Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar fanns mer att önska, men överenskommelsen innehåller också element som är viktiga för industrins konkurrenskraft, skriver energiexpert Linda Flink i en kommentar.

Linda Flink

Linda Flink

Nyligen kom en ny överenskommelse om hur EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, ska fungera för perioden 2021-2030, är en blandning av sött och salt, där några viktiga steg tagits för att värna industrins konkurrenskraft. Samtidigt finns flera delar där överenskommelsen inte ger de besked industrin hade önskat.

I diskussionerna om EU:s utsläppshandel påstås ofta att systemet inte fungerar, eftersom priset på utsläppsrätter varit, och är, ”för lågt”. Syftet med systemet är att nå ett på förhand satt klimatmål, till lägsta möjliga kostnad. Ett marknadsbaserat styrmedel som minskar utsläppen på mest kostnadseffektiva sätt, med andra ord. Klimatmålet i systemet har hittills klarats med råge. Att fokusera på vilken prisnivå som är den rätta borde vara underordnat.

Trots detta har en av de stora politiska frågorna varit just prisnivån på utsläppsrätterna. I förhandlingarna har detta till stor del kokats ner till diskussionen om annullering av utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabilitetsreserven, dit utsläppsrätter som inte använts överförs med start 2019. Överenskommelsen innebär en mycket stor annullering 2023, och därefter begränsad årlig annullering. Exakt vilka effekter de stora annulleringarna får på marknaden för utsläppsrätter är ännu osäkert, men att beslut om annullering i reserven tagits innan den ens hunnit träda i kraft är olyckligt.

Sett ur industrins perspektiv är den största framgången den flexibilitet som införs gällande fördelningen av andelen utsläppsrätter som går till auktionering respektive fri tilldelning. I Kommissionens ursprungsförslag föreslogs att andelen utsläppsrätter som får tilldelas gratis till industrin skulle begränsas till 43 procent av den totala potten utsläppsrätter.

Den europeiska industrin har konstaterat att det finns en stor risk att det inte skulle vara tillräckligt för att garantera de bästa anläggningarna i varje industrisektor full täckning för sina utsläpp, vilket varit en central del i att premiera de bästa anläggningarna i varje bransch. Industrin har därför begärt att ytterligare 5 procent av utsläppsrätterna borde gå till fri tilldelning. Att det nu införs en möjlighet att föra 3 procent av utsläppsrätterna från auktioneringsandelen till den fria tilldelningen vid behov är därför ett stort steg i rätt riktning, även om en större flexibilitet hade varit önskvärt.

En fråga där industrin hade önskat betydligt mer är kompensation för de indirekta effekter som handelssystemet ger på elpriset och som redan idag påverkar den svenska industrins konkurrenskraft negativt. Effekterna på elpriset kommer att öka i takt med att priset på utsläppsrätter stiger, varför konsekvenserna kommer att öka under 2020-talet när utsläppsrättspriset förväntas flerdubblas. Här hade industrin hoppats på åtgärder som garanterar åtminstone partiell kompensation, men tyvärr innebär överenskommelsen inga förbättringar på denna punkt.

Trots att en överenskommelse om regelverket nu finns på plats återstår mycket arbete innan handelsperioden börjar. De olika industrisektorernas tilldelning är bl. a. en central del. Arbete kvarstår med andra ord, varför överenskommelsen var en absolut nödvändighet för att hinna få alla bitar på plats i tid till de nya reglerna börjar gälla.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.