Reepalus förslag innebär ett totalt vinstförbud

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD När Ilmar Reepalu presenterade Välfärdsutredningens förslag till vinstreglering var en utgångspunkt att företagande i välfärden fortsatt skulle vara möjligt. Vi kan idag med hjälp av en unik studie, som vi låtit revisionsbolaget PWC göra, visa att så inte är fallet, skriver Caroline af Ugglas och Anders Morin.

Caroline af Ugglas

Caroline af Ugglas, vice vd.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Det är den första genomgripande konsekvensanalysen av Välfärdsutredningens förslag. De nya siffrorna från PWC visar att om förslaget genomförs skulle fortsatt verksamhet för den stora majoriteten av företagen inom vård, skola och omsorg i praktiken omöjliggöras.

Välfärdsutredningen föreslår att den tillåtna avkastningen ska få vara sju procent plus statslåneräntan – idag 0,35 procent – på det bokförda operativa kapitalet. Utredningen själv har inte presenterat någon konsekvensanalys hur förslaget kommer att påverka välfärdsföretagen, trots att det i direktiven uttryckligen står att en sådan analys ska göras. 

PWC:s analys är tydlig. Huvuddelen av företagen i välfärden kommer inte att ha möjligheter att tjäna in ett överskott som gör att en sund och stabil verksamhet kan bedrivas.

För närmare 80 procent av företagen inom vård, skola och omsorg kommer det tillåtna överskottet i förhållande till rörelsens kostnader, den så kallade rörelsemarginalen, att vara högst två procent. Att en så stor andel av företagen tillåts ha högst en sådan liten rörelsemarginal beror på att välfärdsföretagens bokförda operativa kapital i förhållande till verksamhetens omfattning, det vill säga dess intäkter och kostnader, är lågt.

Välfärdsutredningen bortser från att intäkterna i ett välfärdsföretag kan minska snabbt då det inte finns några långsiktiga åtaganden från elever och patienter, och upphandlingar kan förloras. Kostnaderna däremot är väsentligen relativt fasta genom bland annat långsiktiga hyreskontrakt och fasta anställningar.

Den tillåtna vinsten blir därmed helt otillräcklig för att bygga upp den buffert som behövs om intäkterna minskar. PWC visar att det skulle ta 150 månader – 12,5 år – att spara in till en buffert motsvarande tre månaders intäkter vid en rörelsemarginal om två procent, och 50 år att spara in till en buffert som motsvarar ett års intäkter.

För vart fjärde välfärdsföretag, 24 procent, är det bokförda operativa kapitalet till och med negativt. Detta har inte med ett ord berörts av utredningen. Att det operativa kapitalet blir negativt beror på att rörelseskulderna, som bland annat utgörs av löneskatter för de anställda, är högre än rörelsetillgångarna, som bland annat består av ägda lokaler eller utrustning.

Detta förhållande är alltså inte ovanligt i välfärdsföretag, som utmärks av litet behov av så kallade anläggningstillgångar och hög andel personalkostnader. Däremot finns stora värden i välfärdsföretag i form av många kunder, starkt varumärke, duktig personal och väl fungerande processer. Från dessa värden bortser Välfärdsutredningen.

Att ett företag har negativt operativt kapital medför enligt utredningens förslag att det ska tvingas gå med förlust. Detta visar det orimliga i utredningens sätt att beräkna det operativa kapitalet och utredningens totala avsaknad av konsekvensanalys.

Det är för Svenskt Näringsliv uppenbart att vinsttaket för dessa närmare 80 procent av företagen i välfärdssektorn i stället är ett vinstförbud, och för 24 procent av företagen kan det konstateras att det är ett statligt krav om årliga förluster.

Räknat i antalet företag som i praktiken drabbas av ett vinstförbud är det 14 298 stycken. Och då är endast bolagsformen aktiebolag inräknad, trots att alla verksamhetsformer omfattas av utredningens förslag. De allra flesta av dem – 86 procent – är utpräglade småföretag och har högst nio anställda.

