Kommunerna måste bli effektivare – nu!

NYHET Publicerad

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin

Anders Morin

Foto: Ernst Henry Photography AB

Det finns starka skäl att värna om den svenska välfärdsmodellen. Den kombinerar ett gemensamt och ambitiöst välfärdsåtagande för alla medborgare, vilket är viktigt för sammanhållningen i samhället, med egenmakt genom valfrihet för individen. 
 
Inte bara medborgarnautan även näringslivet har ett starkt intresse av att modellen fungerar väl. Företagen är beroende av kompetenta medarbetare i den alltmer kunskapsbaserade ekonomin. En väl fungerande skola, förebyggande insatser och god tillgång till vård och omsorg utgör grunden, något som gynnar hela samhällsekonomin.
 
Modellens främsta utmaningar handlar om arbetskraftsbrist och finansiering. Den demografiska utvecklingen, med en historiskt snabb befolkningsökning och en långsiktigt ökande andel äldre i kombination med ökade förväntningar från medborgarna, medför snabbt ökande välfärdsbehov som inte längre matchas av ökningar av andelen i arbetsför ålder. Om utvecklingen fortsätter som hittills, och personaltätheten i välfärdstjänsterna hela tiden ökar, behöver enligt SKL hela ökningen av sysselsättningen i Sverige fram till 2025 ske i kommunsektorn. 
 
Ett sådant scenariovore förödande för Sverige. Det finns ett samlat behov av fler sysselsatta i ett näringsliv som växer. Företagen upplever redan idag betydande svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Försörjningsbördan för privat sektor, som ytterst finansierar välfärdssystemen, skulle också öka drastiskt. Antalet övriga personer i befolkningen per 100 anställda i privat sektor skulle öka från 198 till 220 år 2025, eller med 10 procent.  
 
Den enda hållbara lösningen på dessa utmaningar är en ökad effektivitet i kommunsektorn. I rapporten ”Vägar till hållbar välfärd”  bedömer vi att den effektivisering som krävs handlar både om att utnyttja existerande resurser bättre genom konkurrens och benchmarking, och om att genomföra en omställning med ny teknik och prevention i samspel med näringslivet. 
 
Dessutom behöver skolans resultat höjas. Det är inte resursbristen som är skolans problem, utan bland annat en kunskapssyn som inte främjar ämneskunskaper, och kritiskt tänkande baserat på sådana.
 
Ett trendbrott till förbättrad effektivitet i kommunsektorn måste ske nu, utan dröjsmål. Annars finns en uppenbar risk att arbetskraftskostnaderna kommer att öka i såväl offentlig som privat sektor, med sämre kvalitet i välfärden, sämre konkurrenskraft i näringslivet, och lägre välståndsutveckling som följd. Det kommer också att uppstå ett tryck på skattehöjningar, vilket ytterligare skulle hämma konkurrenskraft och välstånd.
 
De analyser av olika delsektorer i välfärden som vi låtit göra visar på att effektiviseringar upp till 60 miljarder kronor är möjliga genom att arbeta smartare. Två tredjedelar av denna besparingen kan uppnås genom att ineffektiva kommuner efterliknar de kommuner som har lyckats kombinera hög kvalitet med lägre kostnad. 
 
Resterande tredjedel uppnås om samtliga sjukhus förbättrar sin produktivitet med 5 procent, samt att de sjukhus som har en lägre produktivitet än genomsnittet förbättrar produktiviteten till genomsnittets nivå.

Analyserna visar också att det knappt existerar något samband mellan den resursinsats som görs och den kvalitet som erhålls, när olika kommunala verksamheter jämförs. Det handlar alltså inte om att personalen ska ”springa snabbare”, utan om att de kommuner som släpar efter ska efterlikna de kommuner som jobbar klokt.

