flera år nu har den Moderatledda regeringen försummat samverkan mellan samhälle och politik. I stället kallar de företagen för ett särintresse och jag förstår inte hur de tänker. Vi vill i stället fördjupa dialogen med företagen om vad det är som behövs för att vi ska få fler jobb.”

Stefan Löfven skulle i en rad anföranden under de följande åren återkomma till näringslivets avgörande betydelse. I valmanifestet 2014 slog Socialdemokraternas fast att ett växande näringsliv är en förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välstånd.

När vi i dag skriver 2018 är det uppenbart att löftena om en ny näringspolitik inte infriats. Stefan Löfven har inte kallat näringslivet för ett särintresse, men tvärtemot vad som utlovades har den förda politiken på område efter område försvårat för företag och företagsamma människor. I stället för att genomföra modiga strukturreformer som stärker jobbskaparnas möjligheter att främja tillväxt och jobb har regeringen på toppen av den redan expansiva penningpolitiken låtit utgiftsökningar och skattehöjningar dominera. Under den gångna mandatperioden har skatterna höjts med sammanlagt 70 miljarder kronor.

Svenskt Näringsliv presenterar i dag ett bokslut för den gångna mandatperioden - en inventering av de initiativ som regeringen tagit på för företagen centrala politikområden. I rapporten beskrivs och bedöms sammanlagt 92 initiativ utifrån huruvida de bidrar till att möta de utmaningar som Sverige i allmänhet och näringslivet i synnerhet står inför. Vår slutsats är att en majoritet av initiativen, 53 av 92, har skadat näringslivet och Sverige. Regeringen har tagit positiva initiativ, men dessa har i många fall varit abstrakta eller av begränsad omfattning. De skadliga initiativen däremot har i regel orsakat direkta och kännbara försämringar för landets jobbskapare.

• Till exempel har företagens möjligheter att anställa medarbetare på tidsbegränsade anställningar inskränkts och arbetsgivaravgiften för alla under 25 år fördubblats.
• Förutsättningarna för bygg- och servicebranscherna har försämrats genom sänkta taknivåer och lägre skattereduktion inom ROT- och RUT-systemen.
• Regeringen har drivit igenom en ny flygskatt och återkommer ständigt till idé om en så kallad vägslitageskatt.
• Regeringen har försvårat företagens kompetensförsörjning och möjligheter till samarbete med utländska företag genom att driva på för att ändra utstationeringslagen (riva upp Lex Laval) nationellt och på EU-nivå.
• Därtill har regelbördan för företagen fortsatt att växa.
• Det enskilt sämsta initiativet är förslaget om vinstbegränsning inom välfärden. Förslaget skulle, om det blev verklighet, få långtgående skadliga konsekvenser för företagen i välfärdssektorn vilket minskar möjligheterna att erbjuda bra skola, vård och omsorg.

De positiva initiativen räcker inte för att kompensera. Sammantaget försämrar politiken drivkrafterna för arbete och företagande. Företagsklimatet i Sverige är enligt mätningen 2017 det sämsta sedan undersökningen inleddes 2008. Betyget för regeringen efter fyra år blir därför F – icke godkänd.

Därutöver har Svenskt Näringsliv och den samlade företagarrörelsen lyckats förhindra eller åtminstone mildra följderna av en rad initiativ. Det handlar till exempel om förslaget om en skärpning av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) med 5 miljarder kronor, förslaget om en ny ”bankskatt” som i realiteten skulle ha påverkat flera hundratusen företag negativt och den så kallade sjukskatten. Utan det engagemang som landets företagare visat prov på hade resultatet av regeringens politik varit ännu sämre.

I september går Sverige till val igen. De allvarliga utmaningar som Sverige stod inför 2014 kvarstår och har i vissa avseenden förvärrats. Det handlar om förutsättningarna för svenska företag att konkurrera internationellt, bristerna i skolan och företagens kompetensförsörjning samt den tilltagande tudelningen på arbetsmarknaden.

För att vända utvecklingen måste nästa regering från första dagen ta jobbskaparnas utmaningar på allvar. Ett växande näringsliv är en förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välstånd. Det är bra om fler politiker säger så, men det är ännu viktigare att politiken sen bygger på den insikten och omsätts i konkreta och viktiga reformer. Så att nästa bokslut kan landa på A – mycket väl godkänd.