De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
Forskaren Jonas Vlachos har publicerat en studie där han jämför betygen i alla ämnen i grundskolans årskurs 9 med elevernas resultat på de nationella proven i samma årskurs. Eftersom friskolorna sätter högre betyg i relation till de nationella proven än kommunala skolor menar Vlachos att betygssättningen i friskolorna är för generös och att det försprång som friskolorna har i kunskapsprestationer i grundskolan i allt väsentligt skulle bero på denna generösare betygssättning.
– Det finns dock flera invändningar som måste riktas mot studien och dess slutsats, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.
Han betonar att de nationella proven inte speglar alla olika kunskaper och färdigheter som eleverna har i ett ämne. Därför kan inte resultat på de nationella proven vara ensamt rättesnöre för betygen. Dessutom ingår endast delar av de nationella proven i engelska och svenska i väsentliga delar av jämförelsen, vilket förstärker denna brist,
– Vlachos jämför betygen i ämnen som inte har nationella prov, till exempel musik, eller i ämnen där antalet provsvar är litet, med resultatet på det nationella provet i ett helt annat ämne, matematik, vilket är mycket diskutabelt. Dessa faktorer gör att tillförlitligheten i Vlachos slutsatser minskar väsentligt. Dessutom rättar lärarna själva de nationella proven, vilket även detta ökar osäkerheten och minskar tillförlitligheten i resultaten ytterligare, säger Anders Morin.
– Samtidigt är det självklart viktigt att bekämpa betygsinflation. Därför bör de nationella proven rättas centralt och inte av skolorna själva. De bör också digitaliseras. När det gäller de uppgifter som inte kan rättas digitalt ska inte den egna skolan rätta dem. Avvikelser på skolnivå mellan resultat på nationella prov och betyg, som är större än ett visst definierat spann, måste också kunna motiveras särskilt.
Alldeles oavsett eventuell förekomst av betygsinflation är det visat att konkurrens mellan friskolor och kommunala skolor i grundskolan leder till bättre kunskapsresultat, menar Anders Morin.
– Ju högre andel friskoleelever i en kommun i grundskolan, desto högre kunskapsresultat för eleverna i kommunen. Detta gäller såväl betyg i grundskola och gymnasium som prestationer i internationella kunskapsmätningar (TIMMS) och på högskolan. Den positiva effekten beror alltså inte på betygsinflation, säger Anders Morin. (Böhlmark o Lindahl 2015).
VälfärdVinster i VälfärdenFriskolor