NYHET23 april 2018

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.

Rasmus Nerman, vd för Humana.
Foto: Håkan Flank

Välfärdskoncernen Humana AB har låtit ta fram en rapport som baseras på uppgifter från bland annat SCB och SKL:s rapporter. Dessa siffror har de sedan jämfört med de egna räkenskaperna. Här framkommer att företagets verksamheter i Norden har sparat över 900 miljoner kronor år 2017 i förhållande till om kommuner och landsting skulle ha utfört samma tjänster.

– Vi har sparat nästan en miljard i skattepengar och den absoluta merparten är i Sverige, säger Rasmus Nerman, vd för Humana AB.

Frågan om vad som är mest kostnadseffektivt, privat eller offentlig välfärdsverksamhet, har varit omdebatterad ända sedan det moderna företagandet i välfärden såg dagens ljus för runt 25 år sedan. Debatten har intensifierats sedan införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och inte minst i samband med startskottet av Ilmar Reepalus välfärdsutredning 2015, där ett vinsttak för välfärdsföretagen utreds.

– Det har funnits väldigt få jämförande studier vad gäller kostnader för välfärden. Det kan ha flera orsaker, men en viktig orsak är att kommuner har en bristande transparens vad gäller faktiska kostnader för de egna verksamheterna. En annan är att det är komplex materia att analysera, säger Rasmus Nerman.

Han menar att de egentliga kostnaderna för kommunala verksamheter har en förmåga att spridas ut eller gömmas bland andra utgiftsposter. Ett exempel kan vara kostnader för lokalhyra för en välfärdsverksamhet som är lokaliserad i kommunens egna fastigheter, där kommunen själv kan reglera priset. Det kan också handla om hur overheadkostnader fördelas mellan olika enheter.

Komplex uträkning

Rasmus Nerman berättar att Humana ändå har antagit utmaningen att bryta ner siffrorna i olika komponenter och jämföra nyckeltal. Vissa områden är extremt komplexa att jämföra, som till exempel olika insatser enligt socialtjänstlagen. Andra områden är lättare. Ett sådant område är den personliga assistansen. Och enbart där sparar Humana nära hälften av den totala insparade summan –runt fyra hundra miljoner kronor.

– Runt 20 000 personer har i dag personlig assistans. Sedan mitten på 90-talet har assistansberättigade kunnat välja mellan privata och kommunala utförare. Antalet som väljer privata har ökat stadigt och i dag är det hela 70 procent, vilket i sig är ett kvalitetsmått. Alla utförare får exakt samma timersättning. I nuläget är det 295 kronor och 40 öre. Och på de tio miljoner timmar som vi utför per år så räknas varje öre, säger Rasmus Nerman.

Det som gör siffrorna så jämförbara är att SKL har tagit fram en rapport som visar kommunernas kostnader när de själva utför just assistans. Och det är inga muntra siffror som framkommer.

– SKL:s rapport från 2015 visar att kommunerna då gjorde 12 procent i förlust i förhållande till ersättningen. Det innebär att kommunerna har varit tvungen att plocka mellanskillnaden, runt 40 kronor per timme, från andra verksamheter, som till exempel skolan eller annan välfärd, säger Rasmus Nerman.

Privata företag har inte samma ymnighetshorn att ösa pengar ur, menar han. Om ett privat företag går med förlust finns det bara ett sätt att överleva – att effektivisera verksamheten så att man får bästa möjliga kvalitet till minsta möjliga kostnad.

– Kommunernas underskott torde vara betydligt större i dag för assistansverksamheten. En försiktig gissning är runt 16 procent. Framförallt har ersättningsnivån inte höjts i paritet med löneökningarna. Därtill har arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år höjts, som kommunerna i stor utsträckning kompenserats för till skillnad från de privata, säger Rasmus Nerman.

Effektiviseringar

I samband med den tuffa marginalpressen har Humana, liksom alla andra företag i assistansbranschen, varit nödgade att vässa sin verksamhet – göra, effektiviseringar och driva projekt som främjar kvalitet och kundnöjdhet på ett skalbart sätt.

– Vi har fått lov att ha ett väloljat maskineri. För att pressa kostnaderna har vi investerat i digitala verktyg och utbildningsplattformar. Vi har också satsat på organisatoriska förändringar och lagt mycket resurser på värdegrundsarbete och ledarskap. Personalnöjdhet och kompetensen bland arbetsledare och chefer är en faktor där det finns stark korrelation mellan effektivitet och kundnöjdhet, säger Rasmus Nerman.

De effektivitetshöjande åtgärderna är dessutom något som kommunerna har haft som exempel när de själva har effektiviserat sina verksamheter.

– Man kan säga att den indirekta kostnadsbesparingen därmed är ännu större för skattebetalarna. Innovationer och nyskapande kostnadsbesparande åtgärder har kommuner runt om i landet sedan haft som exempel när de själva ska effektivisera, säger Rasmus Nerman.

Effektivisering och resurshushållning inom välfärdssektorn är ett absolut måste om Sverige ska klara de kommande utmaningarna med bland annat en ökande andel äldre anser Rasmus Nerman.

– Det totala kostnadstrycket är redan i dag enormt vad gäller vård, skola och omsorg och ökar i förhållande till BNP för varje år. Andelen äldre fortsätter att öka samtidigt som andelen i arbetsför ålder hamnar på efterkälken. Att vi privata utförare går i bräschen och visar vägen för hur man kan bedriva kvalitativ vård och omsorg på ett effektivt sätt borde mana till eftertanke hos politikerna, säger Rasmus Nerman.

Kvalitet och effektivitet i välfärdenVinster i Välfärden
Skriven avHenrik Sjögren
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist