Regeringens AI‑ambitioner måste matcha näringslivets innovationskraft
Under medeltiden var klostren våra främsta kunskapscentrum. Det var munkarna som bevarade och kopierade skrifter för hand och hade en nyckelroll i att sprida kunskap. Med boktryckarkonsten förändrades allt när texter plötsligt kunde massproduceras och spridas brett. På kort tid tappade klostren sitt tidigare kunskapsmonopol. Med AI kan världen stå inför en minst lika stor omställning.
Sverige är just nu ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Enligt OECD har vi den fjärde högsta forskningsintensiteten i världen. European Innovation scoreboard rankar Sverige som det mest innovativa landet inom EU.
Trots denna kunskapsmässiga styrka sätter regeringen i sin nyligen presenterade AI-strategi det blygsamma målet att Sverige ska bli topp 10 i världen inom AI. Det matchar tyvärr inte vår framstående position som innovationsland med ett unikt diversifierat och forskningsintensivt näringsliv samt flera universitet i världsklass. Ska Sverige vara topp tre inom forskning och innovation behöver vi vara topp tre inom AI.
Såväl skolan som universiteten kan genom nästa generations AI-agenter att komma att stå i själva epicentrum för en framtida AI-revolution.
Forskning och innovation är dessutom två av de områden som kan komma att påverkas allra mest av den nya tekniken. Såväl skolan som universiteten kan genom nästa generations AI-agenter att komma att stå i själva epicentrum för en framtida AI-revolution. Redan idag har vem som helst, var som helst, tillgång till en intellektuell förmåga som på flera områden matchar, och i vissa fall överträffar, våra bästa mänskliga forskare. På sikt kan AI kombinerat med beräkningskraften i framtida kvantdatorer öppna upp möjligheten att modellera energinivåerna i molekyler. Dyra våtlabb kan då delvis komma att ersättas av en laptop. Infrias detta är det ur ett forskningsperspektiv inget annat än en revolution.
Forskningssystemet är både trögrörligt och organisatoriskt komplicerat och därmed illa anpassat att möta en plötslig extern AI-chock. Det måste regeringen ta höjd för genom fler reformer för ökad effektivitet och institutionell anpassning till den nya tekniken. Detta kan komma att bli den viktigaste forskningspolitiska frågan under kommande mandatperiod.
Det är positivt att regeringen tillsammans med finansiering från Wallenbergstiftelserna ska utveckla en svensk språkmodell.
Att få fler forskarutbildade inom AI att stanna i Sverige efter examen är en kritisk faktor för våra möjligheter som AI-nation. Idag har 40 procent lämnat landet inom tre år. Det är alltför många. Ökad näringslivskoppling och samverkan med företag under forskarutbildningen är en viktig framgångsfaktor som kan stärkas ytterligare. Tydligare incitament kring detta vore välkommet.
Intresset från svenska studenter att doktorera inom AI och andra kritiska teknikområden måste också öka. På sikt hotas den svenska kunskapsbasen när allt färre väljer att ta en forskarutbildning.
Det är positivt att regeringen tillsammans med finansiering från Wallenbergstiftelserna ska utveckla en svensk språkmodell. Ökad samverkan mellan akademi och näringsliv kommer att bli helt nödvändigt när nya AI-baserade forskningsverktyg delvis flyttar ut från universiteten.
Viktiga delar av vår kunskapsekonomi riskerar att bli omkörda i den AI-revolution vi bara har sett början på. Sverige som en liten och öppen kunskapsekonom riskerar att påverkas mer än andra.
Från kloster till kvantdatorer - Sverige kan stå inför en kunskapsrevolution som saknar historisk motsvarighet. Det måste både nuvarande och kommande regering ta rejält med höjd för.
