”Vad kommer efter universitetet?”
Om amerikansk eller kinesisk AI tar över universiteten som högsta kunskapsauktoritet blir det inte bara en utmaning för dem utan också för näringslivets kompetensförsörjning, säkerhet och konkurrenskraft, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
För knappt två veckor sedan offentliggjorde det amerikanska företaget Anthropic sin nya AI-modell Claude Mythos, företagets mest avancerade hittills. Samtidigt presenterades Project Glasswing, ett cybersäkerhetsinitiativ för att med just Mythos åtgärda allvarliga sårbarheter i världens mest kritiska mjukvara. Anthropics nya flaggskeppsmodell har nämligen inte släppts till allmänheten. Enligt företaget är den alltför kraftfull, inte minst när det gäller att hacka operativsystem.
Konsekvenserna av den här utvecklingen ställer viktiga framtidsfrågor. Om säkerhet då svenska och europeiska företag lyser med sin frånvaro i Project Glasswing. Det ställer också frågor kopplat till våra kunskapsinstitutioner. De kan inom några år stå inför en utmaning av existentiella mått.
Universiteten är trögrörliga och byråkratiska med otydliga incitament. Allt detta utmanas nu av AI.
Såväl skolan som universiteten är i grunden en 1800-tals lösning med lärare som begränsad resurs. Universiteten är trögrörliga och byråkratiska med otydliga incitament. Allt detta utmanas nu av AI. Om inte av Mythos så med stor sannolikhet av en framtida modell.
Redan idag har varje människa tillgång till en AI med en bredare kunskapsbas än någon levande människa. En kollega som på några minuter kan läsa av och sammanställa den senaste utvecklingen inom ett specifikt forskningsområde, oavsett om du är professor på ett universitet eller amatörforskare. En av de största möjligheterna som AI nu tillför forskningen är därmed inom tvärvetenskapen. Med sin breda kunskap kan AI föreslå nya möjligheter på tvärs över etablerade forskningsområden. Här har vi bara börjat skrapa på ytan.
Enbart i USA kommer de fem stora tech-bolagen att investera upp till 7 000 miljarder dollar på AI under 2026. Det kan varken KTH eller Chalmers konkurrera med.
USA lanserade nyligen Genesis mission där ett stort antal organisationer kopplas samman för att med AI accelerera den vetenskapliga utvecklingen inom ett antal områden, bland annat energi och fusionskraft. Genesis indikerar en ny utveckling: AI-baserade forskningsverktyg kan vara på väg att flytta ut från universiteten. Enbart i USA kommer de fem stora tech-bolagen att investera upp till 7 000 miljarder dollar på AI under 2026. Det kan varken KTH eller Chalmers konkurrera med.
Vad innebär det om och när AI uppnår en kognitiv förmåga likvärdig det mänskliga intellektet? Vad händer om amerikansk eller kinesisk AI tar över som högsta kunskapsauktoritet? Vad kommer efter universitetet?
Allt detta har diskuterats intensivt de senaste åren. Kanske är vi nu på väg att ta steget från teori till verklighet.
Vad det innebär behöver vi prata mer om. Inte minst hur det påverkar näringslivets kompetensförsörjning, säkerhet och konkurrenskraft.
