"Regeringens vinstförslag bryter mot svensk grundlag"

NYHET Publicerad

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Regeringens föreslagna vinstbegränsning bryter mot svensk grundlag och med all sannolikhet mot EU:s rättighetsstadga. Det är anmärkningsvärt att det inte har kommenterats i Reepaluutredningens 850 sidor tjocka betänkande eller regeringens lagrådsremiss.

Anders Thorstensson

Anders Thorstensson, chefsjurist Svenskt Näringsliv

Jan-Mikael Bexhed, advokat och styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund

Jan-Mikael Bexhed, advokat och styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund

Foto: Advokatsamfundet

Regeringen har nu i en lagrådsremiss gått vidare med Reepaluutredningen förslag om vinstbegräsning för företag som är verksamma inom den offentligt finansierade välfärdssektorn. För många företag innebär det i praktiken ett vinstförbud.

En aspekt som hittills inte uppmärksammats i debatten är hur den föreslagna vinstbegränsningen förhåller sig till den grundlagsskyddade näringsfriheten. Frågan kommenteras heller inte i Reepaluutredningens 850 sidor tjocka betänkande eller regeringens lagrådsremiss.

Enligt 2 kap. 17 § Regeringsformen gäller sedan 1994:

Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Efter att ha analyserat rättsläget kan vi inte komma till annan slutsats än att regeringens förslag strider mot rätten till näringsfrihet. Denna grundlagsreglering är överordnad ”vanlig” lagstiftning. Den föreslagna vinstbegränsningen kan därför inte genomföras.

För att ingrepp i rätten att utöva näring skall vara rättsenligt krävs att ingreppet skall tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Ideologisk grundad aversion mot privat verksamhet och möjligheten att göra vinst är inte något angeläget allmänt intresse. Möjligheten att göra vinst (och risken att göra förlust) kännetecknar all näringsverksamhet. Denna kärna för all näringsverksamhet kan inte inskränkas utan att regleringen kommer i konflikt med rätten till näringsfrihet. Av förarbetena till grundlagsregleringen framgår tydligt att vad som åsyftas med begreppet angelägna allmänna intressen är sådant som miljö, säkerhet och utbildning.

Att de tjänster som tillhandahålls inom den skattefinansierade välfärden håller hög kvalité är förvisso i sig ett angeläget allmänt intresse. Men krav på hög kvalité rättfärdigar inte en vinstbegränsning, eller som Lagrådet uttryckte saken när regeringen för 2000 ville begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte: ”Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte kan däremot inte i sig utgöra ett angeläget allmänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill införa samma begränsning.” (Prop. 2000/01:36 s. 30).

Åtgärder som syftar till att säkerställa hög kvalité eller andra angelägna allmänna intressen som inskränker näringsfriheten måste också underkastas en proportionalitetsbedömning i tre steg. För det första bedöms om den ifrågasatta åtgärden alls kan bidra till att nå det allmänna mål som man syftat till. För det andra bedöms om det finns mindre ingripande alternativ som är lika, eller nästan lika, lämpade för ändamålet. Slutligen görs en mer allmän avvägning mellan berörda intressen för att se om det råder en rimlig balans dem emellan. I Reepaluutredningen och lagrådsremissen har inte ens ett försök gjorts att bedöma om den föreslagna vinstbegränsningen kan godtas med hänsyn till dessa tre proportionalitetsbedömningar.

Någon invänder säkert att det i många andra länder inte är tillåtet att bedriva skolverksamhet i vinstsyfte och att ett sådant förbud därför rimligen inte kan vara rättsstridigt i Sverige. Näringsfriheten skyddar inte mot att skattefinansierade tjänster monopoliseras. Men om man inte vill ha monopol så kan man inte utestänga vissa aktörer bara med hänvisning till att deras verksamheter drivs i vinstsyfte. Höga kvalitetskrav i offentligt finansierade verksamheter måste tillämpas lika för alla och kvalitetskraven måste säkerställas på annat sätt än att vinstdrivande företag som uppfyller kvalitetskraven utestängs.

