Omvärlden springer snabbare än Sverige – forskningspolitiken måste växla upp
Precis som SKF:s kullager en gång i tiden satte industrin i rörelse måste politiken nu sätta fart på Sveriges innovationskraft. Det kräver politisk handlingskraft under den kommande mandatperioden, skriver experten Emil Görnerup.
Innovation går som en röd tråd genom Sveriges moderna historia. Aktiebolaget Atlas började som en enkel verkstad för att stödja den snabba svenska järnvägsutbyggnaden under det sena 1800-talet. Gamlestadens textilfabriker tog under tidigt 1900-tal fram en ny typ av sfäriska kullager som klarade belastningen från skeva maskinaxlar i industribyggnader som satt sig i den göteborgska leran.
Idag omsätter Atlas Copco och SKF 250 miljarder kronor om året och har över 90 000 anställda globalt.
Det är en fantastisk framgångshistoria men den manar också till ödmjukhet. Det är inte en naturlag att Sverige har ett starkt näringsliv eller ett högt välstånd. Det är inte en skänk från ovan. Tvärtom, våra stora industriföretag har ofta ett enkelt ursprung och framgången var inte på något sätt förutbestämd.
Under de senaste tjugo åren har de globala investeringarna i forskning och utveckling tredubblats.
Trots det tar vi ofta den svenska kunskapsekonomin för given. Den har blivit en del av vår självbild. Men på samma sätt som företagen prövas varje dag på marknaden så prövas också länders konkurrenskraft mot varandra. Allt fler länder vill klättra i värdekedjan och satsningar på kunskap ses som nyckeln till framgång. Under de senaste tjugo åren har de globala investeringarna i forskning och utveckling tredubblats. Omvärlden springer helt enkelt allt snabbare.
Vid en internationell jämförelse blir Sveriges starka position tydlig. Mätt som andel av BNP hamnar vi på en fjärde plats globalt bakom Israel, Sydkorea och Japan. Tätt bakom oss kommer länder som USA, Österrike och Belgien.
Drar man ut tidslinjerna blir det däremot tydligt att det finns stora utmaningar. Andra länder har över tid, relativt sett, ökat sina investeringar i FoU betydligt mer än Sverige och vårt land sticker inte längre ut på samma sätt som under det tidiga 2000-talet. Enligt OECD ökade Sveriges FoU-investeringar som andel av BNP med 8 procent mellan 2005 och 2023. Det kan jämföras med OECD-snittet på 25 procent eller USA med 38 procent av BNP.
Sveriges framgång i att attrahera företagens forskning jämfört andra länder är ett mycket skarpt mått på vår konkurrenskraft.
Det här är en utmaning som nu måste tas på allvar. Sveriges framgång i att attrahera företagens forskning jämfört andra länder är nämligen ett mycket skarpt mått på vår konkurrenskraft.
Varför har Sverige tappat? En förklaring är bristen på effektivitetsstärkande reformer. Listan över forskningspolitiska utredningar som inte tagits vidare till proposition under det senaste decenniet är lång. Över tid försvagar det ett svenskt forskningssystem som till stora delar bygger på 1990-talet omvärld.
Kommande mandatperiod måste därför präglas av reformer som stärker förutsättningarna för våra företag att investera i FoU i Sverige. Inom forsknings- och utbildningspolitiken för att säkra företagens kompetensförsörjning. Genom stärkt talangattraktion för internationella ingenjörer och forskare. Sist, men inte minst, genom ett konkurrenskraftigt skattesystem. Förslaget om ett nytt kostnadsavdrag för forskning måste genomföras.
Precis som SKF:s kullager en gång i tiden satte industrin i rörelse måste politiken nu sätta fart på Sveriges innovationskraft. Det kräver politisk handlingskraft under de kommande fyra åren, oavsett vilken färg som regeringen får efter höstens val.