Det krävs nu samling kringden svenska välfärdsmodellen för att hantera utmaningarna. Vi har identifierat fyra områden där särskilda insatser behöver göras:

  1. Ökad benchmarking och konkurrens som ökar produktiviteten. Jämförelser och lärande bör ske mellan kommuner och mellan landsting, liksom mellan privata företag och kommunsektorn.
  2. Kommunsektornmåste ta till sig ny teknik, i synnerhet inom området digitalisering och artificiell intelligens (AI). Privata företags innovationsförmåga och entreprenörskap måste tas tillvara bättre i välfärden. Nya arbetssätt baserade på digital teknik kan öka tillgängligheten, stärka kvaliteten och förbättra resurshushållningen.
  3. Systematiskt preventionsarbeteär eftersatt och kommer att underlättas av den nya tekniken. Västvärldens sjukdomspanorama domineras av kroniska sjukdomar som till stor del är möjliga att förebygga, genom bland annat bättre kost och motion. Stärk därför stödet till individrelaterad prevention.
  4. Skolans kunskapssyn måste förändras. Ett lands utbildningsnivå är nära relaterat till dess välståndsutveckling.  Den svenska skolans kunskapsresultat har fallit sedan början av 2000-talet.  En bidragande orsak till utvecklingen är sannolikt den relativistiska kunskapssyn som finns i skolans läroplaner.

Den svenska välfärdsmodellen befinner sig i ett ytterst pressat läge på grund av demografin. Om utvecklingen i kommunsektorn fortsätter som hittills, med en kontinuerligt ökad personaltäthet i välfärdstjänsterna, räcker arbetskraften inte till för någon sysselsättningsökning alls i näringslivet. Därmed skulle näringslivets utveckling stagnera och dess försörjningsbörda kraftigt öka, vilket blir ett orimligt scenario. Vad som i stället krävs är en omställning till ökad effektivitet i kommunsektorn, vilket är fullt möjligt. Vi har identifierat en effektiviseringspotential i kommunsektorn om 60 miljarder kronor.

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 6/8 2018.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

På Förskolan Viljan får barnen styra

VÄLFÄRD På Förskolan Viljan styrs verksamheten mycket av barnens nyfikenhet och kreativitet. Det kräver att det finns struktur och tydlighet i grunden, enligt grundaren Vesna Birkedahl. ”Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer”.
NYHET Publicerad:

Barn och äldre umgås i vardagen med nytt koncept

OMSORG Kontakten mellan barn och äldre i samhället är inte lika självklar som förr. Det vill omsorgsjätten Norlandia ändra på. Från och med nu börjar företaget att bygga sina verksamheter med förskola och äldreboende i samma hus, med gemensamma lokaler och mötesplatser.
NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

INNOVATION I VÄLFÄRDEN Sedan företaget Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet halverats och kvaliteten på skolmaten ökat. Bakom succén finns en mobilapp där eleverna förbeställer sin lunch. Nu äter fler elever lunch och presterar därmed bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.
NYHET Publicerad:

Lemne: "Lösningen i välfärden är mångfald, inte monopolkaos"

VÄLFÄRD Nu lägger regeringen och Vänsterpartiet sitt skarpa lagförslag om vinster i välfärden på riksdagens bord. Det skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) i en debattartikel. "Lösningen i välfärden är mångfald, inte en återgång till gamla tiders monopolkaos", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Friskoleforskare lyfter den svenska skolan

KVALITET För att ligga i framkant och inte stagnera drivs Fridaskolornas kvalitetsutveckling via ett eget bolag, Didaktikcentrum. Det ska skapa en positiv oro som genererar utveckling, enligt koncernchefen Malin Johansson. Nu ska även den externa verksamheten stärkas.
NYHET Publicerad:

Äldre friskare med bättre läkemedelskoll

OMSORG Äldreboendet Vardaga Österbo ersätter läkemedel mot oro och ångest med pratstunder, promenader och musik. "För många patienter hände ingenting när vi plockade bort läkemedlen. Det var verkligen en onödig behandling", säger sjuksköterskan Elin Nilsson.
NYHET Publicerad:

Kommunslarv sätter friskolor i kläm – ”Skrämmande”

KONKURRENS Sex av tio av kommuner gjorde fel när de beslutade om friskolors skolpeng för förra året. Det visar en undersökning från Friskolornas riksförbund. Många kommuner riktar inte beslutet till den berörda skolan och i flera fall fattas inte något beslut över huvud taget.