"Regeringens vinstförslag bryter mot svensk grundlag"

NYHET Publicerad

DEBATT Regeringens föreslagna vinstbegränsning bryter mot svensk grundlag och med all sannolikhet mot EU:s rättighetsstadga. Det är anmärkningsvärt att det inte har kommenterats i Reepaluutredningens 850 sidor tjocka betänkande eller regeringens lagrådsremiss.

Anders Thorstensson

Anders Thorstensson, chefsjurist Svenskt Näringsliv

Jan-Mikael Bexhed, advokat och styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund

Jan-Mikael Bexhed, advokat och styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund

Foto: Advokatsamfundet

Regeringen har nu i en lagrådsremiss gått vidare med Reepaluutredningen förslag om vinstbegräsning för företag som är verksamma inom den offentligt finansierade välfärdssektorn. För många företag innebär det i praktiken ett vinstförbud.

En aspekt som hittills inte uppmärksammats i debatten är hur den föreslagna vinstbegränsningen förhåller sig till den grundlagsskyddade näringsfriheten. Frågan kommenteras heller inte i Reepaluutredningens 850 sidor tjocka betänkande eller regeringens lagrådsremiss.

Enligt 2 kap. 17 § Regeringsformen gäller sedan 1994:

Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Efter att ha analyserat rättsläget kan vi inte komma till annan slutsats än att regeringens förslag strider mot rätten till näringsfrihet. Denna grundlagsreglering är överordnad ”vanlig” lagstiftning. Den föreslagna vinstbegränsningen kan därför inte genomföras.

För att ingrepp i rätten att utöva näring skall vara rättsenligt krävs att ingreppet skall tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Ideologisk grundad aversion mot privat verksamhet och möjligheten att göra vinst är inte något angeläget allmänt intresse. Möjligheten att göra vinst (och risken att göra förlust) kännetecknar all näringsverksamhet. Denna kärna för all näringsverksamhet kan inte inskränkas utan att regleringen kommer i konflikt med rätten till näringsfrihet. Av förarbetena till grundlagsregleringen framgår tydligt att vad som åsyftas med begreppet angelägna allmänna intressen är sådant som miljö, säkerhet och utbildning.

Att de tjänster som tillhandahålls inom den skattefinansierade välfärden håller hög kvalité är förvisso i sig ett angeläget allmänt intresse. Men krav på hög kvalité rättfärdigar inte en vinstbegränsning, eller som Lagrådet uttryckte saken när regeringen för 2000 ville begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte: ”Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte kan däremot inte i sig utgöra ett angeläget allmänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill införa samma begränsning.” (Prop. 2000/01:36 s. 30).

Åtgärder som syftar till att säkerställa hög kvalité eller andra angelägna allmänna intressen som inskränker näringsfriheten måste också underkastas en proportionalitetsbedömning i tre steg. För det första bedöms om den ifrågasatta åtgärden alls kan bidra till att nå det allmänna mål som man syftat till. För det andra bedöms om det finns mindre ingripande alternativ som är lika, eller nästan lika, lämpade för ändamålet. Slutligen görs en mer allmän avvägning mellan berörda intressen för att se om det råder en rimlig balans dem emellan. I Reepaluutredningen och lagrådsremissen har inte ens ett försök gjorts att bedöma om den föreslagna vinstbegränsningen kan godtas med hänsyn till dessa tre proportionalitetsbedömningar.

Någon invänder säkert att det i många andra länder inte är tillåtet att bedriva skolverksamhet i vinstsyfte och att ett sådant förbud därför rimligen inte kan vara rättsstridigt i Sverige. Näringsfriheten skyddar inte mot att skattefinansierade tjänster monopoliseras. Men om man inte vill ha monopol så kan man inte utestänga vissa aktörer bara med hänvisning till att deras verksamheter drivs i vinstsyfte. Höga kvalitetskrav i offentligt finansierade verksamheter måste tillämpas lika för alla och kvalitetskraven måste säkerställas på annat sätt än att vinstdrivande företag som uppfyller kvalitetskraven utestängs.

