Därför lämnar utländska studenter Sverige – ”Skulle kunna bidra mycket”

Sverige investerar i utländska studenter – men tvingar dem sedan att lämna landet, samtidigt som vartannat företag desperat söker högutbildade medarbetare. ”Sverige behöver tydliggöra vad vi vill med de internationella studenterna”, säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert, och föreslår en rad reformer.

Endast 36 procent av de internationella masterstudenterna stannar kvar i Sverige tre år efter examen. För doktorander är motsvarande siffra betydligt högre. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Samtidigt visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att 59 procent av företagen upplever att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med högskoleutbildning.

– Internationella masterstudenter är en grupp som skulle kunna bidra mycket mer till svensk kompetensförsörjning än vad de gör i dag. Det är redan personer som har utbildat sig i Sverige och lärt känna både landet och arbetsmarknaden, säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, till TN.

Regelverk största hindren

Flera av de företag som har intervjuats i rapporten uppger att regelverk kring visum och arbetstillstånd hör till de enskilt största hindren för att rekrytera internationell kompetens.

– Det är ofta en komplicerad och oförutsägbar process, där det nya lönekravet ställer till det ytterligare. Här behöver vi korta handläggningstiderna och ha tydligare regler, säger Amelie Berg, arbetsmarknadspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, till TN.

De senaste åren har ytterligare begränsningar införts i regelverket för internationella studenter, bland annat i hur mycket de får arbeta vid sidan av studierna.

– Man har gjort vissa lättnader för forskare och doktorander, men inte för studenterna. För dem har regelverket i flera avseenden blivit mer komplicerat. Om regeringens ambition är att attrahera och behålla högkvalificerad kompetens är skärpta regler som kompletteras med undantag fel väg att gå. Det skapar stor osäkerhet och riskerar att leda till att individer väljer bort Sverige som land att studera i, säger Amelie Berg.

Flera av de intervjuade företagen i rapporten lyfter fram att den osäkerhet som förändringarna i migrationslagstiftningen har skapat har avskräckt potentiella kandidater från att ta en anställning i Sverige. Några företag menar också att frågor kring så kallade “kompetensutvisningar” eller utvisningar av närstående snabbt sprider sig i internationella kretsar och leder till en negativ bild av Sverige.

– Det framgår att uppfattningen har spridit sig bland utländska studenter att Sverige är ett land där det kan vara svårt att få stanna, och det påverkar Sveriges attraktivitet, säger Amelie Berg.

Flera reformförslag

Rapporten innehåller flera reformförslag, bland annat vill Svenskt Näringsliv se en nationell strategi för att attrahera och behålla internationell kompetens.

– Sverige behöver tydliggöra vad vi vill med de internationella studenterna och ta fram en åtgärdsplan för att få fler att stanna. Det behövs en nationell strategi för att regeringen ska kunna driva frågorna framåt, säger Ulrika Wallén.

Bland reformförslagen finns också kortare handläggningstider för arbetstillstånd hos Migrationsverket samt ett nytt och förändrat resurstilldelningssystem för universitet och högskolor, för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Lärosätena bör också ta ett större ansvar för att ge internationella studenter kontakt med arbetslivet under studietiden.

– Det är tydligt att övergången från studier till arbete är den svaga länken. Vi behöver jobba på flera nivåer i systemet för att lösa utmaningen och få in fler utländska doktorander i det svenska näringslivet, säger Ulrika Wallén.

TEXT: Karin Janson