De branscher som drabbas allra hårdast är förskola, grundskola och personlig assistans. Där får 90, 88 respektive 94 procent av företagen ha en rörelsemarginal om högst två procent. När det gäller personlig assistans måste 39 procent av företagen uppvisa förlust eftersom de har ett negativt operativt kapital. 

Svenskt Näringslivs bedömning är att de mindre företagen drabbas hårdast av det föreslagna vinsttaket. Det beror på att de större företagen har större möjligheter att, t ex genom köp av fastigheter där man bedriver verksamhet, öka det operativa kapitalet och därmed den tillåtna rörelsemarginalen.

Men allra värst drabbas brukarna, det vill säga elever, patienter, äldre och funktionshindrade. Om förslaget genomförs riskerar stora delar av mångfalden och valfriheten att försvinna. Möjligheten att nya verksamheter startas som svarar mot brukarnas behov eller som innebär innovationer inom välfärden elimineras.

Hur kunde det bli så här? Har avsikten redan från början varit att helt utradera privata alternativ från välfärdssektorn? Det finns två tydliga indikationer på att det är så det förhåller sig. För det första är det slående med vilken nonchalans utredningen har avfärdat den förödande kritik som på fältet aktiva forskare – Joachim Landström, Thomas Hjelström, Per Strömberg och Mikael Runsten - riktat mot utredningen. 

För det andra har en storm riktats mot vinsterna i välfärden trots att dessa bara utgör 0,6 procent av de samlade utgifterna för välfärden. Denna andel är troligtvis ändå överskattad eftersom den inkluderar företagens rörelseöverskott från verksamheter som inte är skattefinansierade. Dessutom betalar såväl bolagen som aktieägarna skatt på vinsterna från vilket – föga förvånande – bortses.

Om förslaget genomförs innebär det en återgång mot offentliga monopol. Därmed försämras förutsättningarna för att höja kvaliteten och att successivt förbättra resurseffektiviteten.  Det kommer också att bli en näst intill omöjlig uppgift att klara en solidarisk finansiering av välfärden när andelen äldre kontinuerligt ökar. Allra värst drabbas brukarna av denna utveckling genom utebliven mångfald och valfrihet och sämre kvalitetskonkurrens. 

Att angripa vinsterna i välfärdsföretagen kan aldrig vara den mest prioriterade frågan. Vad som i stället behövs är tuffare kvalitetsregler som ska gälla för såväl offentlig som privat välfärdsverksamhet.

Välfärdsutredningens förslag får aldrig bli verklighet. De drastiska konsekvenserna av förslagen måste mana till besinning. Det är hög tid att fokuseringen på vinstbegränsningar läggs åt sidan och att blickarna istället kan vändas mot arbetet med att förbättra kvaliteten i välfärdstjänsterna.

Artikeln publicerades på DN-debatt 2016-12-29.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

På Förskolan Viljan får barnen styra

VÄLFÄRD På Förskolan Viljan styrs verksamheten mycket av barnens nyfikenhet och kreativitet. Det kräver att det finns struktur och tydlighet i grunden, enligt grundaren Vesna Birkedahl. ”Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer”.
NYHET Publicerad:

Barn och äldre umgås i vardagen med nytt koncept

OMSORG Kontakten mellan barn och äldre i samhället är inte lika självklar som förr. Det vill omsorgsjätten Norlandia ändra på. Från och med nu börjar företaget att bygga sina verksamheter med förskola och äldreboende i samma hus, med gemensamma lokaler och mötesplatser.
NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

INNOVATION I VÄLFÄRDEN Sedan företaget Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet halverats och kvaliteten på skolmaten ökat. Bakom succén finns en mobilapp där eleverna förbeställer sin lunch. Nu äter fler elever lunch och presterar därmed bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.