Om det synsätt som lagts till grund för regeringens förslag skulle godtas, skulle vinstdrivande företag enkelt kunna utestängas från all typ av offentlig finansiering. Det skulle kunna gälla företag som bygger vägar, järnvägar och bostäder, företag som leverera mat till skolor och äldreboenden eller till och med företag som utvecklar och bygger bilar och flygplan.

Det är anmärkningsvärt att en statlig utredning i sitt betänkande i stort sett helt förbigått frågorna om hur utredningens förslag förhåller sig till regeringsformen och EU:s rättighetsstadga. Det krävs en helt annan kvalité på ett offentligt utredningsbetänkande för att kraven på fullgod beredning av ett lagstiftningsförslag skall vara uppfyllda.

Reepaluutredningens betänkande har i lagrådsremissen tillförts ytterligare ett moment som strider mot den grundlagsfästa näringsfriheten. I lagrådsremissen föreslås att s.k. idéburna aktörer skall gynnas och därför undantas från delar av det föreslagna regelsystemet. Ett sådant undantag strider mot den uttryckliga regleringen i 2 kap. 17 § regeringsformen att inskränkningar i rätten att driva näring aldrig får ske i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Sammanfattningsvis kan således följande invändningar resas mot den föreslagna vinstbegränsningen:

  • Möjligheten att göra vinst (eller förlust) är grundläggande för all näringsverksamhet och denna möjlighet kan överhuvudtaget inte begränsas utifrån ”angelägna allmänna intressen”. Vinstbegränsning utgör, till skillnad mot hög kvalité, inte ett angeläget allmänt intresse.
  • Det angelägna allmänna intresset av hög kvalité på offentligt finansierade välfärdstjänster säkerställs inte genom en vinstbe­gränsning. En vinstbegränsning enligt föreslagen modell är också opropor­tionerlig vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen

Förslaget om vinstbegränsningen är därför grundlagsstridigt. Också den så kallade ideella sektorns särbehandling är grundlagsstridig, eftersom den strider mot det grundlagsfästa likabehandlingskravet när det gäller näringsfrihet. Dessutom strider den föreslagna vinstbegränsningen med all sannolikhet också mot rätten till näringsfrihet enligt artikel 16 i EU:s rättighetsstadga. Vi anser att det är utomordentligt viktigt att de grundläggande rättigheter och friheter som garanteras i grundlagen respekteras. Detta lagstiftningsärende är inte ett exempel på detta.    

Jan-Mikael Bexhed, advokat och styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund

Anders Thorstensson, chefsjurist Svenskt Näringsliv

Artikel är en kortare sammanfattning av en lägre rättslig analys som inom kort kommer att publiceras i Svenskt Juristtidning

Artikeln är tidigare publicerad:

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Juridikprofessorer sågar regeringens lagrådsremiss om välfärden

VÄLFÄRD Regeringens lagrådsremiss om vinsttak i välfärden kan strida mot grundlagen. Det menar två professorer i juridik. "Det är en väldigt politiserad utredning som ligger till grund för remissen", konstaterar Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet.
NYHET Publicerad:

Så blir offentlig verksamhet mer effektiv

WEBB-TV Kommunala välfärdstjänster kan utföras mer effektivt, visar en rapport från Svenskt Näringsliv. Robert Thorburn, projektledare, förklarar hur.
NYHET Publicerad:

"Regeringens vinstförslag bryter mot svensk grundlag"

DEBATT Regeringens föreslagna vinstbegränsning bryter mot svensk grundlag och med all sannolikhet mot EU:s rättighetsstadga, skriver Anders Thorstensson, chefsjurist på Svenskt Näringsliv, och Jan-Mikael Bexhed, advokat.
NYHET Publicerad:

Regeringen och Vänsterpartiet vill bestraffa kvalitetsarbete

KRÖNIKA Om regeringens och Vänsterpartiets förslag blir verklighet, så försvinner min uppskattade förskola, skriver Eva Högberg, ägare till förskolan Talento.
NYHET Publicerad:

Omsorgsföretagare rasar: Kommer lämna över nyckeln till Stefan Löfven

VÄLFÄRD Välfärdsföretagare ryter ifrån mot regeringens nya lagrådsremiss i frågan om vinstbegränsningar inom omsorgen. "Om det här förslaget blir verklighet så kommer jag personligen lämna över nyckeln till vår verksamhet till Stefan Löfven", säger Claes Bromander, som är grundare och delägare i Denbro.
NYHET Publicerad:

"Vi har inte råd med en ideologisk strid"

VÄLFÄRD Vinstbegränsningar i skolor och omsorg sågas av flera privata skolaktörer. Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, tycker att det är häpnadsväckande att regeringen går vidare med ett hårt kritiserat utredningsförslag.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Ett dråpslag mot välfärden

VÄLFÄRD Regeringen och Vänsterpartiet har lagt fram ett lagförslag om vinstbegränsning i välfärden, trots en förödande kritik från ett samlat näringsliv, tunga statliga myndigheter och ekonomisk expertis. "Regeringens förslag bygger på ideologi och myter", säger vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Privata äldreboenden håller hög klass

VÄLFÄRD Privata äldreboenden hävdar sig väl jämfört med kommunala utförare, visar Socialstyrelsens årliga kvalitetsundersökning. Privata aktörer har i högre grad rutiner för vårdplanering och läkemedelsgenomgångar, enligt Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Forskare om LO-rapportens slutsatser: "Snarare tvärtom"

VINST I VÄLFÄRDEN Vinst i välfärden leder till ökade klyftor, urholkad mångfald och tilltagande segregation. Det hävdar LO i en rapport som presenterades på måndagen. Men detta påstående finner inget stöd i data.
NYHET Publicerad:

Ihåligt försvar av vinstbegränsning

VINST I VÄLFÄRDEN Idéburna skolföretag ska inte omfattas av vinstbegränsning. ”Att man måste undanta icke vinstdrivande aktörer från en vinstbegränsningsregel eftersom många av dem skulle tvingas i konkurs, säger något om konsekvenserna av den föreslagna regleringen”, säger projektledare Robert Thorburn.
NYHET Publicerad:

LO ger falsk bild av friskolornas vinstuttag

VÄLFÄRD Spelet om välfärdsvinster fortsätter. I en rapport kritiserar LO skolföretag för att prioritera vinst framför kvalitet, vilket drabbar eleverna. Upprörda skolföretagare anser att facket målar upp en felaktig bild.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

”Stopp för valfriheten” – en dålig vinnarslogan för S

DEBATT Regeringen väljer att gå vidare med ett förslag om att begränsa vinsterna i välfärden. Trots att den utredning som Ilmar Reepalu (S) gjorde har sågats av ett stort antal tunga remissinstanser. Förslaget kommer i praktiken innebära att många privata företag inom skola och äldreomsorg tvingas lägga ner, skriver Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Företagare: "Vinstförslaget är ohederligt"

VÄLFÄRD ”Det är oerhört märkligt att man fokuserar på att slå sönder de ekonomiska förutsättningarna för att driva privata välfärdsföretag", säger Thomas Denward, vd i Denbro Omsorg AB.  
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Friskolor kritiska mot vinstförbud

VÄLFÄRD Snabba vinster och bristande utbildningskvalitet. Så fungerar de fristående skolorna menar regeringen som nu vill införa ett vinsttak för välfärdsföretagen. Men det är en verklighetsbild som är helt fel, menar skolföretagen.
NYHET Publicerad:

Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

KOMMENTAR Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

TIDNINGEN ENTREPRENÖR Oron är stor bland svenska välfärdsföretagare som vittnar om hur Reepalus vinstförslag kommer att slå. Men hos norska paret Randi och Hans Jacob Sundby finns ingen oro alls. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige genom sitt företag Læringsverkstedet.
NYHET Publicerad:

Myt att skattemedel försvinner med privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Många tror att privata företag inom vård, skola och omsorg leder till att skattemedel försvinner från välfärden. Det är ett förenklat påstående, menar Robert Thorburn, Svenskt Näringsliv, som reder ut frågan i en film.