Enögt om satsningar på forskningen

För tre år sedan publicerade DN Kultur en uppmärksammad artikel av den norske författaren Karl Ove Knausgård. I artikeln beskrevs Sverige som ett land befolkat av enögda cykloper där endast ett perspektiv är tillåtet, oavsett hur mångfacetterad eller komplicerad en fråga är. I vårt land skapar de ambivalenta gråskalorna bara frustration. Det är antingen eller, inte både och.

Drag av den här enögdheten finns också i den artikel som företrädare för Kungliga Vetenskapsakademins skriver på SvD Debatt. Visst är det sant att den viktiga grundforskningen måste värnas. Men det är bara en del av lösningen på en komplex fråga som förtjänar ett skarpare svar.

Både den högre utbildningen och de direkta forskningsanslagen till svenska universitet och högskolor har under de senaste decennierna ökat mycket kraftigt. Idag omsätter högskolesektorn 70 miljarder kronor om året och är med alla mått mätt är det en mycket stor samhällelig investering.

Hur går det då? Inte så bra. Det finns en stor matchningsproblematik mot arbetsmarknadens behov vilket indikerar bristande samhällelig relevans. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Vakansgraden i näringslivet är rekordhög. Den svenska forskningen står också inför stora utmaningar. OECD har i sina utvärderingar av Sverige kritiserat det svenska forskningssystemet och pekat på att lärosätena inte förmått omsätta kraftigt ökade anslag till ökad forskningskvalitet. Istället har ännu fler forskare anställts. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet.

Lösningen på problemet finns i ett bredare forskningspolitiskt helhetsgrepp som inkluderar inte bara grundforskningen och akademin utan även samhället utanför. Om man höjer blicken ser man också att svensk politik har rört sig i den riktningen. Innovation och forskningens samhällsnytta har varit en röd tråd genom de senaste forskningspropositionerna. Bakom detta finns insikten att lösningen på de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis klimat och hälsa kräver en politik som inkluderar flera områden. Det finns en allt större insikt i företagens betydelse.

Det finns starka motiv till varför denna utveckling bör fortsätta. Sverige och Europa står inför en mycket tuff global konkurrens. Det forskningspolitiska landskapet förändras snabbt. Mätt som andel av BNP har företagens forskningsinvesteringar i Sverige på ett drygt decennium sjunkit från 3 till 2 procent. Det är ett hårt slag mot innovationer, jobb och framtida välstånd.

Samtidigt som andra samhällssektorer, exempelvis försvaret och infrastruktur, debatteras livligt så är det inför valet märkbart tyst kring dessa frågor i den politiska debatten. Det är därför välkommet att Kungliga Vetenskapsakademin lyfter fram forskningens betydelse. Det är få andra områden som har så stor påverkan på vårt välstånd. Frågan om vad vi ska leva av i framtiden ställs på sin spets. Här finns också ett moraliskt perspektiv. Tar vi inte frågan på allvar och försakar ny kunskap och innovationer får framtida generationer sämre sjuk- och hälsovård än vad som hade varit möjligt.

I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning.

Artikeln publicerades ursprunglingen på Svenska Dagbladets debattsida 23/5-18.