Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar fanns mer att önska, men överenskommelsen innehåller också element som är viktiga för industrins konkurrenskraft, skriver energiexpert Linda Flink i en kommentar.

Linda Flink

Linda Flink

Nyligen kom en ny överenskommelse om hur EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, ska fungera för perioden 2021-2030, är en blandning av sött och salt, där några viktiga steg tagits för att värna industrins konkurrenskraft. Samtidigt finns flera delar där överenskommelsen inte ger de besked industrin hade önskat.

I diskussionerna om EU:s utsläppshandel påstås ofta att systemet inte fungerar, eftersom priset på utsläppsrätter varit, och är, ”för lågt”. Syftet med systemet är att nå ett på förhand satt klimatmål, till lägsta möjliga kostnad. Ett marknadsbaserat styrmedel som minskar utsläppen på mest kostnadseffektiva sätt, med andra ord. Klimatmålet i systemet har hittills klarats med råge. Att fokusera på vilken prisnivå som är den rätta borde vara underordnat.

Trots detta har en av de stora politiska frågorna varit just prisnivån på utsläppsrätterna. I förhandlingarna har detta till stor del kokats ner till diskussionen om annullering av utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabilitetsreserven, dit utsläppsrätter som inte använts överförs med start 2019. Överenskommelsen innebär en mycket stor annullering 2023, och därefter begränsad årlig annullering. Exakt vilka effekter de stora annulleringarna får på marknaden för utsläppsrätter är ännu osäkert, men att beslut om annullering i reserven tagits innan den ens hunnit träda i kraft är olyckligt.

Sett ur industrins perspektiv är den största framgången den flexibilitet som införs gällande fördelningen av andelen utsläppsrätter som går till auktionering respektive fri tilldelning. I Kommissionens ursprungsförslag föreslogs att andelen utsläppsrätter som får tilldelas gratis till industrin skulle begränsas till 43 procent av den totala potten utsläppsrätter.

Den europeiska industrin har konstaterat att det finns en stor risk att det inte skulle vara tillräckligt för att garantera de bästa anläggningarna i varje industrisektor full täckning för sina utsläpp, vilket varit en central del i att premiera de bästa anläggningarna i varje bransch. Industrin har därför begärt att ytterligare 5 procent av utsläppsrätterna borde gå till fri tilldelning. Att det nu införs en möjlighet att föra 3 procent av utsläppsrätterna från auktioneringsandelen till den fria tilldelningen vid behov är därför ett stort steg i rätt riktning, även om en större flexibilitet hade varit önskvärt.

En fråga där industrin hade önskat betydligt mer är kompensation för de indirekta effekter som handelssystemet ger på elpriset och som redan idag påverkar den svenska industrins konkurrenskraft negativt. Effekterna på elpriset kommer att öka i takt med att priset på utsläppsrätter stiger, varför konsekvenserna kommer att öka under 2020-talet när utsläppsrättspriset förväntas flerdubblas. Här hade industrin hoppats på åtgärder som garanterar åtminstone partiell kompensation, men tyvärr innebär överenskommelsen inga förbättringar på denna punkt.

Trots att en överenskommelse om regelverket nu finns på plats återstår mycket arbete innan handelsperioden börjar. De olika industrisektorernas tilldelning är bl. a. en central del. Arbete kvarstår med andra ord, varför överenskommelsen var en absolut nödvändighet för att hinna få alla bitar på plats i tid till de nya reglerna börjar gälla.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.