Så blir nya lönegolvet – en tuff höjning för många företag
Nu höjs lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. Det slår undan benen för företag som har ett stort behov av att hitta ny arbetskraft i länder utanför EU. Det skriver Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert, som går igenom de olika delarna i det nya regelverket.
Riksdagen har beslutat om att införa ett helt nytt system för arbetskraftsinvandring. Ändringarna kommer att få stora konsekvenser för svenska företags möjligheter att kunna attrahera, rekrytera och behålla arbetskraft som kommer från tredjeland. Det blir en helt ny ordning där staten får ett större inflytande vid rekrytering av arbetskraftsinvandrare.
1. Lagändringar för att beviljas ett uppehållstillstånd för arbete:
Det nya regelverket innebär att försörjningskravet på 80 procent av medianlönen tas bort. Det ersätts av ett lägsta lönekrav motsvarande 90 procent av medianlönen för de personer som kommer från ett land utanför EU/EES. Flertalet branscher kommer därmed att få begränsade möjligheter att kunna rekrytera och behålla utländsk arbetskraft inom vissa yrken.
Regeringen ges rätt att besluta om undantag från lönekravet för vissa yrken. Utgångspunkten för denna bedömning är en lista med förslag på undantagsyrken framtagen av Migrationsverket tillsammans med Arbetsförmedlingen. Dessutom ges regeringen rätt att utesluta vissa yrken från möjligheten att ansöka om arbetstillstånd. Personliga assistenter och bärplockare anges som exempel på yrken som inte längre ska kunna ansöka om arbetstillstånd. Regeringen återkommer senare med en slutlig bedömning av vilka yrken som ska undantas och uteslutas.
Försörjningskravet för ICT-tillståndsinnehavare (företagsintern förflyttning) och tillstånd för säsongsarbete ersätts också med ett höjt lönekrav motsvarande minst den lägsta ersättning/lön som enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen betalas vid heltidsarbete.
Det införs också ett krav på heltäckande sjukförsäkring för de som beviljats ett arbetstillstånd för kortare tid än ett år.
2. Två nya brott och höjda sanktionsavgifter:
Vidare införs nya regler vars syfte är att komma åt kriminella aktörer som missbrukar systemet och utnyttjar arbetskraft. Handel med arbetstillstånd och exploatering av arbetskraft kriminaliseras och det ges större möjligheter att neka tillstånd till arbetsgivare som har eller misstänkts ha brutit mot ”väsentliga” regler.
Sanktionsavgiften för arbetsgivare som anställer personer utan rätt att vistas eller arbeta i Sverige höjs från 1 till 2 prisbasbelopp. Om en överträdelse har pågått under längre tid än tre månader höjs avgiften från två till fyra prisbasbelopp. Samma höjningar ska göras av den särskilda avgiften för den som är uppdragsgivare, eller uppdragsgivare i tidigare led, i ett entreprenadförhållande där en underentreprenör har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige.
3. Förlängda tillståndstider för EU-blåkort och säsongsarbete:
Tillståndstiden för EU-blåkortsinnehavare utökas från två år till högst fyra år. Det är en positiv förändring som bland annat ökar förutsägbarheten både för den enskilde och företagen.
Den maximala tillståndstiden för säsongsarbete förlängs från sex till nio månader under en tolvmånadersperiod. Det är en välkommen ändring som har efterfrågats under många år. Det kommer bland annat leda till minskade rekryteringskostnader för säsongsbetonade verksamheter.
En ytterligare bra förändring är att möjligheten för en person som har ett uppehållstillstånd för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet efter slutförd forskning eller slutförda studier ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för forskning eller studier på forskarnivå utan att behöva lämna Sverige. Detta kommer att förhoppningsvis få fler att stanna kvar och fortsätta sin forskarbana i Sverige.
4. Övergångsregler:
De nya reglerna gäller från och med den 1 juni 2026. Det nuvarande försörjningskravet motsvarande 80 procent av medianlönen gäller vid förlängningsansökningar om ansökan registrerats hos Migrationsverket senast den 1 december 2026 samt vid prövning av överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet.
De nya nivåerna för den särskilda avgiften ska inte gälla överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet.
