Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar fanns mer att önska, men överenskommelsen innehåller också element som är viktiga för industrins konkurrenskraft, skriver energiexpert Linda Flink i en kommentar.

Linda Flink

Linda Flink

Nyligen kom en ny överenskommelse om hur EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, ska fungera för perioden 2021-2030, är en blandning av sött och salt, där några viktiga steg tagits för att värna industrins konkurrenskraft. Samtidigt finns flera delar där överenskommelsen inte ger de besked industrin hade önskat.

I diskussionerna om EU:s utsläppshandel påstås ofta att systemet inte fungerar, eftersom priset på utsläppsrätter varit, och är, ”för lågt”. Syftet med systemet är att nå ett på förhand satt klimatmål, till lägsta möjliga kostnad. Ett marknadsbaserat styrmedel som minskar utsläppen på mest kostnadseffektiva sätt, med andra ord. Klimatmålet i systemet har hittills klarats med råge. Att fokusera på vilken prisnivå som är den rätta borde vara underordnat.

Trots detta har en av de stora politiska frågorna varit just prisnivån på utsläppsrätterna. I förhandlingarna har detta till stor del kokats ner till diskussionen om annullering av utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabilitetsreserven, dit utsläppsrätter som inte använts överförs med start 2019. Överenskommelsen innebär en mycket stor annullering 2023, och därefter begränsad årlig annullering. Exakt vilka effekter de stora annulleringarna får på marknaden för utsläppsrätter är ännu osäkert, men att beslut om annullering i reserven tagits innan den ens hunnit träda i kraft är olyckligt.

Sett ur industrins perspektiv är den största framgången den flexibilitet som införs gällande fördelningen av andelen utsläppsrätter som går till auktionering respektive fri tilldelning. I Kommissionens ursprungsförslag föreslogs att andelen utsläppsrätter som får tilldelas gratis till industrin skulle begränsas till 43 procent av den totala potten utsläppsrätter.

Den europeiska industrin har konstaterat att det finns en stor risk att det inte skulle vara tillräckligt för att garantera de bästa anläggningarna i varje industrisektor full täckning för sina utsläpp, vilket varit en central del i att premiera de bästa anläggningarna i varje bransch. Industrin har därför begärt att ytterligare 5 procent av utsläppsrätterna borde gå till fri tilldelning. Att det nu införs en möjlighet att föra 3 procent av utsläppsrätterna från auktioneringsandelen till den fria tilldelningen vid behov är därför ett stort steg i rätt riktning, även om en större flexibilitet hade varit önskvärt.

En fråga där industrin hade önskat betydligt mer är kompensation för de indirekta effekter som handelssystemet ger på elpriset och som redan idag påverkar den svenska industrins konkurrenskraft negativt. Effekterna på elpriset kommer att öka i takt med att priset på utsläppsrätter stiger, varför konsekvenserna kommer att öka under 2020-talet när utsläppsrättspriset förväntas flerdubblas. Här hade industrin hoppats på åtgärder som garanterar åtminstone partiell kompensation, men tyvärr innebär överenskommelsen inga förbättringar på denna punkt.

Trots att en överenskommelse om regelverket nu finns på plats återstår mycket arbete innan handelsperioden börjar. De olika industrisektorernas tilldelning är bl. a. en central del. Arbete kvarstår med andra ord, varför överenskommelsen var en absolut nödvändighet för att hinna få alla bitar på plats i tid till de nya reglerna börjar gälla.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kraftsamlar kring elförsörjningen

ENERGI Svenskt Näringsliv har dragit igång projektet "Kraftsamling elförsörjning", som syftar till att säkra Sveriges behov av el till 2045.
NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.