Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

På politikerveckan i Järva presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin i dag (12/6) en viktig satsning för att alla elever ska få jämlika möjligheter till kontakt med arbetslivet: prao blir obligatoriskt. I framtiden ska alla skolor vara skyldiga att erbjuda eleverna minst tio dagar prao. Dagarna kan förläggas när som helst under åttan eller nian. Det är ett välkommet besked. Vi på Svenskt Näringsliv har under flera år arbetat för en bättre samverkan mellan skola och näringsliv – där prao spelar en stor roll.

Tiden för prao har minskat kraftigt sedan åttiotalet. Fast det är inte näringslivets fel. Åtta av tio företag vill ta emot praoelever. Företagen känner ett starkt ansvar för ungdomarnas framtid och vill göra en insats. Men skolan och kommunerna är inte tillräckligt intresserade. Antingen tar de inte kontakt med företagen eller så är de krångliga att samarbeta med. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.

Fram tonar en bild av ett utbildningssystem som inte tar till vara näringslivets samhällsengagemang. Det är allvarligare än det kanske låter. I förlängningen drabbas både företagen och ungdomarna. Inte sällan leder kontakterna som högstadieeleverna knyter under prao till olika slags anställningar. Vartannat företag svarar att de tar emot praoelever för att skapa ett nätverk av sommarjobbare och vikarier. Prao kan därför vara vägen till det första jobbet och en fot in på arbetsmarknaden.

Varför har förekomsten av prao minskat? Det finns två huvudorsaker. För det första slutade prao att vara obligatoriskt i mitten av 90-talet. Många skolor erbjuder fortfarande eleverna en prao-period, men inte alla. På en av fem högstadieskolor får eleverna ingen prao alls. För det andra är Arbetsmiljöverkets regler otydliga och uppfattas som orimliga av skolor och företagen. Regelverket har skapat en så stor osäkerhet att många skolor avstår från att anordna prao.

Det är viktigt att komma ihåg att prao inte bara har stor betydelse för eleverna. Det skapar ett mervärde för hela utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Dels bygger elevernas prao en naturlig länk mellan skola och arbetslivet. Inte minst Yrkeshögskolan har visat att ett nära samarbete mellan näringsliv och skola förbättrar utbildningens kvalitet och relevans.

Dels kan samhället spara stora summor på att minska antalet felval till gymnasiet. Genom prao och andra former av samverkan mellan skola och arbetsliv finns alltså en möjlighet att komma åt den svenska arbetsmarknadens matchningsproblem. Prao stärker också banden mellan företag och skolan och kan leda till flera andra typer samarbeten.

Att återinföra obligatorisk prao löser inte alla problemen med samverkan mellan skola och näringsliv, men det är ett viktigt steg på vägen. En utvecklad samverkan kan höja elevernas motivation i skolan, förbättra kunskapsresultaten och säkerställa ämnenas och undervisningens relevans. Det ger i sin tur ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Volvosteget ett steg in i arbete

SAMVERKAN Initiativet Volvosteget möjliggör för unga i åldern 18-24 år att varva teori och praktik och samtidigt få chansen att utvecklas inom ett yrke. ”Man växer under året och jag fick absolut upp självförtroendet”, säger Rebecca Eriksson.
NYHET Publicerad:

Teknikcollege stärker regional samverkan 

FYRA SNABBA TILL Mia Bernhardsen på Svenskt Näringsliv som vid årsskiftet blir ny vd på Teknikcollege.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Nu ska intresset för teknik lyfta mot nya höjder

TEKNIK Det är i grundskolan som intresset för naturvetenskap ska grundas. Det är en av utgångspunkterna för Mot Nya Höjder, ett projekt riktat till årskurserna 4-9. Nu tar det arbetet steget mot att bli en nationell modell för hur att intressera unga för teknik och naturvetenskap.
NYHET Publicerad:

Brist på kunskap om arbetslivet oroar många unga

UTBILDNING 7 av 10 ungdomar tycker att de har för lite kunskap om arbetsmarknaden och många vill ha mer kontakt med vuxna i skolan, visar en ny rapport från Fryshuset. Skola och utbildning är den fråga som flest ungdomar anser vara viktig.
NYHET Publicerad:

Vi tillsätter skuggutredning till regeringens högskoleutredning

DEBATT Svensk högskolepolitik är i stort behov av nya reformer, därför är det bra att regeringen har tillsatt en styr- och resursutredning. Men varken utredningens direktiv eller arbete hittills är tillfredsställande. Därför tar Svenskt Näringsliv nu ett nytt initiativ, en ”skuggutredning”. Den kommer att producera ett antal fristående rapporter med ett näringslivsperspektiv på den högre utbildningen, skriver Mikaela Almerud och Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Grundskola och företag i gemensam tekniksatsning

TEKNIK Bättre samverkan mellan skola och näringliv krävs för en röd tråd av teknik i undervisning. Därför tog Volvo Cars och teknikklustret Techtank i slutet av november emot Olofströms kommuns NT-utvecklare för ett studiebesök.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sponsrat labb ska väcka kemisten i de unga

KEMI Ett toppmodernt kemilabb har öppnat på Universeum i Göteborg. Det är ett första steg i satsningen ”Älska Kemi”, som möjliggörs bland annat tack vare BASF, världens största kemiföretag, och bioläkemedelsföretaget Astra Zeneca.