Varning för tullar!

Tullar är avgifter som betalas för import av varor. Oftast tas de ut som en procentsats baserat på varans pris. Den som är ansvarig för att betala tullen är företaget som importerar varan, det blir med andra ord en slags importskatt. Men i slutänden får alla betala priset för tullen, i form av en rad negativa konsekvenser

Efter nästan 80 år av gradvis sjunkande tullar globalt sett har USA nu slagit in på en ny linje med höjda tullar. Risken finns att andra länder tar efter den amerikanska politiken. Det skulle vara mycket dåliga nyheter för Sverige och för världen. Istället för att fördela en växande kaka (ekonomisk tillväxt) kommer vi behöva strida om en krympande kaka (ekonomisk tillbakagång). Och utöver den krympande kakan kommer en rad andra nackdelar, som gör att kakan kommer smaka sämre.

Hur slår tullarna om man ser det utifrån perspektivet av just en kaka? I fallet med ett svenskt bageri som exporterar kakor till USA kan vi säga så här:

• Kakexportören kan behöva sänka priset, för att kompensera för tullkostnaden, så att inte kakan blir för dyr för amerikanerna. Det minskar i så fall bageriets vinst och gör affärerna mindre lönsamma, vilket kan leda till att man får säga upp personal och/eller att löneutvecklingen blir sämre. Sveriges ekonomi bygger på lönsam export och med tullarna blir exporten mindre lönsam.

• Det kan bli så illa att tullen helt eliminerar vinsten så det inte är någon idé att fortsätta exportera till USA alls. Det skulle förstås förvärra situationen ytterligare.

• När bageriet går sämre faller även skatteintäkterna och med dem försämras välfärden. Den svenska välfärden är beroende av framgångsrik svensk export.

• Bageriets kakor kan delvis vara gjorda av importerade varor, exempelvis socker. Om vi själva, genom EU, också inför tullar blir importen dyrare. Och när sockret blir dyrare får bageriet ytterligare problem. Dyrare socker blir dyrare kakor vilket leder till inflation i Sverige plus att kakorna blir svårare att exportera framgångsrikt då de blir dyrare även för utländska kunder. Att ha tullar på sin import försvårar därför även för exporten.

• Den amerikanska importören, som är den som formellt sett är betalningsansvarig för tullen, kan behöva ”äta upp” tullen för att slippa höja sina priser till kunderna. Då är det importören som drabbas av lägre lönsamhet och det sprider sig sen till resten av USA:s ekonomi. Med lägre löner och högre arbetslöshet har amerikanerna inte råd att köpa lika mycket svenska kakor som förr.

• I slutänden visar historien att det blir de slutkonsumenterna (kunderna) som får betala tullen i form av högre priser i butiken. Tullar skapar alltså inflation, i form av bland annat högre priser på olika importerade kakor och högre matpriser.

Kakan krymper alltså i form av ökade kostnader i alla led och lägre lönsamhet för företagen, vilket leder till ökad arbetslöshet och/eller sämre löneutveckling.

Men allting handlar inte om priset på kakan. Den kommer också smaka sämre av flera skäl:

• Om vi själva inför tullar bidrar det till att öka våra företags kostnader. Kanske bageriet inte har råd att importera nya ugnar eller tvingas importera billigare ugnar av sämre kvalitet än de annars gjort. Det skadar företagets lönsamhet. Tullar är alltså dåligt för ett land som vill vara i den tekniska framkanten.

• Ny teknik är nästan alltid mer miljövänlig än gammal teknik och om bageriet inte kan importera en ny energisnål ugn så missar vi en miljövinst. Tullar försvårar alltså den gröna omställningen.

• Många utvecklingsländer är beroende av export och mycket av det de erbjuder världsmarknaden är priskänsliga varor som är känsliga för tullar. Exempel på detta kan vara just råvaror till bageriet, såsom socker, kryddor och frukt. Därför drabbas fattiga länder ofta hårdare av tullar än mer välutvecklade länder.

• En del företag kan gynnas av att, bakom en tullmur, slippa utländsk konkurrens. Dessa företag kommer inte vara motiverade att hålla en god kvalitet på sin produktion eller vara innovativa och blir ett sänke för ekonomin då de inte bidrar som de skulle kunna. Kakorna kommer gradvis börja smaka sämre.

• Tullar kräver byråkratiska processer, när företag ska beräkna och rapportera in sin import och kanske försöka få undantag genom att använda regler i frihandelsavtal.

• Tullar kan dessutom leda till korruption, då vissa företag kommer försöka påverka politikerna att behålla eller höja tullar för att skydda dem. Bageriet kan behöva ägna tid åt att lobba för eller mot tullar istället för att ägna sig åt sin kärnverksamhet.

• Med höga tullar kommer länder i högre utsträckning sluta handla och fokusera på att allt mer ska tillverkas i hemlandet. Det går emot den grundläggande tanken att alla får det bättre om man fördelar arbetet så att alla gör det de är bäst på. Denna tanke borde vara lika självklar för världsekonomin som för en liten grupp människor som ska genomföra en arbetsuppgift tillsammans. Företag kommer i allt högre omfattning producera sådant de egentligen inte har bra förutsättningar för. Bageriet kan behöva bredda sortimentet till sådant de egentligen inte alls kan och resultatet av det gynnar inte någon.

• Tullar på varor som verkligen behövs för vår säkerhet och folkhälsa är extra olämpliga. Visserligen kan man tro att självförsörjning är det säkraste. Bättre än att göra sig beroende av andra länder tror nog många. Men vad händer om det sker en naturkatastrof i Sverige? Då måste vi få in varor utifrån. Kanske inte kakor är så viktigt men mjöl är avgörande.