NYHET6 augusti 2018

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Det finns starka skäl att värna om den svenska välfärdsmodellen. Den kombinerar ett gemensamt och ambitiöst välfärdsåtagande för alla medborgare, vilket är viktigt för sammanhållningen i samhället, med egenmakt genom valfrihet för individen.
Inte bara medborgarnautan även näringslivet har ett starkt intresse av att modellen fungerar väl. Företagen är beroende av kompetenta medarbetare i den alltmer kunskapsbaserade ekonomin. En väl fungerande skola, förebyggande insatser och god tillgång till vård och omsorg utgör grunden, något som gynnar hela samhällsekonomin. Modellens främsta utmaningar handlar om arbetskraftsbrist och finansiering. Den demografiska utvecklingen, med en historiskt snabb befolkningsökning och en långsiktigt ökande andel äldre i kombination med ökade förväntningar från medborgarna, medför snabbt ökande välfärdsbehov som inte längre matchas av ökningar av andelen i arbetsför ålder. Om utvecklingen fortsätter som hittills, och personaltätheten i välfärdstjänsterna hela tiden ökar, behöver enligt SKL hela ökningen av sysselsättningen i Sverige fram till 2025 ske i kommunsektorn. Ett sådant scenariovore förödande för Sverige. Det finns ett samlat behov av fler sysselsatta i ett näringsliv som växer. Företagen upplever redan idag betydande svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Försörjningsbördan för privat sektor, som ytterst finansierar välfärdssystemen, skulle också öka drastiskt. Antalet övriga personer i befolkningen per 100 anställda i privat sektor skulle öka från 198 till 220 år 2025, eller med 10 procent. Den enda hållbara lösningen på dessa utmaningar är en ökad effektivitet i kommunsektorn. I rapporten ”Vägar till hållbar välfärd” bedömer vi att den effektivisering som krävs handlar både om att utnyttja existerande resurser bättre genom konkurrens och benchmarking, och om att genomföra en omställning med ny teknik och prevention i samspel med näringslivet.
Dessutom behöver skolans resultat höjas. Det är inte resursbristen som är skolans problem, utan bland annat en kunskapssyn som inte främjar ämneskunskaper, och kritiskt tänkande baserat på sådana. Ett trendbrott till förbättrad effektivitet i kommunsektorn måste ske nu, utan dröjsmål. Annars finns en uppenbar risk att arbetskraftskostnaderna kommer att öka i såväl offentlig som privat sektor, med sämre kvalitet i välfärden, sämre konkurrenskraft i näringslivet, och lägre välståndsutveckling som följd. Det kommer också att uppstå ett tryck på skattehöjningar, vilket ytterligare skulle hämma konkurrenskraft och välstånd. De analyser av olika delsektorer i välfärden som vi låtit göra visar på att effektiviseringar upp till 60 miljarder kronor är möjliga genom att arbeta smartare. Två tredjedelar av denna besparingen kan uppnås genom att ineffektiva kommuner efterliknar de kommuner som har lyckats kombinera hög kvalitet med lägre kostnad. Resterande tredjedel uppnås om samtliga sjukhus förbättrar sin produktivitet med 5 procent, samt att de sjukhus som har en lägre produktivitet än genomsnittet förbättrar produktiviteten till genomsnittets nivå. Analyserna visar också att det knappt existerar något samband mellan den resursinsats som görs och den kvalitet som erhålls, när olika kommunala verksamheter jämförs. Det handlar alltså inte om att personalen ska ”springa snabbare”, utan om att de kommuner som släpar efter ska efterlikna de kommuner som jobbar klokt.

Det krävs nu samling kringden svenska välfärdsmodellen för att hantera utmaningarna. Vi har identifierat fyra områden där särskilda insatser behöver göras:

  1. 1.
    Ökad benchmarking och konkurrens som ökar produktiviteten. Jämförelser och lärande bör ske mellan kommuner och mellan landsting, liksom mellan privata företag och kommunsektorn.
  2. 2.
    Kommunsektornmåste ta till sig ny teknik, i synnerhet inom området digitalisering och artificiell intelligens (AI). Privata företags innovationsförmåga och entreprenörskap måste tas tillvara bättre i välfärden. Nya arbetssätt baserade på digital teknik kan öka tillgängligheten, stärka kvaliteten och förbättra resurshushållningen.
  3. 3.
    Systematiskt preventionsarbeteär eftersatt och kommer att underlättas av den nya tekniken. Västvärldens sjukdomspanorama domineras av kroniska sjukdomar som till stor del är möjliga att förebygga, genom bland annat bättre kost och motion. Stärk därför stödet till individrelaterad prevention.
  4. 4.
    Skolans kunskapssyn måste förändras. Ett lands utbildningsnivå är nära relaterat till dess välståndsutveckling. Den svenska skolans kunskapsresultat har fallit sedan början av 2000-talet. En bidragande orsak till utvecklingen är sannolikt den relativistiska kunskapssyn som finns i skolans läroplaner.

Den svenska välfärdsmodellen befinner sig i ett ytterst pressat läge på grund av demografin. Om utvecklingen i kommunsektorn fortsätter som hittills, med en kontinuerligt ökad personaltäthet i välfärdstjänsterna, räcker arbetskraften inte till för någon sysselsättningsökning alls i näringslivet. Därmed skulle näringslivets utveckling stagnera och dess försörjningsbörda kraftigt öka, vilket blir ett orimligt scenario. Vad som i stället krävs är en omställning till ökad effektivitet i kommunsektorn, vilket är fullt möjligt. Vi har identifierat en effektiviseringspotential i kommunsektorn om 60 miljarder kronor.

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 6/8 2018.

Kvalitet och effektivitet i välfärdenVälfärd
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist