”Förslaget om höjd resolutionsavgift är egentligen en dold skattehöjning”
Svenskt Näringsliv ställer sig kritiskt till regeringens nya förslag om att banker och värdepappersbolag ska betala en höjd resolutionsavgift och att även taket för resolutionsreserven ska slopas. ”Det är en dold skattehöjning som till stor del riskerar att drabba bankkunderna”, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert på finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv.
Regeringens förslag om att höja bankernas avgift till resolutionsreserven, som ersatt den tidigare föreslagna finansskatten, har sedan det presenterats fått kritik från många håll. Syftet är enligt regeringen att stärka buffertarna och möjligheten att skydda ekonomin från de kostnader som en finansiell kris innebär. Avgiftsintäkterna försvinner dock in i statsbudgeten som en del av det finansiella sparandet.
Enligt Sofia Bildstein-Hagberg, expert på finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv, innebär konstruktionen att avgiftshöjningen i själva verket ska ses som ett sätt att få in pengar till stadskassan för reformutrymme.
– Resolutionsavgiften infördes 2016 som en del av EU:s krishanteringsramverk. Det finns därför ännu ingen erfarenhet av hur systemet fungerar i praktiken. Det finns inte heller något som tyder på att riskerna i det finansiella systemet skulle ha förändrats sedan genomförandet. Det är därför underligt att redan nu gå in och föreslå väsentliga förändringar utan några egentliga argument, säger hon.
Det högre avgiftsuttaget kommer i förlängningen sannolikt övervältras på priset på finansiella tjänster. Det blir därmed bli dyrare att investera och att driva företag.
– Detta är egentligen en dold skattehöjning som till stor del sannolikt kommer att drabba bankkunderna och därmed även företagen, säger Sofia Bildstein-Hagberg.
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
