Tätt samarbete mellan näringsliv och universitet nyckeln till nya forskningsframgångar

För att Sverige fortsatt ska vara ett av världens mest forskningsintensiva länder krävs ett nära samarbete mellan näringslivet och akademin. ”Man bör inte se samverkan som ett hot mot den akademiska friheten”, säger Emil Görnerup, forskningsexpert.

Nyligen samlade Vetenskapsrådet och Svenskt Näringsliv forskningsledare, industriföreträdare och myndigheter till ett seminarium om samverkan inom grundforskning.

Seminariet tog avstamp i Vetenskapsrådets rapport Forskning i samverkan, som bygger på intervjuer med forskare och företag under 2024–2025.

Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet, konstaterade att Sverige idag är ett av världens mest forskningsintensiva länder, både i ett internationellt och europeiskt perspektiv.

Forsknings- och utvecklingsutgifterna uppgår till omkring 3,6 procent av BNP, vilket placerar Sverige i toppskiktet inom OECD och tydligt över EU:s genomsnittliga nivåer och mål för forskning och innovation.

Hon betonade samtidigt att den höga nivån inte enbart är ett resultat av offentliga satsningar, utan i hög grad drivs av näringslivet.

– Vi investerar mycket här i landet. Vi har många forskare och vi har framför allt ett näringsliv som tar ett väldigt stort ansvar för forskning och utveckling. Över 60 procent av all FoU i Sverige finansieras av företagen och nästan tre fjärdedelar utförs där, sa hon.

Samverkan i ett nytt omvärldsläge

Från näringslivets sida understryks att samverkan inom grundforskning inte handlar om kortsiktig produktutveckling, utan om långsiktig konkurrenskraft, kompetensförsörjning och teknologisk beredskap. Företag vill förstå forskningsfronten tidigt – inte minst inom områden som materialteknik, AI, life science och energi – men har samtidigt svårt att internt motivera investeringar som saknar tydlig koppling till affärsnytta på kort sikt.

Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, lyfte tre viktiga skäl till att samverkan mellan akademi och näringsliv är viktigare än på länge.

Det första skälet är det politiska omvärldsläget. Emil Görnerup pekade på att flera europeiska länder står ett val ifrån att styras av partier som liknar den nuvarande amerikanska administrationen.

– Man bör inte se samverkan som ett hot mot den akademiska friheten, utan snarare som ett skydd. Det handlar om att kunna diversifiera sig och inte vara lika beroende av ett svårt politiskt läge.

Emil Görnerup pekade också på den snabba teknikutvecklingen, särskilt inom AI, där de mest avancerade forskningsverktygen i dag utvecklas i företag med mycket stora forskningsbudgetar.

Det tredje skälet var uppbyggnaden av totalförsvaret, som enligt Emil Görnerup kräver gemensam kunskapsutveckling och innovation från både akademi och näringsliv.

Problematiska avtalsprocesser

Rapportförfattarna Kristina Tegler Jerselius och Nina Bandmann, analytiker på Vetenskapsrådet, beskrev att viljan att samverka inom grundforskning är stor – men att hindren är strukturella och ofta välkända.

Avtalsprocesserna var ett område som särskilt pekades ut som problematiskt, där tolkningen av lärarundantaget och statsstödsreglerna gång på gång leder till långa och ineffektiva förhandlingar.

– Det är ofta samma lagar som diskuteras och tolkas varje gång. När ett nytt projekt startar börjar processen om från början, konstaterade Kristina Tegler Jerselius.

Både rapporten och seminariediskussionen pekar mot samma riktning: behovet av en mer enhetlig och förutsägbar praxis mellan lärosäten, särskilt i frågor som rör avtal, statsstödsregler och lärarundantaget.

Avancerad forskning avgörande för konkurrenskraft

På paneldiskussionen knöt Annika Roos, vd på Jernkontoret, företagens motivation kring forskningssamverkan till det pressade omvärlds- och marknadsläget.

Hon betonade att konkurrenskraft är avgörande för att svenska företag ska kunna överleva globalt, och att det för många företag handlar om att vara världsledande i smala, högspecialiserade nischer. Detta kräver i sin tur tillgång till avancerad akademisk kompetens – något som inte är möjligt utan långsiktig grundforskning och starka forskningsmiljöer.

– Vi måste vara bäst i våra nischer för att överleva globalt. Har vi inte grundforskning och långsiktighet, då går det inte, sa Annika Roos.

Samtidigt pekar både rapporten och seminariediskussionen på att satsningarnas utformning är avgörande. Krav på medfinansiering, tidiga avtalsförhandlingar och osäkerhet kring regelverk riskerar att hämma samverkan snarare än att underlätta den.

Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola, lyfte särskilt två skäl till att grundforskning är så viktig för näringslivet. För det första skapar stark grundforskning starka universitet, vilket i sin tur är avgörande för att attrahera kompetens – inte bara lokalt utan globalt. Näringslivet vill finnas nära lärosäten i världsklass för att få tillgång till den allra främsta kunskapen.

För det andra pekade han på grundforskningens roll som motor för innovation och nya bolag.

– Många spin-offs och teknikbolag har sitt ursprung i grundforskning, vilket både kan lägga grunden för helt nya näringar och fungera som innovationskälla för etablerade företag som har svårt att själva hålla samma utvecklingstakt, sa Martin Nilsson Jacobi.

Grundforskning, infrastruktur – och ett gemensamt intresse

Samtidigt finns en tydlig samsyn kring vad som faktiskt fungerar. Avancerad forskningsinfrastruktur, stora gemensamma anläggningar och långsiktiga miljöer lyftes fram som platser där grundforskning och industriella behov kan mötas utan att den akademiska friheten hotas.

Från näringslivets perspektiv betonades att just dessa miljöer gör det möjligt att ta del av forskning och att de ofta fungerar som broar mellan olika aktörer och branscher.

– Inom vissa områden ligger näringslivet längst fram i utvecklingen, inom andra är det akademin. Ska vi lösa komplexa samhällsutmaningar är det avgörande att få ihop de här perspektiven och samarbeta, konstaterade Svenskt Näringslivs forskningsansvarige Emil Görnerup.