Om det synsätt som lagts till grund för regeringens förslag skulle godtas, skulle vinstdrivande företag enkelt kunna utestängas från all typ av offentlig finansiering. Det skulle kunna gälla företag som bygger vägar, järnvägar och bostäder, företag som leverera mat till skolor och äldreboenden eller till och med företag som utvecklar och bygger bilar och flygplan.

Det är anmärkningsvärt att en statlig utredning i sitt betänkande i stort sett helt förbigått frågorna om hur utredningens förslag förhåller sig till regeringsformen och EU:s rättighetsstadga. Det krävs en helt annan kvalité på ett offentligt utredningsbetänkande för att kraven på fullgod beredning av ett lagstiftningsförslag skall vara uppfyllda.

Reepaluutredningens betänkande har i lagrådsremissen tillförts ytterligare ett moment som strider mot den grundlagsfästa näringsfriheten. I lagrådsremissen föreslås att s.k. idéburna aktörer skall gynnas och därför undantas från delar av det föreslagna regelsystemet. Ett sådant undantag strider mot den uttryckliga regleringen i 2 kap. 17 § regeringsformen att inskränkningar i rätten att driva näring aldrig får ske i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Sammanfattningsvis kan således följande invändningar resas mot den föreslagna vinstbegränsningen:

  • Möjligheten att göra vinst (eller förlust) är grundläggande för all näringsverksamhet och denna möjlighet kan överhuvudtaget inte begränsas utifrån ”angelägna allmänna intressen”. Vinstbegränsning utgör, till skillnad mot hög kvalité, inte ett angeläget allmänt intresse.
  • Det angelägna allmänna intresset av hög kvalité på offentligt finansierade välfärdstjänster säkerställs inte genom en vinstbe­gränsning. En vinstbegränsning enligt föreslagen modell är också opropor­tionerlig vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen

Förslaget om vinstbegränsningen är därför grundlagsstridigt. Också den så kallade ideella sektorns särbehandling är grundlagsstridig, eftersom den strider mot det grundlagsfästa likabehandlingskravet när det gäller näringsfrihet. Dessutom strider den föreslagna vinstbegränsningen med all sannolikhet också mot rätten till näringsfrihet enligt artikel 16 i EU:s rättighetsstadga. Vi anser att det är utomordentligt viktigt att de grundläggande rättigheter och friheter som garanteras i grundlagen respekteras. Detta lagstiftningsärende är inte ett exempel på detta.    

Jan-Mikael Bexhed, advokat och styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund

Anders Thorstensson, chefsjurist Svenskt Näringsliv

Artikel är en kortare sammanfattning av en lägre rättslig analys som inom kort kommer att publiceras i Svenskt Juristtidning

Artikeln är tidigare publicerad:

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

S stoppar tillkomsten av fler privata vårdcentraler

VÄLFÄRD Landstingen får rätt att stoppa etableringen av fler fristående vårdcentraler och en lag mot privatiseringen av landets akutsjukhus. Socialdemokraterna presenterade idag en rad förslag som ska ”skapa ordning och reda” i vården. ”Ett otroligt klåfingrigt utspel”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagarna: Kommunal trixar med siffrorna

VÄLFÄRD Den ideologiska striden om vinster i välfärden fortsätter. I en ny rapport presenterar fackförbundet Kommunal siffror som kritiker menar är missvisande. ”Det är inte seriöst att trixa med siffrorna på det här sättet”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagare: ”Jakten på kvalitet till låga kostnader är vår livsluft”

VÄLFÄRD Sverige lider inte av resursbrist inom välfärden – snarare tvärt om. Likväl brottas vård, skola och omsorg med stora problem och effektivitetsbekymmer. Problemet är alltså inte brist på pengar – utan hur de används. Privata välfärdsföretag kan visa vägen, enligt ny rapport.
NYHET Publicerad:

”S-utspel allvarligt slag mot valfriheten”

KOMMENTAR Socialdemokraternas utspel idag om att stoppa etableringen av nya vinstdrivna friskolor innebär ett allvarligt slag mot valfriheten. Det anser Anders Morin, välfärdspolitisk expert. ”Det är ett effektivt sätt att ytterligare stärka koncentrationen inom skolan”, säger han.
NYHET Publicerad:

Nej till vinstbegränsning – en seger för mångfald

VÄLFÄRD Riksdagen har röstat nej till regeringens förslag om vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn. Carola Lemne, vd, ser det som en seger för valfriheten.
NYHET Publicerad:

Så tycker blivande riksdagsledamöter om företagen

VALET 2018 Svenskt Näringsliv har tagit pulsen på samtliga politiker på valbar plats till riksdagen i höst. De lovar att förbättra villkoren för landets företag om de blir invalda i riksdagen.
NYHET Publicerad:

Privatanställda vänder offentlig sektor ryggen

VÄLFÄRD Privata arbetsgivare uppskattas av sina medarbetare. Bara hälften skulle söka sig till offentlig sektor om den privata arbetsgivaren försvann. Det framgår av en undersökning som SCB gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Vilseledande om privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Socialdemokraterna har publicerat rapporten, ”De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng”, inför kommande valrörelse. Slutsatsen från Svenskt Näringsliv, är att den inte för debatten framåt.
NYHET Publicerad:

Företagarna: Minskat regelkrångel viktigaste valfrågan

VALET 2018 Färre regler. Det är vad Sveriges företagare önskar sig mest av allt efter valet i höst, visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel. Regelbördan skapar tidsödande administration och hämmar entreprenörskap och kreativitet, anser byggföretagaren Carin Stoeckmann.
NYHET Publicerad:

Väljarna vill förbättra företagens villkor

VAL 2018 Budskapet från väljarna är tydligt. Gör det enklare att driva företag. En ny undersökning visar att det finns stöd i opinionen för att ändra i LAS, minska regelbördan och att sänka företagsbeskattningen.
NYHET Publicerad:

Företagare: Vi utmålas som bovar

FÖRETAGSKLIMAT Småföretagare vittnar om att det finns ett utbrett missnöje med regeringens näringspolitik. Illa genomtänkta och dåligt förberedda förslag skapar ett ogästvänligt klimat för de som vill starta och driva företag.
NYHET Publicerad:

Icke godkänt, Stefan Löfven

VALET 2018 Statsminister Stefan Löfvens löften om en ny näringspolitik har inte infriats. Av 92 initiativ som regeringen gjort på viktiga politikområden för företagen har 53 skadat näringslivet och Sverige. Betyget för regeringen efter fyra år blir därför F – icke godkänd, skriver vd Carola Lemne, och efterlyser en företagsvänlig regering efter valet 2018.
NYHET Publicerad:

Svenskarna får lite vård för skattepengarna

WEBB-TV Svensk hälso-och sjukvård kostar skattebetalarna 235 miljarder kronor varje år. Men trots de höga kostnaderna får svenskarna ut relativt lite vård för pengarna, visar en rapport från OECD. Välfärdsexperten Robert Thorburn efterlyser en debatt om effektiviteten i svensk sjukvård.
NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Järnvägsbyggare vill se kvinnlig kompetens

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Att Strukton Rail lyckats anställa så många kvinnor de senaste åren beror på en medveten satsning på kvinnor, men främst på att företaget jobbat för att skapa en öppenhet och en sund kultur där både kvinnor och män trivs, enligt vd:n Robert Röder. 
NYHET Publicerad:

Kompetensbrist lägger expansionsplaner på is

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sju av tio företag som försökt rekrytera nya medarbetare har haft svårt att hitta rätt kompetens. Det visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Det gör att planerad expansion läggs på is och företagen får svårt att möta kundernas behov.
NYHET Publicerad:

Småföretagare: "Vi måste börja prata om LAS"

ARBETSMARKNAD Kjell-Arne Edvinsson vet vad han talar om när han berättar om hur lagen om anställningsskydd gör livet som småföretagare svårt och ibland omöjligt. Samtidigt tror han att lösningen kan vara att fack och arbetsgivare är överens om hur man ska tolka lagen, snarare än att skriva om den.
NYHET Publicerad:

Lönsamhet och kvalitet går hand i hand

VINST I VÄLFÄRDEN Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Förslaget gör företag sårbara"

VÄLFÄRD Regeringen har gjort förändringar i Reepalus förslag, men de är mycket små. Inga företag kommer att tvingas gå med förlust, men marginalerna blir så små att många får svårt att överleva, förklarar Robert Thorburn.