Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar fanns mer att önska, men överenskommelsen innehåller också element som är viktiga för industrins konkurrenskraft, skriver energiexpert Linda Flink i en kommentar.

Linda Flink

Linda Flink

Nyligen kom en ny överenskommelse om hur EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, ska fungera för perioden 2021-2030, är en blandning av sött och salt, där några viktiga steg tagits för att värna industrins konkurrenskraft. Samtidigt finns flera delar där överenskommelsen inte ger de besked industrin hade önskat.

I diskussionerna om EU:s utsläppshandel påstås ofta att systemet inte fungerar, eftersom priset på utsläppsrätter varit, och är, ”för lågt”. Syftet med systemet är att nå ett på förhand satt klimatmål, till lägsta möjliga kostnad. Ett marknadsbaserat styrmedel som minskar utsläppen på mest kostnadseffektiva sätt, med andra ord. Klimatmålet i systemet har hittills klarats med råge. Att fokusera på vilken prisnivå som är den rätta borde vara underordnat.

Trots detta har en av de stora politiska frågorna varit just prisnivån på utsläppsrätterna. I förhandlingarna har detta till stor del kokats ner till diskussionen om annullering av utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabilitetsreserven, dit utsläppsrätter som inte använts överförs med start 2019. Överenskommelsen innebär en mycket stor annullering 2023, och därefter begränsad årlig annullering. Exakt vilka effekter de stora annulleringarna får på marknaden för utsläppsrätter är ännu osäkert, men att beslut om annullering i reserven tagits innan den ens hunnit träda i kraft är olyckligt.

Sett ur industrins perspektiv är den största framgången den flexibilitet som införs gällande fördelningen av andelen utsläppsrätter som går till auktionering respektive fri tilldelning. I Kommissionens ursprungsförslag föreslogs att andelen utsläppsrätter som får tilldelas gratis till industrin skulle begränsas till 43 procent av den totala potten utsläppsrätter.

Den europeiska industrin har konstaterat att det finns en stor risk att det inte skulle vara tillräckligt för att garantera de bästa anläggningarna i varje industrisektor full täckning för sina utsläpp, vilket varit en central del i att premiera de bästa anläggningarna i varje bransch. Industrin har därför begärt att ytterligare 5 procent av utsläppsrätterna borde gå till fri tilldelning. Att det nu införs en möjlighet att föra 3 procent av utsläppsrätterna från auktioneringsandelen till den fria tilldelningen vid behov är därför ett stort steg i rätt riktning, även om en större flexibilitet hade varit önskvärt.

En fråga där industrin hade önskat betydligt mer är kompensation för de indirekta effekter som handelssystemet ger på elpriset och som redan idag påverkar den svenska industrins konkurrenskraft negativt. Effekterna på elpriset kommer att öka i takt med att priset på utsläppsrätter stiger, varför konsekvenserna kommer att öka under 2020-talet när utsläppsrättspriset förväntas flerdubblas. Här hade industrin hoppats på åtgärder som garanterar åtminstone partiell kompensation, men tyvärr innebär överenskommelsen inga förbättringar på denna punkt.

Trots att en överenskommelse om regelverket nu finns på plats återstår mycket arbete innan handelsperioden börjar. De olika industrisektorernas tilldelning är bl. a. en central del. Arbete kvarstår med andra ord, varför överenskommelsen var en absolut nödvändighet för att hinna få alla bitar på plats i tid till de nya reglerna börjar gälla.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.